Behöver en stark ekonomi stora kraftverk?

Vi vill ha mera kraftfull datorservice men det löser vi med lap-tops och internet och inte med större datorer. Vi vill ha mera telekommunikation men för det har vi mobiltelefoner som kommunicerar trådlöst och inte större telefonväxlar eller fler telefonstolpar. Så varför skulle vi, för att driva motorer och ha god belysning, behöva ha stora kraftverk som har sönder atomer? Ungefär så ställs frågan retoriskt av Amory Lovins i NY Times där han argumenterar för decentraliserade mindre kraftanläggningar och smarta elnät.

Men det kanske är billigare? Med kärnkraft till exempel? Svenskt Näringsliv ställer frågan “Är kärnkraft dyr?” och skall besvara den vid ett seminarium nästa vecka då man utgår från en rapport som lämnades för några månader sedan. Av den framgår att kärnkraft är billig! Förvånansvärt billig, åtminstone om man jämför med de undersökningar som gjorts i USA och som inte beställts av kraftbranschen själv.

image

Förutsättningarna i de svenska rapporterna är genomgående offertdata för de senaste byggena Olkiluoto och Flammanville. Där har man redan råkat ut för förseningar och budgetöverskridanden. I USA har man studerat just dessa risker i kärnkraftbranschen och visar att ökade kostnader i anläggningarna med 2-4 gånger är regel!

Källor:
Elforsk
Svenskt Näringsliv
Keystone
Lazard m.fl.

 

 

Kommentarer:

“Så varför skulle vi, för att driva motorer och ha god belysning, behöva ha stora kraftverk som har sönder atomer?”


Finns dock inget som hindrar en från att bygga små reaktorer… Lovins argumenterat mot en halmgubbe.

Jan Björklund: Vi ska inte ha fler reaktorer - men större

Morgondagens svenska kärnkraftverksrektorer blir dubbelt så stora som de nuvarande i effekt räknat. Folkpartiet Kärnkraftverk Uppgörelse Sverige ska ha max tio reaktorer också framöver. Det meddelade folkpartiledaren Jan Björklund i förra veckan när energiuppgörelsen mellan alliansparti-erna blev klar.

Samtidigt sa han att de nya kärnkraftverken får ha större kapacitet. Uppgörelsen utgår alltså från antalet reaktorer och innehåller inget känt tak för effekthöjningar.

Ny Teknik har räknat ut medelvärdet av effekten från de nuvarande tio reaktorerna, utifrån uppgifter på kärnkraftsbolagens hemsidor om aktuella effektnivåer.

Genomsnittsreaktorn ligger på 905 megawatt. Samtidigt byggs det nu i Finland en reaktor på nära 1 600 megawatt, och franska Areva, som är entreprenör i Finland, erbjuder reaktorer på uppåt 1 700 megawatt.

När de gamla svenska reaktorerna kan börja bytas ut efter år 2020 bedömer Eons vd Håkan Buskhe att effekten kan ha stigit till 1 800-2 000 megawatt.

Om reaktorer av denna storlek byggs i Oskarshamn, Ringhals och Forsmark betyder det att vi i framtiden får giganter som i effekt räknat motsvarar 20 reaktorer av dagens storlek.
————————
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article510120.ece

Behöver en industri stora kraftverk?

Nej… men den behöver en tillförlitlig kraftförsörjning… och det är där som förnybart som exempelvis vind fallerar kraftigt.

Problemet med överenskommelsen om ett fixt antal reaktor gör att vi kommer tvingas till större. Det utesluter helt mindre reaktorer som pebble bed som hade kunnat användas för processvärme av raffinaderier, stålverk etc. Marknaden för värme av olika slag är större än för el.

Knepig uppgörelse minst sagt. Kärnkraft är inte entydigt med stora lättvattenreaktorer som enbart producerar el, det är mest en historisk slump att just den reaktortypen blev dominant.

Ja Michael,
visst kan vindkraftsnurror stanna i brist på vind. Det är bl.a. därför (men inte enbart) som s.k. smarta nät och integration är en så spännande utveckling.

http://www.ieadsm.org/ViewTask.aspx?ID=16&Task=17&Sort=0

Reaktorer kan man lita på. När de stannar så är det ordenligt och länge. Samt förvånansvärt (?) ofta.

cheese

Att påstå att reaktorer stannar förnånadsvärt ofta stämmer mycket dligt med driftstatistiken.

http://www.iaea.org/programmes/a2/index.html

Välj “Seden, Kingdom of” till vänster, tryck search. Välj reaktor och klicka på “Operating experience history” så får du se dess uptime, som vanligtvis ligger mellan 85-97%, vilket inkluderar uppehåll för service, översyn, bränslepåfyllning med mera. 2008 var ett dåligt år för F3 och O3, ja. Men överlag är reaktorerna igång långt mer än de flesta andra kraftkällor.

