Det är kanske rätt att leda bakifrån när man byter riktning.

Besvikelsen är stor inför konferensen RIO+20 och i The Guardian noterar man att ledningen inte är att vänta framifrån därför att våra politiker blivit alltför teknokratiska. De tar inte befälet förrän trycket bakifrån blivit för starkt.

Detta är ju ett fenomen som vi har anledning att begrunda när vi funderar över varifrån ledarskapet skall komma när det gäller effektivisering av energianvändningen i Europa. Kommunerna blir nog viktigare som trendsättare och vägvisare. Energycities har i ett nytt dokument pekat på behovet av mjuka åtgärder på områden där kommunerna har stort inflytande, som drivkraft för teknikomställningen (de hårda åtgärderna). De räknar upp följande:

* Visioning: setting up long-term energy & climate local strategies and targets
* Implementation of innovative technologies: uptake of sustainable energy technologies
* Financial innovation: implementation of innovative financial instruments, setting up new business models
* Social innovation: inventing and implementing new local governance, communication, ways of mobilizing local actors & citizens, changing behaviour, etc.
* Networking: new ways of exchanging knowledge & innovative practices, taking multi-level actions, etc.

I den uppräkningen kan man undra över att det gamla uttrycket “planering” nu heter “Visionering”, men OK bara man gör det!

Men det är kanske inte fel att ledarskapet kommer bakifrån när man skall byta riktning?  Kanske har detta rentav stöd i Bibeln “Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.”

Läs mer

Sök

Månadsindelade arkiv

Senast uppdaterat