Ekonomins begreppsapparat - alltför enkel för att vara nyttig?

?Det ekonomiska språket har invaderat alla samhällssektorer och blivit det offentliga livets gemensamma språk?, säger Frdric Lebaron i sin bok “La croyance conomique”. Han fortsätter med frågan: “Kan man säga att tron på ekonomin idag fungerar som en världslig ersättning för den religiösa tron?? Frågan är befogad när man tänker på hur mycket av våra göranden som kläs i termer av lönsamhet. Ofta dessutom förenklat till en kalkyl som bara innehåller några av de poster som berörs.

Anders Wijkman tar upp en likartad fråga in en artikel där han påpekar att välfärden borde öka och inte BNP. Ty BNP mäter (i bästa fall) ekonomisk aktivitet men inte välfärd. Vi behöver ett bättre mått än BNP för att kunna bedöma samhällets åtgärder.

Francois Sarkozy har i samma anda bett ett antal ledande ekonomer (Joseph E. Stiglitz, Amartya Sen, Jean-Paul Fitoussi) att studera frågan och att avge en rapport. De har nu gjort ett utkast och delrapport där de studerat vad man kan göra inom ramen för befintliga mätningar, vad man kan lägga in för bedömningar för att mäta “livskvalitet” samt Hur man mäter “uthållig utveckling”.

I en ny bok “The myth of the rational market” visar Justin Fox hur teorin om “den perfekta marknaden” uppkommit, utvecklats och vidmakthållits. Han noterar (sid 28) att ekonomer i denna strävan “..blev allt mer tillfreds med strunta i välkända fakta om mänskligt beteende i sin strävan att göra bättre modeller av det”! Med en sådan förenklad begreppsapparat passar det bra med t.ex BNP som både mått och mål för våra styrande. Men det är ändå inte ett tillräckligt mått.

Paul Krugman som anmält boken i NY Times avslutar sin artikel med de pessimistiska orden: “My guess is that the myth of the rational market ? a myth that is beautiful, comforting and, above all, lucrative ? isn?t going away anytime soon.”

Läs mer

Månadsindelade arkiv