Man undrar lite efter att ha sett direktiven till den utredning som skall göras om elmarknadens funktionssätt och den som skall granska den finansiella elmarknaden. Myndigheterna skall utreda elmarknaderna och se om det kan finnas anledning att tro att priserna som slutkunden betalar inte är ?korrekta?. Det man saknar i utredningsdirektiven är dock slutkunden. Svensson ? den som till sist måste betala. Kunden har ju två möjligheter att välja. Med fötterna eller med fingrarna.

Man kan byta leverantör, vilket sker i allt större grad men är en relativt omständlig procedur och som inte påverkar priset på kort sikt i alla fall. Man kan också välja att koppla bort en del av sin elanvändning vid perioder när systemet är ansträngt och priset är särskilt högt men för det behöver kunden bättre möjligheter att förutse och agera när dessa tillfällen inträffar. Sådana möjligheter ger ökad priselasticitet och kan ha stor påverkan på prisbildningen samtidigt som det påverkar försörjningsläget gynnsamt.

Kundens uppfattning om kostnader kan också vara värt att behandla eftersom man numera inte har en elräkning utan två. En för energin och en för distributionen.

Men ingen av dessa aspekter skönjs i direktiven. Det verkar som om man vill göra upp räkningen utan att besvära den som betalar.