..så är propositionen om energieffektivisering ett huvudsakligen opolitiskt dokument. Och det är svårt att förstå. Man hade de bästa förutsättningarna i världen. Miljövårdsberedningen presenterade för ett drygt år sedan en strategi för energieffektiv bebyggelse. Ett dokument med visioner och med praktiska förslag. I ärendegången mellan olika verk och departement så vattnades förslagen ur men detta borde inte hindra departementsledningen från att klart uttrycka både vilja och metoder för energiomställningen. Men det “bidde” knappt en tumme. Och alltsammans hände inom samma departements väggar!?!

Men visst man behöll målsättningen att minska energianvändningen 50% till 2050 men man tog bort medlen!

Miljövårdsberedningen föreslog att:
A. Skapa en strategisk plattform genom att inrätta en beredning som tar fram en vision för ett energieffektivt Sverige och som sätter nationella mål som kan brytas ned på sektorer.

B. Stimulera teknikfronten genom att
- inrätta en funktion för utveckling och spridning av ny teknik
- utveckla teknikupphandlingen
- förstärka forskning, demonstration och internationellt samarbete för att få marknadens medverkan i utvecklingen

C. Göra staten till en marknadsbrygga
- Statens fastigheter skall föregå och utmana andra aktörer, upphandla från den bästa kvartilen, göra Vattenfall till en spjutspets för energitjänster.

D. Stärka den breda implementeringen
- Skapa en motor för genomförandet, t.ex. med en effektiviseringsfond
- Verka för effektivare och mera transparenta priser
- Utveckla de ekonomiska incitamenten i fastighetstaxering, lån, bidrag, klassificering, märkning, fondering mm
- Skärpa regler för planering och byggande så att effektivisering tillgodoses.
- Öka kunskapen genom rådgivning och utbildning

Vissa av dessa förslag finns med i propositionen men oftast kringgärdade av förebehåll som gör att det är mycket svårt att tro att de kan realiseras.

Du och jag tycks dra samma slutsatser kring varför effektivisering bara blir en tumme-tott. Jag tror att vi ska leta efter mekanismen som förstör i ledet mellan kloka ministrar och kloka människor. Att laga den är kanske den viktigaste åtgärden.

Men jag har också en tanke kring att vi måste vända upp och ner på energiagendan. Det är ingen tillfällighet att EU nämner effektivisering först på tredje plats.

Ja myterna regerar på sina håll. Det verkar vara oerhört svårt att förstå att tillförsel och användning är kommunicernade kärl och att användningens nytta är det primära målet, inte tillförselns förmåga.

Den andra seglivade myten är den om att det finns automatiska lösningar och ett naturligt jämviktstillstånd som marknaden bara fixar under tiden vi gör något annat. Kanke finns det en generation som läste Erica Jongs “Rädd att flyga” och gjorde knapplösheten till idealbild? Ingen friktion men heller ingen känsla!