Märkligt mager information från Energimyndigheten

Energimyndigheten har släppt sin långsiktsprognos eller som de hellre vill kalla den “konsekvensanalys”. I den görs observationen att Sverige inte ens bedöms klara sitt eget urvattnade mål på 20% intensitetsförbättring (kWh/BNP-krona). Men frågan är om den informationen har något värde!

Detta eftersom de antar att Sveriges energianvändning ligger på en stabil nivå ända till 2030 (se bild nedan). Det är svårt att se varför den skall göra det givet att vi har ett EU-direktiv med en klart uttalad målsättning vilket man noterar så här:

EU har också ett energieffektiviseringsmål på EU-nivå. Det är ett absolut mål om att effektivisera den tillförda energin i EU med 20 procent jämfört med prognostiserad tillförsel år 2020. Detta mål är inte bindande för eller bördefördelat mellan medlemsstaterna. I artikel 3 till EU:s nyligen beslutade energieffektiviseringsdirektiv upprepas att medlemsländerna ska besluta om nationella mål. Hänsyn till EU:s absoluta mål ska tas och hänsyn till nationella förutsättningar får tas när de nationella målen sätts. Implementeringsarbetet av Energieffektiviseringsdirektivet fortgår och Sverige har inte beslutat om hur det svenska nationella målet ska formuleras. I denna rapport görs därför inga beräkningar av det svenska bidraget till EU:s energieffektiviseringsmål.

IEA har i sina motsvarande arbeten (WEO) beräkningar för det de kallar “New Policies” med antagandet att dessa har fullt genomslag i tillämpning. Om man gör en långsiktsstudie där det bland annat ingår alternativa scenarier med hänsyn till prisförhållanden och ekonomisk utveckling så borde man väl kunna göra något liknande? Och inte minst vore det väl påkallat att göra en konsekvensanalys av att vi inte ens klarar det officiella målet.

Läs mer

Sök

Månadsindelade arkiv

Senast uppdaterat