Det har uppstått en intressant polemik på DNs debattsida vad gäller tillväxten, energin och de pågående ekonomiska kriserna. Anders Wijkman pekar på samhällets tillväxtfixering och energins betydelse i sammanhanget. Innehållet retar Martin Ådahl som gärna vill ha en klimatomställning men inte ser något problem med tillväxten. Men är det inte ett av de stora problemen att vi låst fast oss i att ökad konsumtion är meningen med livet och att vi har ett tillväxtmått (BNP) som mäter både ont och gott som positivt? Måste inte också tillväxt ha ett innehåll för att ha ett värde?

?Människa eller konsument?? - det var rubriken på en bok om ekonomisk utveckling från 60-talets slut, skriven av nationalekonomen sedermera professorn Lars Söderström. Boken avslutas med en plädering för resurshushållning: “Reparatören och konstruktören måste byta plats på den ekonomiska rangskalan?.

Tillväxtekonomins fundament problematiseras av Ted Trainer i Real-World Economics Review på ett sätt som är isande i sina iakttagelser att teknikförbättringar vare sig det gäller effektivitet eller förnybarhet är tillräckligt. Han levererar inget färdigtuggat svar men antyder vad han kallar en “subsistence economy” (överlevnadsekonomi). I en sådan bör reparatören ha en stark roll! Och nog måste vi ta oss en funderare på vilken tillväxt vi vill ha?