Den gamla kärnkraftsdebatten är tillbaka trots att de som återfört den på dagordningen vill göra gällande att deras syfte var det motsatta. Till denna debatt hör att ställa olika kraftslag mot varandra och granska deras miljöegenskaper. Numera särskilt deras egenskaper ifråga om växthusgaser. Nätverket Framtidens Energi slår ett slag för livscykelanalyser som vill visa att vind och sol svarar för minst dubbelt så mycket koldioxid per kWh som kärnkraften, vilken skulle svara för mellan 3 och 24 g/kWh.

Deras uppgifter baseras på en studie från IAEA (Atomenergiorganet i Wien) gjord av Deniel Weisser. I en artikel i tidningen Energy Policy har man emellertid granskat drygt 100 sådana här livscykelstudier och Weissers har exkluderats p.g.a. brister i metodologin! I denna granskande artikel har man satt medelvärdet på de tillförlitliga studiernas uppgifter för kärnkraft till 66 g/kWh. Både vind och sol har lägre värden (se tabell).

Vem skall man lita på? Tja det kanske inte är tillräckligt med en källa. Och man kan lita på att energieffektivisering har mindre utsläpp än något av tillförselalternativen. Tro mig!

“Och man kan lita på att energieffektivisering har mindre utsläpp än något av tillförselalternativen. Tro mig!”

Kan man det?

http://en.wikipedia.org/wiki/Jevons_paradox

Ja det kan Du!

http://en.wikipedia.org/wiki/Waste_homeostasis#Direct_and_indirect_effects_from_efficiency

Rebound-effekten innebär att man genom effektivisering når en högre “välståndsnivå”. (Om man anser att konsumtion är välstånd.)

Om Du vill nå samma resultat med med andra resurser (t.ex ökad kärnkraft) så kommer det att vara mera kostsamt och borde därför vara mindre attraktivt. 

Eh… Hans, det jag får upp mitt på sidan när jag trycker på länken du gav mig är Khazoom-Brooks postulat, vilket är den moderna fortsättningen på Jevons Paradox.

Frågan kvarstår: kan man lita på att energieffektiviseringar verkligen leder till mindre mängd utsläpp?

Notera en sak förresten: jag tycker gärna att vi skall energieffektivisera. Det är som du säger bra för ekonomin. Men frågan gällde itne hur vi får mest välstånd utan hur utsläppen skall reduceras. Och där kvarstår frågan: kommer effektiviseringar att minska mängden utsläpp?

Ja det gör de. Och i synnerhet om de kombineras med energitillförsel som har låga utsläpp (se tabellen).

“....we find no evidence of substantial macro-rebounds within a sector, or of an economy-wide macro-effect. In short, energy saving leads to less energy-use than otherwise at a given point in time or at a given level of GDP.”
On te rebound, Schipper and Grubb, Energy Policy 28.

Du är inne på att systemet har en förändringsdynamik och det är därför jag hänvisar till reboundeffekterna. De är relevanta men de innebär aldrig 100% take-back. Det är emellertid viktigt att vara uppmärksam på vart den möjliga nya konsumtionsutrymmet kommer att riktas. I Sverige har vi t.ex i byggnader varit duktiga på att sänka energiintensiteten (kWh/m2) men tagit tillbaka en del av vinsten i ökad ytstandard (m2/lgh).