Är alla bidrag lika (som bofinken i den gamla historen)? Kan 70% stöd till solceller försvaras som lärinvestering?

I debatter om vilka åtgärder som skall sättas in för att skapa förändringar blir ordet “bidrag” ofta ett tillhygge som skall visa att stöd för en viss åtgärd är omotiverat. Ibland används ordet “kostnadseffektivt” med samma avsikt och kraft. Vem vill göra något som inte kan försvaras i termer av lönsamhet? Tyvärr stannar debatten ofta med dessa argument.

Den skulle emellertid blivit mera upplysande om man sett att vissa bidrag inte är bidrag utan investeringar i lärande. Det kan vara så när den produkt som får stöd utvecklas och senare blir konkurrenskraftig på sina egna meriter. Och det blir den när den åkt ner på lärkurvan tillräckligt för att utmana den existerande och förhärskande tekniken. I boken ?Creating Markets for Energy Technologies? finns mycket mera om hur detta går till.

För att dessa lärinvesteringar inte skall bli för kostsamma för samhället är det en viktig uppgift att identifiera nischmarknader där det finns en betalningsvilja som är högre än genomsnittet. I sådana fall begränsas samhällets kostnader samtidigt som man får en igång de privata initiativen.

Bidrag till solceller kan vara mycket motiverade och har gjorts till lärinvesteringar i många länder, men inte på den nivå där de Svenska bidragen lagts. Ett stöd med 70% är mycket svårt att motivera och skulle med stor sannolikhet kunnat ges en mycket mera kostnadseffektiv (!) utformning.