OECD har just släppt en miljöutblick till 2050 där man varnar för kortsiktighet i energi-, miljö-, och klimatpolitiken. Passiviteten har ett pris! De listar därför vad som händer om man inte agerar och vad vi kan tjäna (ja tjäna på!) att starta nu! Det blir faktiskt mera kostsamt att starta åtgärderna senare och ännu mera kostsamt att inte göra något alls!

Det är värt att tänka på när vi nu ser alla partsinlagor om effektiviseringsdirektivet och där man i olika tonlägen vill påstå att vi inte har råd och/eller att det hämmar vår välfärdsutveckling. Sorry guys, det är inte välfärdsutveckling som väntar utan ofärdsutveckling om vi negligerar att sätta vår energianvändning i nivå med världens resurser. Det gäller både vår egen välfärd/ofärd och andras för det finns en etisk dimension i detta också.

På vilket sätt kan vi försvara en oproportionerligt stor energianvändning? Vår passivitet (om man nu inte vill använda ett hårdare uttryck, t.ex. ovilja) har ett pris. Och det är inte enbart vi som får betala när notan så småningom kommer.