Effektivisering, Akilles och sköldpaddan.

En av Zenons paradoxer handlar om hur Akilles aldrig kunde springa ikapp en sköldpadda eftersom varje gång Akilles hade halverat avståndet till sköldpaddan (som fått ett försprång) så hade ju sköldpaddan förflyttat sig en bit framåt. Tanken på den kommer osökt på när man ser att Svenskt Näringsliv skall presentera en studie om rekyleffekterna i svensk klimatpolitik. Man gör det genom att hänvisa till en studie av Professor Runar Brännlund vid Umeå Universitet som, säger man: “... rönt uppmärksamhet [utanför Sveriges gränser]. Studien visar på en motverkande effekt av energieffektivisering, där en 20 procentig effektivisering av energiförbrukningen i Sverige skulle öka utsläppen med 5 procent”. Och det är ju inte så kul om så skulle vara fallet.

Centralt för resonemanget är att när man effektiviserar sparar man pengar och dessa kan man lägga på något annat som också kräver energi. T.ex. köra mer med sin bil därför att det är billigare per mil (direkt effekt) eller resa på semester till avlägsna länder med flyg (indirekt effekt). Därför blir inte de bedömda besparingarna så stora som man hoppats utan blir reducerade, se bild nedan. Brännlund går längre och säger att emissionerna t.o.m. ökar! Det korrekta uttrycket borde emellertid vara “skulle kunna öka”.

Men det måste observeras i hela detta resonemang om rekyleffekter att individernas (och samhällets) “nytta” ökat. Man får mer för de pengar som man lägger ned på energin.

Men nu fastnar vi också i ett resonemang som börjar likna Akilles och sköldpaddan, d.v.s. i detaljer och som om Sverige vore det enda land som skulle effektivisera och bara med en liten del (20%). Det globala problem som vi står inför är att ALLA måste minska sina utsläpp i storleksordningen 80% över några få decennier. Att välja att skjuta upp detta är inte särskilt klokt om man inte vill komma obönhörligt på efterkälken på världsmarknaden.

Den studie som Svenskt Näringsliv åberopar har inte tagit hänsyn till all den teknik som vi har är i förändring. Låt oss anta att den blir bränslenålare och matas med bränsle med lågt eller inget kol-innehåll. Varför skall vi då grunna över just emissionsaspekten på det sätt som görs? Man kan naturligtvis välja att istället för att göra de tekniska förbättringarna tvinga fram en minskning av energianvändningen med pris (läs skatter). Men om vi vill bibehålla så mycket “nytta” som möjligt bör vi fokusera på den tekniska effektiviseringen och inte förfalla till dystra tankar om vi skall nå ifatt sköldpaddan eller inte.

image

Figur från: The Rebound Effect: an assessment of the evidence for economy-wide energy savings from improved energy efficiency

Kommentarer:

Namn:

Email:

Plats:

URL:

Smileys

Kom ihåg min personliga information

Varsko mig om uppföljande kommentarer?

Skriv in det ord du ser nedan:


Månadsindelade arkiv