Som bekant har IEA under en följd av år trummat in budskapet att effektvisering är en resurs som underskattats (se bild nedan). 2017 höjde man röste ytterligare och sade att vi nu står vid en skiljeväg och att det behövs mera krafttag från regeringarna. Ta reda på vad de menar genom att lyssna in på webinariet den 22 mars!

Webinarium DSM University
Key findings from the IEA’s Energy Efficiency 2017 report

22 Mar 2018 @ 15:00 CET
Anmälan här

The IEA collects and analyses data to determine key international trends relating to energy efficiency. At the forefront of this work is the IEA’s annual Energy Efficiency Market Report, which highlights key global trends and indicators of energy efficiency. The 2017 report, entitled Energy Efficiency 2017, also includes analysis on energy efficiency policies and finance, trends in major economic sectors, the impact of energy efficiency on energy security and a special country focus on Indonesia, the largest energy consumer in Southeast Asia. This presentation will discuss the key findings from the 2017 report, including the major benefits from efficiency to economies, households and the environment.

Det dyker upp med jämna mellanrum, om än mera sällan nuförtiden, påståendet att energieffektivisering inte gör någon nytta eftersom om man blir effektivare (kWh per nytta) så kommer vi bara att nyttja mer. Den energi vi sparar kommer att brukas till annat så det lönar sig inte. Ge upp!

Nyligen publicerades i en Kanadensisk tidning en undergångsvision: “The Curse of Energy Efficiency - The more ‘efficient’ our technology, the more resources we consume in a downward spiral of catastrophe.” Artikeln tar ut svängarna så man skall förstå att man blir lurad om man vill göra någon nytta genom att anstränga sig. Och det är väl ett bra sätt om man vill bli publicerad!?

Artikeln stödjer sig bland annat på en studie av Elizabeth Shove “What is wrong with energy efficiency?” som dock är betydligt mera nyanserad. Hon avslutar med:

It is concluded that if carbon emissions are to be reduced on any significant scale, then it is essential to consider the meanings and levels of service and the types of consumption and demand that efficiency policies support and perpetuate.

Eller annorlunda uttryckt - När vi effektiviserar skall vi också ägna en tanke åt vad det är vi vill ha och vad som är viktigt. Jag har bekanta som menar att deras LED-ljusslingor i trädgården är energieffektiva! Visst men bara om de annars skulle använt glödljus (och det skulle de inte vad jag vet).

Så konklusionen måste bli att effektivisering (utan eftertanke) kan förfela sina syften men det är ingen naturlag som gör att det är så.

European Academies Science Advisory Council, EASAC, har granskat möjligheterna (eller snarare omöjligheterna) med koldioxidutsläppen och målsättningarna i en rapport “Negative emission technologies: What role in meeting Paris Agreement targets?”.

Studien refereras i Euractiv där man noterar att koldioxidinfångning kan ha en roll, i synnerhet i kombination med bioenergi (BECCS) och skapa “negativa” emissioner, se bild nedan. Men deras dystra bild är att tiden håller på att löpa oss ur händerna.

Därför är det bra att Sustainable Energy for all både tar upp frågan och engagerar sig i den och att de lösningar de tillhandahåller bygger på förnybar energi i första hand.

De rapporterar om ett solenergiprojekt i Jordanien som bekostas av en IKEA-fond för flyktingar.

Och alla har inte kommit förbi stadiet att påstå att sanningen ligger “någontans mitt emellan”. I synnerhet inte när det gäller klimatfrågorna där klimatförnekarna fortfarande kallar sig (och kallas) klimatskeptiker. Det engelska uttrycket “both-siderism” är träffande.

The Guardian tar upp det i en artikel som behandlar en ny bok där Steven Pinker sägs ha fallit i fällan. I samma tidning är Georg Monbiot ännu tydligare i sin kritik när han säger “You can deny environmental calamity – until you check the facts”.

Vad kan det vara som motiverar Rysslands framstötar mot Bulgarien (nuvarande ordförandeland i EU)? Bulgarien är kraftigt beroende av Ryssland för olja, gas och kärnkraft. Och den ryska kompetensen på angelägna områden som effektivisering och förnybar energi är mindre än försumbar.

Viljan tycks finnas men knappast förmågan.

