Konjunkturinstitutets samhällsnytta?

De har slagit till igen - Konjunkturinstitutet (KI). De har denna gång yttrat sig över Energimyndighetens förslag avseende klimat- och energirådgivning och hävdar sin vanliga ståndpunkt - att det inte finns några “marknadsmisslyckanden” att bota och därmed behövs naturligtvis inga styrmedel, inga åtgärder. I Miljörapporten, som läst deras utlåtande, lyder rubriken “Oklar nytta med energi- och klimatrådgivning”

Konjunkturinstitutet anser att det saknas en grundläggande analys som på ett övertygande sätt kan motivera styrmedlet i form av energi- och klimatrådgivning. I rapporten utgår Energimyndigheten ifrån att energi- och klimatrådgivning är ett väl etablerat styrmedel, utan att närmare granska dess kostnadseffektivitet.

Vi som minns KIs egen analys som hävdade att bensinpriset borde vara över 40 kronor litern för att vara samhällsekonomisk optimalt och att detta var en bättre lösning än andra styrmedelsförslag kan bara sucka i undran över vad man kan mena med “grundläggande analys”.

Dock handlar Energimyndighetens förslag om så kallade informationsbrister och just sådana är ibland (även enligt KIs synsätt) godkända som marknadsmisslyckanden. Men om man betänker att möjligheten för oss människor att kunna ha fullständig koll på våra handlingsmöjligheter och att korrekt behandla information så är det mera rimligt att säga att informationsbrist alltid föreligger! (http://fourfact.se/images/uploads/ECEEE2015Nilsson.pdf). Den är vår arvedel – vårt normaltillstånd.

Och så slår det en! Kanske borde just KI bedömas med samma slags måttstock som de själva tillämpar!? Vilken (samhälls-)nytta gör en myndighet som bara ständigt upprepar neoklassiska textboksförklaringar i sin granskning av vad andra gör? Den gångna sommaren har vi hört rapporter från vissa bostadsområden där “ordningsmän” granskar och korrigerar sina grannars klädsel så att den uppfyller självuppställda ortodoxa regler. Visst får man samma intryck här?

Läs mer

Månadsindelade arkiv