Thursday, December 07, 2017

Kompromissmaskinen hackar

EUs beslutssystem beskrivs ibland som en stor kompromissmaskin. Det gäller att få byråkratin (Kommissionen), folkviljan (Parlamentet) och nationerna (Rådet) att enas och det sker till sist i en “trialog” mellan dessa enheter. Det är på gott och ont. Alla får inte allt men alla får något och därmed kan vi ta ett steg framåt.

Nu testas under Estlands ordförandeskap hur man skall kunna få de nya reglerna för byggnader (EPBD) på plats. Euractiv rapporterar att maskinen “hackar” och har måst stoppas för översyn. Vad som då händer med den mystiska förnybarhetsrabattten som åsidosätter regeln “Energy First” (E1st) är ännu oklart.

Under årens lopp har det visat sig att den stora stötestenen ofta är Rådet där nationella särintressen ofta har stort inflytande. Tyvärr har Sverige ofta utmärkt sig som bromskloss och det är svårförklarligt om man inte antar att de Svenska (och andra länders) tjänstemän upplever att de skall komma hem med en “fjäder” i hatten och gagna kortsiktiga intressen.

Oavsett utgången hindrar det inte ett enskilt land från att gå längre än vad EU till sist kräver även om man kan anta att det kommer att hävdas att det förfördelar någon företagsgrupp i den internationella konkurrensen.

Men systemet innebär också att den nyligen vunna segern med krav på 40% effektivare energianvändning 2030 inte kommer att överleva sin trialogomgång när den kommer igång en bit in på 2018.

Kompromissmaskinen hackar

EUs beslutssystem beskrivs ibland som en stor kompromissmaskin. Det gäller att få byråkratin (Kommissionen), folkviljan (Parlamentet) och nationerna (Rådet) att enas och det sker till sist i en “trialog” mellan dessa enheter. Det är på gott och ont. Alla får inte allt men alla får något och därmed kan vi ta ett steg framåt.

Nu testas under Estlands ordförandeskap hur man skall kunna få de nya reglerna för byggnader (EPBD) på plats. Euractiv rapporterar att maskinen “hackar” och har måst stoppas för översyn. Vad som då händer med den mystiska förnybarhetsrabattten som åsidosätter regeln “Energy First” (E1st) är ännu oklart.

Under årens lopp har det visat sig att den stora stötestenen ofta är Rådet där nationella särintressen ofta har stort inflytande. Tyvärr har Sverige ofta utmärkt sig som bromskloss och det är svårförklarligt om man inte antar att de Svenska (och andra länders) tjänstemän upplever att de skall komma hem med en “fjäder” i hatten och gagna kortsiktiga intressen.

Oavsett utgången hindrar det inte ett enskilt land från att gå längre än vad EU till sist kräver även om man kan anta att det kommer att hävdas att det förfördelar någon företagsgrupp i den internationella konkurrensen.

Men systemet innebär också att den nyligen vunna segern med krav på 40% effektivare energianvändning 2030 inte kommer att överleva sin trialogomgång när den kommer igång en bit in på 2018.

Läs mer

Månadsindelade arkiv