Låt oss tala om något annat!

SOMMAREN ÄR ÄNTLIGEN HÄR!  cool hmm
Och då kommer aktiviteten på denna sida att minska. Men avsikten är att varje vecka göra en liten betraktelse i anslutning till förslaget om hur EUs direktiv för effektivisering (Direktivet.pdf) skall implementeras enligt regeringens förslag och jämföra detta med den modell som gjorts av Koalitionen för energieffektivisering.

Här kommer den tredje som handlar om artikel 7 - Kvotpliktsystem och alternativa styrmedel: Låt oss tala om något annat!
Om Du hörde nÃ¥gon kommentera en pÃ¥gÃ¥ende fotbollslandskamp med att säga att “Sverige kommer nog igen i tredje perioden” skulle Du kanske fundera över vederbörandes insikter i spelet. Man talar om nÃ¥got annat än det som sker.

Man fÃ¥r samma känsla när man i regeringsförslaget om Effektiviseringsdirektivet fÃ¥r läsa Energimyndighetens argument (sidan 59) mot “kvotplikt”. Detta heter inte kvotplikt i originalet, utan “Energy Efficiency Obligations” som närmast kan översättas med “Energinyttoansvar” därför att man vill att företagens affärsmodeller skall omorienteras att fokusera pÃ¥ energins nytta (ljus, kraft, värme) istället för energin (kilowattimmarna). Att kalla detta kvotplikt är redan det ett försök att tala om nÃ¥got annat.

Energimyndighetens argument om samhällsekonomisk effektivitet förutsätter en välinformerad rationell aktör (kund) som inte finns i verkligheten. EUs förslag inriktas på att användarna skall få valuta för pengarna och slippa köpa energi som inte levererar fullt ut. EU menar att de affärsmodeller vi har idag behöver omformuleras och kompletteras. En idé som också stöds av IEA i deras World Energy Outlook 2012, av IEA DSM Agreement med flera och som kanske vad det lider kan spridas även till de nordligare breddgraderna. Myndighetens argument är irrelevanta och går på tomgång. Kan man hoppas på den uppfinning som visas i Berglins teckning nedan?

Det som man borde tala om när det gäller att förklara att energieffektivisering är en underutnyttjad resurs är istället det som kallas “Begränsad rationalitet” (Bounded rationality). Ty det är sÃ¥ med oss människor att även om vi har alla förutsättningar att agera samhällsekonomiskt optimalt sÃ¥ gör vi inte alltid det. Det bör vi inte blunda för genom att byta samtalsämne! De slitna argumenten om samhällsekonomisk effektivitet är tvärtom de som hindrar oss frÃ¥n att uppnÃ¥ sÃ¥dan effektivitet!

Men det är allvarligare att det inte finns nÃ¥got motsförslag. Man säger bara att “En alternativ strategi skall väljas”! Det är allvarligt eftersom man ju redan med den argumentering som nämns ovan vill säga att vi i Sverige vet bättre. Det är naturligtvis inte fel att vara emot EUs huvudalternativ men det kräver att man istället kan redovisa sitt eget alternativ. Och det är synnerligen allvarligt att sÃ¥ inte sker eftersom den mängd energi som skall sparas väsentligen skall komma frÃ¥n Ã¥tgärder som regleras av artikel 7. Man hänvisar istället till ett förslag frÃ¥n Energimyndigheten som remitterats tidigare och som nu är under beredning inom regeringskansliet.

Man hade hoppats att den ganska disparata katalog som Energimyndigheten tillhandahöll skulle ha kunnat plockas ihop till nÃ¥got mera överskÃ¥dligt men i väntan pÃ¥ detta fÃ¥r vi hÃ¥lla oss till de bedömningar som gjordes av EnergiEffektiviseringsFöretetagen, EEF (se nedan). Det fanns flera intressanta inslag i de “paket” som Energimyndigheten plockat ihop. Men det är ocksÃ¥ allvarligt att man räknat ned det svenska Ã¥tagandet genom imaginära skatteeffekter och räknat upp genomslaget av de Ã¥tgärder/paket man har.

image
Ur Uppsala Universitets broschyr “Stoppa Onödan”.
———————
image
FIGUR: Artikel 7 bygger på en stegvis uppbyggnad till den avsedda energisparnivån med 1,5% per år under 7 år. Enligt Energimyndigheten skall detta ge en sammanlagd (kumulerad) av drygt 75 TWh. Detta är ett tal som inte säger oss särskilt mycket om vi inte översätter till vilken nivå av årligen besparad energi det handlar om vilket är c:a 19 TWh 2020 motsvarande c:a 5 % av landets nuvarande energianvändning per år. De olika paketens bidrag av denna mängd visas i procentsifforna vilket enligt energimyndigheten skulle innebära att man sparar med råge dvs drygt 100% av de 19 TWh man siktar på.

