Elmotorer står för den mesta elanvändningen i våra system inte bara i industrin utan även i byggnader, cirka 40% totalt över alla sektorer. De har en likhet med visan om okända djur nämligen att de flesta är små och till och med mycket små - med de finns ändå. De sitter någonstans i källaren och brummar lite diskret där de pumpar runt vätskor och luft. De märks inte förrän de går sönder och då blir de vanligen utbytta utan att någon funderar mycket över om de skulle kunnat bytas till något bättre. Potentialen till förbättring är stor och skulle spara stora pengar, massor med koldioxid och en hel del miljö. Men vem bryr sig?

IEA gjorde för några år sedan en bedömning och illustrerade problemet som i figuren nedan.
* Motorn kan förbättras men inte så mycket (så ingen bryr sig).
* Motorn tillsammans med pump och varvtalsreglering skulle kunna förbättras och spara ganska mycket (men vem orkar? Det är ju bara en trasig motor som måste bytas för systemet står stilla)
* Motorn tillsammans med hela systemet som den betjänar skulle kunna förbättras och spara stort (men vem har ansvar för det? Och när skall det göras??

Så “djuret” förblir okänt och osynligt! Kanske skulle näringslivsorganisationerna kunna vara intresserade - men...... de verkar fullt upptagna