Och det gör han genom att inte inta sina måltider på ortens lyxrestaurang utan istället äta hemma.

Det är ungefär den typen av resonemang som ligger bakom Kungliga Vetenskapsakademins braskande alarm om att EUs krav på effektivisering är ödesdigert för Sverige. De vill göra gällande att sparkravet på Sverige är högre än för något annat EU-land och motsvarar mer än en fjärdedel av landets energianvändning under det att EU som helhet bara skall spara en femtedel. Denna matematik kommer från en projektion av energianvändningen 2020.

I verkligheten ligger det till så här. EU skall från 2007 till 2020 spara 12,9% och Sveriges “hemläxa” har landat på 13,9%, d.v.s. något högre än övriga länders men inte så hög som KVA vill påstå. EU har velat ge länderna möjlighet för tillväxt av sådan industri och näring som kräver mera energi och har därrför frågat länderna om deras bedömningar inför framtiden. Vissa länder har varit mera modesta (sanningsenliga?) än andra och bedömt möjligheten att öka sin välfärd med måttlig energiåtgång medan andra varit mera vidlyftiga i sina anspråk. Sverige har alltså angivit att man, efter decenniers BNP-tillväxt med samma nivå på energianvändningen, skall öka energiåtgången rejält.

Så Sveriges åtaganden ligger i nivå med övriga EU-länders och skall inte jämföras med en uppenbarligen uppblåst siffra för framtiden. Och professorn bör fortsätta att äta hemma men kanske ägna mera omsorg åt dietens sammansättning och spara riktiga pengar istället för sådana som han önskar att han hade.