En mera försiktig bedömning visar på att man klarar kanske 8 TWh bland annat eftersom skatteeffekten är ett rent räknestycke baserat på att EU-länderna har olika skattesatser. Denna del av paketet ger alltså inte något som helst bidrag.
—————————

Föreslagna paket
Vi konstaterar att förslagen i utredningen bygger på ”lite mer av det vi redan har”. Effekter av åtgärder kan bli betydligt större med en helhetssyn och en mer genomgripande
effektiviseringsstrategi. Olika åtgärder kan samverka och då ge mer. Byggregler, teknikupphandlingar, offentlig upphandling, energirådgivning och program för näringsliv och offentlig sektor hänger ihop!

Offentlig sektor
Paketet för offentlig sektor antas kunna leverera c:a 20% av det åtagande som redan kraftigt reducerats genom långtgående antagande om tidigare skatte‐effekter vilka är tveksamma eftersom
det är en bokföringspost snarare än ett reellt åtagande. Här resonerar man om ett utvidgat rapporteringssystem som kan omfatta även transporter och utebliven ökning av användningen(!). Man resonerar också om att befintligt stöd till kommuner skall utgå om de binder sig vid vissa mål om vilka det sedan sägs att de inte får vara för höga så att de blir avskräckande.

Stödet till kommuner och landsting har likheter med PFE i den meningen att stödet i stor utsträckning innebär att de får möjlighet att bygga upp en verksamhet som innehåller element av
energiledningskaraktär. Det borde emellertid vara mera självklart i kommunerna att en sådan verksamhet redan finns på plats och används eftersom man både har en lag om kommunal
energiplanering och man har att vara transparent inför kommunmedborgarna.

Det behövs kraftigare medel än enbart att utvidga omfattningen till ytterligare några kommunala verksamheter (park‐ och gatubelysning, idrottsanläggningar och VA‐verk) som föreslås. EEDs
intention är att offentliga sektorn skall vara marknadsledande när det gäller renoveringstakt och renoveringsdjup.

Detta kan stöta på problem i kommunerna och kan fordra institutionella förändringar när det gäller, t.ex. finansiering och energitjänster, men fordrar att relevanta och höga krav ställs så att de
lönsamma åtgärderna också realiseras.

I sammanhanget berörs energirådgivningen i ett särskilt dokument om hur den kan utvecklas. Detta innehåller några intressanta och spännande möjligheter. Energirådgivningen behöver bli mera katalytisk och mera medverkande till att medborgare och verksamheter kan finna lösningar som innebär effektivare användning. För detta behöver man skapa mötesplatser lokalt och regionalt och man behöver skapa möjligheter att ta del av erfarenheter i närområdet.

Energimyndigheten har tidigare skapat möjligheter för rådgivare, energikontor och företag (EnergiEffektiviseringsFöretagen – EEF) att skapa sådana tillfälliga mötesplatser kallade Energiinsikt. Detta initiativ kan utvecklas.

Fastigheter
Detta paket bedöms vara relativt litet i sammanhanget och motsvara c:a 13 %. Det förvånar eftersom energianvändningen i befintliga fastigheter är den stora knäckfrågan. Samtidigt är detta ett område där omställning tar tid. Dock skall det som sjösätts inför den kommande sjuårsperioden sättas in i ett större, mera långsiktigt sammanhang som inte ens antyds här.

Man föreslår att förstärka och utvidga fastighetsnätverk utgående från erfarenheterna från BEBO och BELOK samt att se till att landvinningar i dessa projekt omsätts i bred praktisk handling. Detta är mycket bra!

