Det tar sig! Eller….?

Regeringen presenterade strax innan semesterstängningen en ny version av Sveriges handlingsplan för energieffektivisering. Och det skall sägas att den är riktigt bra som presentation! Strukturerad och tydlig ifråga om beräkningar, åtgärder, ansvar och förslag. En sådan plan borde presenteras varje år så att vi kan följa upp skeenden och vid behov korrigera. Den här sortens redovisningar gjordes en gång i tiden av det s.k. Energihushållningsrådet och borde bli standard. Hatten av!

Den blir emellertid lite mindre tydlig vad gäller åtgärder och förväntade resultat. Man säger att:

Resultaten i denna handlingsplan skiljer sig från den första handlings-planen p.g.a. att fler insatser har omfattats, andra beräkningsmetoder har använts samt att beräkningarna omfattar andra tidsperioder och livslängder. Det är därför olämpligt att jämföra resultaten.

De gör emellertid själva en sammanställning i tabell 7 (se nedan) och det är inga små skillnader. Det rör sig om en fördubbling till 2016 och det vill vi nog titta närmare på om det rör sig om fler (reella) insatser eller bara om beräkningsmetodik!?

Det verkar dock tyvärr som om hela den redovisade ökningen i tabellen och som hänför sig till industri och transporter bygger på antaganden som man gör om intensitetsförändringar och förändring i industristruktur och alltså inte från några handlingar för att påverka/förändra någondera. Påståendet att Sverige ‘med råge ‘uppfyller målen vilar på mycket lös grund.

Styrmedel och åtgärder är bra redovisade i “katalogform” men kanske mindre till funktion. Det är t.ex. bra att redovisa att energideklarationerna finns och att själva märkningen nu skall ändras att motsvara Europeisk standard, men ingen sjukdomsinsikt redovisas i övrigt om hur den tillämpats trots att t.o.m. Riksrevisionen påpekat dess brister och behov av förbättring. Risken finns att en läsare konstaterar att verktygslådan är full men inte får reda på att verktygen är trasiga. Möjligen kan något anas när man i tabell 11 (se nedan) visar upp ett antal områden där förbättringar behövs.

Så det finns all anledning att upprepa vad FSE, EEF och SNF tidigare sagt om att öka takten i effektiviseringsarbetet (se också text nedan). De åtgärder som där föreslås kan just ses som en konkretisering av tabell 11.

Läs mer

Sök

Månadsindelade arkiv

Senast uppdaterat