Wednesday, June 24, 2015

Rädsla urholkar själen

Titeln på Fassbinders gamla film faller osökt i minnet när man läser hur svenska myndigheter ständigt känner sig föranlåtna att omgärda energieffektvisering med förbehåll istället för att ta emot möjligheten med uppsträckta armar och inrikta sina ansträngningar på att finna möjligheterna.

Boverket har i sin senaste rapport om “nära nollenergibyggnader” funderingar kring innovationer och miljökrav och stöder upp sin ängslighet med en bilaga om den så kallade Porterhypotesen.

Mot bakgrund av osäkerheten angående storleken på dessa samhällsekonomiskt positiva effekter är det centralt att de krav på näranollenergibyggnader som införs inte är så skarpa att de riskerar att medföra stora negativa effekter.

Energimyndigheten har ju också gång efter annan lämnat in små brasklappar om effektvisering.

Hur vore det om de istället tog till sig det vad IEA har skrivit om så kallade “multiple benefits” eller Världsbankens omprövning av den neoklassiska ekonomins hegemoni. Det vore väl så lämpliga utgångspunkter för betraktelser som harvandet om Porterhypotesen.

Man kan bara instämma i Jörgen Noergaards fundering: “Om det inte är lönsamt att rädda världen kan det ju vara en bra idé i alla fall”.

Rädsla urholkar själen

Titeln på Fassbinders gamla film faller osökt i minnet när man läser hur svenska myndigheter ständigt känner sig föranlåtna att omgärda energieffektvisering med förbehåll istället för att ta emot möjligheten med uppsträckta armar och inrikta sina ansträngningar på att finna möjligheterna.

Boverket har i sin senaste rapport om “nära nollenergibyggnader” funderingar kring innovationer och miljökrav och stöder upp sin ängslighet med en bilaga om den så kallade Porterhypotesen.

Mot bakgrund av osäkerheten angående storleken på dessa samhällsekonomiskt positiva effekter är det centralt att de krav på näranollenergibyggnader som införs inte är så skarpa att de riskerar att medföra stora negativa effekter.

Energimyndigheten har ju också gång efter annan lämnat in små brasklappar om effektvisering.

Hur vore det om de istället tog till sig det vad IEA har skrivit om så kallade “multiple benefits” eller Världsbankens omprövning av den neoklassiska ekonomins hegemoni. Det vore väl så lämpliga utgångspunkter för betraktelser som harvandet om Porterhypotesen.

Man kan bara instämma i Jörgen Noergaards fundering: “Om det inte är lönsamt att rädda världen kan det ju vara en bra idé i alla fall”.

Läs mer

Månadsindelade arkiv