Under gatstenen finns stranden

Vi talar gärna om den stora potentialen (bestämd form singularis) för effektivisering. När EU:s toppar träffades i Åre nyligen noterade de att det fanns s.k lågt hängande frukter, d.v.s. billiga åtgärder som finns rakt framför näsan och som borde ha genomförts om man vore ekonomiskt rationell. Faran med den liknelsen är att våra styrande förleds att tro att det ändå sker av sig självt om man bara har lite tålamod och om man informerar folk om vad som vore bra för dem.

Men om det är flera potentialer och om det fordras ständigt pågående och samverkande insatser för att uppnå den stora totala potentialen? Det kanske finns en vardagspotential, som består av allt det som man kan och bör göra regelbundet genom ändrade vanor, och en sällanpotential, som består av det som man gör vid enstaka tillfällen som ombyggnader och liknande? Man kanske måste bryta upp gatstenen ordentligt för att hitta stranden inunder?

Ett EU-projekt som kallas Bewar-E har studerat olika typer av “informationsinsatser” och projekt för att skapa “energimedvetande”, se bild nedan, och som de de rapporterade till eceee:s sommarkonferens.

Ett intressant resultat är att de åtgärder som syftade till “empowerment”, för vad som på svenska skulle kallas “brukarmedverkan”, var också de som gav mest. Då går man utöver den rena information och ger individerna ett skarpt verktyg för att bryta de invanda mönstren. Att realisera vardagspotentialen och att rusta för sällanpotentialen, Eller komma åt stranden under gatstenen skulle man kunna säga.

PS Uttrycket “Under gatstenen finns stranden” (Sous les pavés la plage) var ett av många poetiskt formulerade slagord under våren 68 i Paris.. Det hävdas att uttrycket avsåg att man bröt upp gatstenen för att använda som projektiler mot polisen och för att bygga barrikader. Men det hävdas emellertid också att det var en omskrivning för att söka lyckan/friheten genom att bryta upp en tvingande och trist vardag. Den senare tolkningen känns bäst.

Läs mer

Månadsindelade arkiv