Dessa båda nätverk är startade för att bedriva teknikupphandlingar. En metod som skulle kunna utvecklas ytterligare och omfatta flera grupper av medverkande både för att driva fram de
nödvändiga produktförbättringarna och vidga upptagningen på marknaden.

Energideklarationer skall vara skarpa. För att få igång en nödvändig energiomställning föreslår vi att åtgärdsförslagen skall baseras på varje byggnads verkliga förutsättningar och efter besiktningar samt att åtgärdsförslagen skall visa hur man halverar byggnadens energianvändning. Med denna information kan ägaren sedan göra bedömningar om vid vilken tidpunkt och på vilket sätt man skall gå till väga för att göra ändringen kostnadseffektiv.

Ett snabbt och konsekvent genomförande bör belönas med nedsättning av energiskatt och fastighetsavgift.

Byggnormerna måste vara tydliga, skarpa, och framförhållande för att göra det möjligt att både formulera krav vid ny‐ och ombyggnad, men också följa upp och rätta till i efterhand. I Europa skall
nya byggnader vara ”nära noll‐energihus” till 2020 och Sverige vill minska energianvändningen i byggnader till hälften år 2050

Halvera byggnormen till högst motsvarande 50 kWh per kvadratmeter. Det finns exempel även i Sverige som visar att även ombyggnader kan göras så att man når dessa nivåer. Kommunerna måste kunna driva på marknadens utveckling genom att ställa krav på utformning av byggnader inklusive deras energiprestanda.

Effektivisering är inte svårt ‐ det är bara komplicerat. Vi behöver nya affärsmodeller som kan erbjuda helhetslösningar på villkor som förenklar för vanligt folk att finna kunniga leverantörer och vi
behöver finansieringsmöjligheter som ger samma möjligheter till förenkling. I Storbritannien provar man nu ett system, “Pay‐as you save”, med effektivisering pÃ¥ avbetalning.

Näringsliv
Det framgångsrika PFE‐programmet indikerar att det finns en stor potential i industrin och som kan tas fram. Det föreslagna paketet antas svara för 25% av resultatet och innehåller flera spännande uppslag.

Paketet skall byggas upp av tre delar: (1) Energikartläggningscheckar, EKC, (2) PFE Light och (3) PFE Plus, där EKC redan finns men kan byggas ut både kvantitativt och kvalitativt, PFE Light riktas till företag som redan börjat effektivisera och PFE Plus till företag som redan deltagit i det existerande PFE‐systemet.

Beträffande kartläggningscheckarna gäller samma iakttagelse som gjorts ovan om deklarationer att de måste få en funktion som säkerställer planmässiga insatser under en längre tidsperiod.

I tilläggsdokumentet som sänts ut sägs att syftet är att öka kunskapsnivån om potentialer vilket vi finner vara en mager ambitionsnivå. Eftersom resultat är produkten av potential och acceptans
borde väl ambitionen snarare vara att öka acceptans (genomförande). Energieffektiviseringsutredningen från 2008 visade att just acceptansen är den springande punkten. Den uppnås inte enbart med ökad kunskapsnivå.

Vi tror att nyttjande och etablerande av olika kluster är en bra metod. Jämför vad vi tidigare sagt om energirådgivningen och behovet av att skapa förebilder och mötesplatser. På samma sätt anser vi att certifiering innebär en stark signal till användare om var kompetens finns.

Hushåll och energibolag
Detta paket bedöms klara bortemot 20% av åtagandet. Vi hävdar att det är viktigt att nya affärsmodeller, som EEF företräder, är absolut nödvändiga om vi skall få bred acceptans på marknaden och kunna göra ”negawattimmen” konkurrenskraftig mot megawattimmen. Några av våra medlemmar har också utvecklat sådana modeller i samverkan med energiföretag och vi bedömer detta som en viktig utvecklingsväg där man kan finna många nya spännande tillämpningar.

Dessa tillämpningar skall emellertid inte enbart riktas till hushåll utan även näringsverksamhet. Många små näringsidkare har samma problem som hushållen att finna tillförlitliga leverantörer.

Kommentarer:

Namn:

Email:

Plats:

URL:

Smileys

Kom ihåg min personliga information

Varsko mig om uppföljande kommentarer?

Skriv in det ord du ser nedan:


Månadsindelade arkiv