Tänk pÃ¥ p’ocenten Stefan!

Vi som är tillräckligt gamla minns TV-sketcherna där den Spanienturistande Helge uppmanades att “tänka pÃ¥ p’ocenten” sÃ¥ att hans alkoholintag skulle maximeras. Det är dags att rikta samma uppmaning till landets bostadsminister som tycks ha förklarat krig mot - ja vad? Kommunerna, Miljörörelsen eller vad? För inte är det vare sig bostadskostnaderna eller växthusgaserna. Nyligen skall han ha yttrat följande:

”De enda som tjänar på de tekniska särkraven är mineralullsindustrin. Och man borde undersöka hur mycket koldioxid den industrin släpper ut. Mellan 60–80 procent av koldioxidutsläppen från hus släpps ut i produktionsfasen. Bara 20–40 procent av CO2-utsläppen kommer från driften. Låt oss lägga energin på produktionen och det befintliga beståndet, i stället för att diskutera 5 kWh hit eller dit.”

Det är svårt att se hur han kan nå de siffrorna. I en jämförelse av dels normalhus och dels olika sätt att bygga så kallade passivhus redovisar man att även med passivhus som objekt kommer man som bäst till 50/50 (se tabell 1 nedan). I jämförelse med byggreglerna (BBR) så ligger passivhusen betydligt lägre energimässigt (se figur nedan).

SKL gör en jämförelse mellan olika system för energikrav och visar bland annat att Sverige även med passivhuskrav inte ligger särskilt bra till i internationell jämförelse (se tabell 2 nedan)

Den utredning som bostadsministern lät göra tidigare, och som tycks vara grunden till hans oro, ledde inte i bevis att byggreglerna är ett problem. Utsagan i den baserades på en enkät där de svarade fick ange om de trodde att kraven hade någon inverkan och i så fall hur mycket. Dessutom fanns en beräkning på ett fiktivt hus och om vilket det inte angavs på vilket sätt det skulle vara representativt. Man visar alltså inte kostnaden för boendet utan enbart (möjligen) investeringen!

1. Den första frÃ¥gan mÃ¥ste vara om de ökade produktionskostnaderna innebär minskade driftkostnader och lägre totalkostnad (Life-cycle). Det antogs av den s.k. “Bygga Bo dialogen” som ocksÃ¥ hade ambitionen att ökad kvalitet skulle leda till bättre finansiering, lägre försäkringspremier etc. Husens andrahandsvärde borde ocksÃ¥ vara en faktor att beakta. I Finland (green Building) har man visat att lägre energianvändning ger högre värde. Här kan ministern visa initiativ!

2. Det finns mycket erfarenhet av variationer i byggnaders funktion vad avser energi och miljö men som inte tagits tillvara. Energimyndigheten har ett projekt som heter Lågan (Låg Användning) men som inte tillräckligt analyserats eller kommunicerats. Här skulle ministern kunna ta ett initiativ!

3. Kommunala (och andra) krav är en naturlig del av en marknadsekonomi och markandens lärande innebär att de högre kostander som kan följa med den första produkten i sitt slag snabbt sjunker. Kommunernas krav är funktionella och inte produktspecifika. De är alldeles nödvändiga för att vi skall få fram bättre tillämpningar. Vad ministern skulle kunna göra är att samla några av de mera framgångsrika och låta dem göra en sammanställning av vad som går och vad som kanske är mera problematiskt.

4. mera allmänt så är ett av problemen att vi inte har någon bra återkoppling mellan akademi och marknad på det sätt som fanns i gamla Byggforskningsrådet (BFR). Ministern skulle kunna ta initiativ till att återupprätta den funktionen så att vi får ett bättre underlag för beslut.

Ministerns funderingar om vilken industri som tjänar på kraven är konstig för den kan ju vändas mot honom. Vilken industri tjänar på att kraven hålls låga (och totalkostnaderna för boendet höga)? Det finns procent överallt! Tänk på det!

image
TABELL 1 (ur Livscykelanalys på passivhus och normalhus m.a.p total CO2-utsläpp)
——————————-
image
——————————-
image
TABELL 2 (ur Gemensamma kommunala energikrav vid markförsäljning)

Kommentarer:

Namn:

Email:

Plats:

URL:

Smileys

Kom ihåg min personliga information

Varsko mig om uppföljande kommentarer?

Skriv in det ord du ser nedan:


Månadsindelade arkiv