Det är aldrig lätt att skilja på signalerna när olika stridande drabbar samman. Peter Englund berättade i en av sina böcker om hur det gick till i de gamla fältslagen med krutrök, larm från vapen och hästar, trumpetsignaler som skulle mana att gå fram eller retirera. Det var nog mera en slump vem som vann. Frågan är om det är mycket annorlunda nu när striden står i EU om energieffektvisering.

Det rapporteras om att vissa krafter går så långt att de anser att “Effektivisering bara är en slogan” och alltså inget att bry sig om. Trots att det är en bärande princip i EU-kommissionens strategi, se text här och bild nedan.
The tabled package pursues three main goals:
• Putting energy efficiency first
• Achieving global leadership in renewable energies
• Providing a fair deal for consumers

Påståendet om slogan får dock mothugg i en artikel i EUractiv som uppmanar oss att inte låta oss luras. Bra - men vi måste nog själva agera så att inte våra folkvalda går på en nit, och naturligtvis se till att det väljs folk som inte motarbetar EUs strävanden och klimatarbetet. Sådana brukar gärna hävda att de representerar folket! Och de larmar mycket!

Vi får mycket och oftast bra information om läget när det gäller energi från gamla kända organ som t.ex. IEA. Men det finns flera “nykomlingar” eller sådana som svidat upp sig och som är intressanta. En av dem är SEforALL, Sustainable Energy for all. Bakom dem ligger främst FN och Världsbanken.

De producerar mycket intressant och komprimerat material som gör att man kan både avläsa tillståndet och trenderna globalt. Och en av produkterna kallas “Heatmaps” vilka kan laddas ned som PDF.
* High Impact Countries
* Clean Cooking
* Electrification
* Energy Efficiency
* Renewable Energy

Eftersom de är komprimerade så försvinner naturligtvis en hel del av de analytiska finesserna men det är ibland bara bra. IEA som gärna vill framställa sig själv som den överlägsna källan kanske borde ta efter?

Och för svenskar kan det vara värt att fundera över att vi inte märks bättre på effektiviseringskartan (se nedan)! För det kan väl inte bero på att karteringen av effektivisering görs av en organisation i Danmark?

Hur skulle man reagera om man, hungrig som en varg, klev in på en restaurang, fick en snygg matsedel med flera olika läckra matförslag och vid beställningen fick veta att man kan gå ut i köket själv och sno ihop vad man vill ha?

Det är inte helt olikt den situation vi möter på energimarknaden, och som våra myndigheter anser är i sin ordning. Det finns, säger de ibland, “inga marknadsimperfektioner” som hindrar oss från att fixa till vårt egen effektiviseringslösning. Behovet av professionell hjälp från till exempel installatörer (kockarna) bortser man från.

Låt oss titta på hur det kan gå till i verkligheten! Catrin Maby visar både praktik och teori i sitt webinarium för DSM University.

Retrofit example: the tenant, the landlady and the energy-wise builder
•Leaky flat roof, tenant contacted local builder
•Builder suggested insulating at same time…..and why not loft area too? Landlady said ‘yes’
•Builder then suggested PV too
•Contacted PV company, and arranged for tree trimming
•Local advice hub did Energy Performance Certificate (required to get Feed in Tariff)
•Builder put in Thermostatic Radiator Valves and ‘chimney balloon’ to raise the energy rating to meet minimum required standard for Feed in Tariff

Result: Cold leaky house is now warm, dry and generating electricity……….

Det började med hunger (läckande tak), servitören gav förslag (isolering när man ända var igång) och varför inte en dessert (solceller) och tog beställningen till kockarna (som fixade anrättningen). En bra illustration till den verklighet där det finns många delar i kedjan och MÅNGA av dem är små (specialist-)företag som måste koordineras.

I de flesta länder inklusive Sverige så är det de många små företagen in byggnads- och installationsbranschen som är de nödvändiga kockarna som kan hålla effektiviseringsrestaurangen igång och ge de “hungriga” kunderna den näring (och glädje) de behöver. Men var är de i den senaste utredningen om “Energilandskapet i förändring”? Där heter det:

Vem är en mindre aktör?
De mindre aktörerna är en heterogen grupp, bestående av hushåll, bostadsrättsföreningar och små och medelstora företag inom alla branscher. De har i vissa avseenden olika förutsättningar men förenas av att de, i normalfallet, saknar kunskap och professionell kapacitet att agera inom energiområdet.