Och vad gäller Smart Grids… hur mycket kommer det att kosta, och hur lång tid tar det? Speciellt som att det är ett rent elände att dra nya ledningar.

Frågan är hur mycket energi vi kommer att behöva i framtiden?
Vi har ett svenskt företag nämligen ABB som satsar stort på energibesparande lösningar år energin.
Läs gärna på deras hemsida där de räknar upp det ena goda exemplet efter det andra.
http://www.abb.com/product/ap/seitp322/30c5601426e05f2fc12573df004e0fa3.aspx

Vad gäller tillförlitlig energi så är vi ju så lyckligt lottade i Sverige att vi har vattenkraft. Dessa stora vattenmagasin är indirekt utmärkta lager för energi från sol och vind. Vattenkraft är den energikälla som man snabbast kan ändra effekten på.

Jag är dock orolig för den förfulning av landskapet som kommer att ske med en massa vindenergi. Jag såg häromdagen i GP, att även miljödebattören Stefan Edman börjar bli orolig för det explosion i antalet vinsnurror som kan bli möjlig.

“Svenska kärnkraftverk håller medelmåttig kvalitet. De står mycket oftare stilla än de i USA, Sydkorea och Finland. Veckans Affärers kartläggning visar också att en av världens sämsta reaktorer när det gäller tillgänglighet är Oskarshamn 1.”

http://www.va.se/nyheter/2008/11/06/svensk-karnkraft-i-strykkl/

Smarta när handlar inte om att dra nya ledningar utan om att använda de existerande bättre och med hjälp av bl.a. ICT.

I övrigt behöver vi balansera användning och tillförsel på ett “uthålligt sätt”. Och om vi inte vill förfula ovan jord så bör vi väl heller inte göra det under jord genom att gömma avfallet där?

RE: Hans Nilsson

Håller med, vi bör inte heller “förfula under mark”.
Det måste vara möjligt att leva med god standard och samtidigt bevara de naturvärden vi har.
Därför måste Prio nr1 vara energibesparing.

Vad har du för garantier att energieffektiviseirngar och besparingar kommer att ge något nettoresultat med mindre än att du rationaliserar elen?

http://en.wikipedia.org/wiki/Jevons_paradox

/Micke

Vi kör en repris på detta.
“”....we find no evidence of substantial macro-rebounds within a sector, or of an economy-wide macro-effect. In short, energy saving leads to less energy-use than otherwise at a given point in time or at a given level of GDP.”
On te rebound, Schipper and Grubb, Energy Policy 28.

Du är inne på att systemet har en förändringsdynamik och det är därför jag hänvisar till reboundeffekterna. De är relevanta men de innebär aldrig 100% take-back. Det är emellertid viktigt att vara uppmärksam på vart den möjliga nya konsumtionsutrymmet kommer att riktas. I Sverige har vi t.ex i byggnader varit duktiga på att sänka energiintensiteten (kWh/m2) men tagit tillbaka en del av vinsten i ökad ytstandard (m2/lgh).”

Vid oförändrad nytta kan jag alltså ta ut hela besparingen.

Jevons paradox handlar om att man ökar sin nytta.

Men hur stor blir take-backen då? Hur säkra är deras beräkningar? Går det att planera efter såpass mycket att vi törs chansa på att inte bygga nya kärnkraftverk som ersättare till de gamla?

Det är ju det som är knäckfrågan här: hoppas på det bästa, planera för det värsta.

Kan du säga att värstafallsscenariot vad gäller energibesparing/energieffektiviseringar inte medför så små nettoändringar i konsumtionen att vi kan skrota 50% av får elförsörjning?

Det absolut bästa incitamentet för att minska energikonsumtion är att lägga avgifter på energipriset. Man investerar då i miljövänlig teknik för att minska kostnaderna. Att då till exempel bygga större lägenheter istället sker ju inte då eftersom kostnaden återigen kommer att öka.
Politiker ska inte gå in och detaljstyra åtgärder som att ge bidrag till tex byte till treglasfönster.
Lägg också ALLTID kostnaden på det rörliga priset inte de fasta. I fallet med bilar: Lägg miljöavgifterna på bränslet och inte på vägtrafikskatten, det ska löna sig att ställa bilen.

