Låt oss tala om något annat!

SOMMAREN ÄR ÄNTLIGEN HÄR! 
Och då kommer aktiviteten på denna sida att minska. Men avsikten är att varje vecka göra en liten betraktelse i anslutning till förslaget om hur EUs direktiv för effektivisering (Direktivet.pdf) skall implementeras enligt regeringens förslag och jämföra detta med den modell som gjorts av Koalitionen för energieffektivisering.

Här kommer den tredje som handlar om artikel 7 - Kvotpliktsystem och alternativa styrmedel: Låt oss tala om något annat!
Om Du hörde någon kommentera en pågående fotbollslandskamp med att säga att “Sverige kommer nog igen i tredje perioden” skulle Du kanske fundera över vederbörandes insikter i spelet. Man talar om något annat än det som sker.

Man får samma känsla när man i regeringsförslaget om Effektiviseringsdirektivet får läsa Energimyndighetens argument (sidan 59) mot “kvotplikt”. Detta heter inte kvotplikt i originalet, utan “Energy Efficiency Obligations” som närmast kan översättas med “Energinyttoansvar” därför att man vill att företagens affärsmodeller skall omorienteras att fokusera på energins nytta (ljus, kraft, värme) istället för energin (kilowattimmarna). Att kalla detta kvotplikt är redan det ett försök att tala om något annat.

Energimyndighetens argument om samhällsekonomisk effektivitet förutsätter en välinformerad rationell aktör (kund) som inte finns i verkligheten. EUs förslag inriktas på att användarna skall få valuta för pengarna och slippa köpa energi som inte levererar fullt ut. EU menar att de affärsmodeller vi har idag behöver omformuleras och kompletteras. En idé som också stöds av IEA i deras World Energy Outlook 2012, av IEA DSM Agreement med flera och som kanske vad det lider kan spridas även till de nordligare breddgraderna. Myndighetens argument är irrelevanta och går på tomgång. Kan man hoppas på den uppfinning som visas i Berglins teckning nedan?

Det som man borde tala om när det gäller att förklara att energieffektivisering är en underutnyttjad resurs är istället det som kallas “Begränsad rationalitet” (Bounded rationality). Ty det är så med oss människor att även om vi har alla förutsättningar att agera samhällsekonomiskt optimalt så gör vi inte alltid det. Det bör vi inte blunda för genom att byta samtalsämne! De slitna argumenten om samhällsekonomisk effektivitet är tvärtom de som hindrar oss från att uppnå sådan effektivitet!

Men det är allvarligare att det inte finns något motsförslag. Man säger bara att “En alternativ strategi skall väljas”! Det är allvarligt eftersom man ju redan med den argumentering som nämns ovan vill säga att vi i Sverige vet bättre. Det är naturligtvis inte fel att vara emot EUs huvudalternativ men det kräver att man istället kan redovisa sitt eget alternativ. Och det är synnerligen allvarligt att så inte sker eftersom den mängd energi som skall sparas väsentligen skall komma från åtgärder som regleras av artikel 7. Man hänvisar istället till ett förslag från Energimyndigheten som remitterats tidigare och som nu är under beredning inom regeringskansliet.

Man hade hoppats att den ganska disparata katalog som Energimyndigheten tillhandahöll skulle ha kunnat plockas ihop till något mera överskådligt men i väntan på detta får vi hålla oss till de bedömningar som gjordes av EnergiEffektiviseringsFöretetagen, EEF (se nedan). Det fanns flera intressanta inslag i de “paket” som Energimyndigheten plockat ihop. Men det är också allvarligt att man räknat ned det svenska åtagandet genom imaginära skatteeffekter och räknat upp genomslaget av de åtgärder/paket man har.

Läs mer

Sök

Månadsindelade arkiv

Senast uppdaterat