Kina har gått om USA ifråga om utsläppt mängd växthusgaser, men är fortfarande en “dvärg” när det gäller utsläpp per person (se bild nedan). Som SHELL-chefen påpekade (se förra veckans blog) är detta förhållande, dvärgen med jätteambitioner, en tickande klimatbomb.
Men Kina har inte bara ambitionen att växa utan att växa under måttfulla former. Hitintills har effektiviseringen int� gått så bra, men enligt de senaste rapporterna så kan trenden ha vänt. Och i den senaste fem-årsplanen redovisas hur intensiteten skall förbättras på flera nyckelområden (Translation_of_11th_5yplan.pdf).
Denna plan tycks emellertid falla i samma grop som EUs strategiska plan, den blir teknikfixerad och särskilt när det gäller storskalig och spännande teknik (se tabell nedan). I Kinas fall finns en särskild lockelse i att exploatera frusen metan (gas hydrate, combustible ice) som antas finnas i mycket stor mängd.
Så vi märker igen att man inser effektiviseringens betydelse, man talar om den, gör planer för den, men när det kommer till kritan så är sinnena inställda på att exploatera icke-uthålliga resurser. Och det gäller inte bara Kina! Är det även här så att vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser?
Skriven av Hans Nilsson, 05:06 AM.
(0) Kommentarer • Permalink