Hans: Du tror att man kan straffa bort energianvändning genom konstgjorda kostnader? Jag tillåter mig att tvivla.

Straffa?

När Edison uppfann glödlampan hade han som id att sälja ljus (d.v.s. nyttan). Hans medarbetare fick honom emellertid på andra tankar genom att visa att det var lättare att mäta energin (kWh).

Ingen av oss vill ha energi men alla vill ha nytta. Om ett högre pris innebär att man använder en annan omvandlingsmetod (effektivare) för att erhålla nyttan så innebär det inte sällan att kostnaden (priset*energimängden) sjunker.

Det är inte ett straff. Det är en belöning som tyvärr alltför ofta inte tas i anspråk.

RE: Michael Karnefors.

Det är väl inte att straffa någon! Jag kan använda mig själv som exempel, tror jag funkar som många andra.
Jag monterade bergvärmepump 1998 för att minska min energikostnad. Sedan byggdes huset till så energianvändningen ökade något igen, men är fortfarande mycket lägre än med oljepannan. Nu funderar jag på att som nästa steg montera solfångare på taket för att få energi till tappvatten och värme, under ca 8 månader om året. Dock går detta inte att räkna hem med dagens elpriser och värmepump. I praktiken betalar jag ju nu med värmepump bara 1/3 av elpriset mätt på avgiven effekt. Om däremot elpriserna höjs så blir det genast intressant att investera de 30000 kr det kostar med solfångare och min elförbrukning kommer att minska betydligt. Om inte marknaden förmår höja bör staten göra det.

Att trycka konstgjorda avgifter på energislag, kostnader som inte har något med syfte annat att försöka tvinga bort folk från att använda dem är en form av bestraffning.

Eller för att vänta på det hela: det är en form av avlat för de som inte vill inte vill bry sig om att förbättra miljön. Man bara slänger ut lite mer pengar sedan får man skita ned bäst f-n man vill. Handeln med utsläppsrätter har inte lett till att utsläppen minstar, vilket till och med de gröna har tvingats erkänna.

http://www.spiegel.de/international/business/0,1518,606763,00.html

Sådana här bestraffningar och incitament där man försöker vädja till människor plånböcker är fel sätt att lösa miljöproblem på. Stampa ned foten och säg: “Ni får inte släppa ut mer än så här, punkt slut!” istället för det här fjantandet. Sätt gränserna och sedan får industrin lösa problemen bäst fan de vill, så länge följer kraven. Håll inte på med att försöka uppmuntra eller avskräcka… säg istället: “Så här mycket får ni skita ned, inte ett gram mer!”. Ska det vara så svårt?

Vi har ett “cap and trade system” som fungerar precis som Du önskar. Man sätter en totalram för “skiten” och sedan fördelas utsläppen av industrin själv inom denna ram och utgående från de tilldelningar de fått.

Det är totalramen (cap) som avgör hur mycket man får släppa ut sammanlagt. Det svåra ligger i att se til att denna ram succesivt krymps.

RE: Michael Karnefors

Oljepriset höjdes av olika själ och vad hände? Jo folk började investera i värmepumpar. Det var inte några myndigheter som bestämde att värmepumpar var ett bra alternativ utan det fattade folk själva. Nu först har det kommit bidrag för värmepumpar. Det visar att folk väljer ganska bra teknik själva när de måste och ofta ligger långt före myndigheterna i kunskap. Nu är problemet att värmepumparna går på el, så nu måste man dra utvecklingen ytterligare ett snäpp framåt genom att höja elpriset. Då blir solenergi (solfångare, solceller) nästa naturliga steg. Det kommer också folk upptäcka själva.
Vad gäller utsläppsrätter så är det bra tänkt men fel utfört. Koldioxidkvoterna har visat sig vara på tok för stora och som Hans N säger så är det svårt att minska dem.
Ytterligare en nackdel är att företagen hitta på tusen sätt att gå förbi regelverket genom att pumpa ned koldioxiden i marken mm, istället för att energieffektivisera, som man skulle gjort om energipriset istället hade höjts. Det är ju inte enbart koldioxidutläppen som är problemet utan en stor del av vår energi är en ändlig resurs, och dessutom finns det många olika skadliga ämnen i förbränningsgaserna.

Namn:

Email:

Plats:

URL:

Smileys

Kom ihåg min personliga information

Varsko mig om uppföljande kommentarer?

Skriv in det ord du ser nedan:


Månadsindelade arkiv