Ingen kock inom synhåll där!

Det finns stor risk att Du missade DSM University session om hur den riktiga marknaden med småföretag agerar och fixar energieffektvisering hos vanliga små kunder. Du har chansen igen eftersom föreläsningen finns inspelad och bilderna kan laddas ned.

Catrin Maby ger både översiktliga principiella exempel (bild nedan) och små solskenshistorier ur verkliga livet. Något att både fundera över och kopiera!

Det syns när man försöker ta del av läget i trialogen mellan EU-kommissionen, Parlamentet och Rådet (council) om effektiviseringsdiretivet (EED). The Coalition for Energy Savings har gjort en mycket bra sammanställning där positionerna klarläggs.

En sak är tydlig och det är att det ÄR INTE BRYSSEL (kommissionen) SOM ÄR PROBLEMET UTAN MEDLEMSLÄNDERNA I RÅDET (illustreras i bilden nedan). Kom ihåg det när valdebatten går igång i Sverige och när (som det brukar vara) populistpartierna går igång om att begränsa Bryssels makt.

Hur det slutar? - Det är nog lättare att gissa utgången av Mello!

Bilden avser ställningarna vad gäller artikel 7 i EED och visar ganska bra hur maktspelet i EU brukar se ut. Parlamentet är den drivande kraften och Rådet är de som bromsar.

Energieffektviseringen har kört fast. Det är dags att ta nya tag och se över styrmedlen som fortfarande baseras på gammaldags tänkande om hur människor fungerar och agerar. Gör Om och Gör Lätt(-are). Här kommer 16 förslag.

Enligt läroböckernas traditionella ekonomiska teori, kommer energieffektiviseringar av sig själv när de blir lönsamma. IEA har dock visat att fortfarande om 20 år kommer mer än 2/3 av potentialen inte att vara nyttjad, trots privatekonomisk lönsamhet!  ”Det behövs nya politiska initiativ”, säger de.
Nobelpriset i ekonomi 2017 till Richard H. Thaler satte fokus på att människor inte med automatik beter sig ekonomiskt rationellt. Det är dags att vi riktar oss till de riktiga människorna istället för textboksfiktionerna. Det måste bli lätt(-are) att göra rätt.

Ta hjälp av modern ekonomisk forskning
(1) Vi beter oss olika om vi upplever att vi redan äger någonting eller vi står i begrepp att förvärva samma sak. När vi talar om effektivisering föreslår vi att man byter ut saker man har i ett hem eller i produktionen. Den vi talar med känner sig bekväm med det man har och att det fungerar. Varför skall man byta till något konstigt?

(2) Vi tjatar om att förändringen skulle innebära en vinst. Men det vore bättre att visa att det innebär en förlust att INTE göra förändringen. ”Du tjänar på att byta lampor” säger vi istället för ”Du förlorar på att INTE byta lampor”. Vi lyssnar mer när det gäller att slippa en förlust!

Produkt- och installationsdesign
(3) Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även displayer för att kontrollera belysning eller matberedning i kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

(4) Design kan även gälla installationer. I Storbritannien ökade acceptansen för vindsisolering när man erbjöd vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

(5) Ordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(-are) att hantera.

(6) Man skulle också kunna följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar. Detta kan uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden

Planerande och handlande
Helt genomförd effektvisering är en längre process – en helhet. Thaler talar om att vi har flera ”jag”. Vårt bästa jag planerar, men vårt vardagsjag tar över när tiden går. Det är en konflikt mellan “planning” och “doing”. I prismotiveringen liknar Vetenskapsakademin det vid hur Odysseus måste bindas vid masten för att inte lockas av Sirenernas sång och segla i kvav.

(7) Thaler har lanserat modellen ”save more tomorrow” där man inriktas på att spara mera, inte nu men vid nästa löneförhöjning. Det borde kunna utvecklas även för energieffektivisering!? Man gör mindre avsättningar till ett energisparkonto som ges förmånligare villkor och kanske skattesubvention som lockelse? Kopplat till byggnadsdeklaration eller energikartläggning. Den gamla “Bygga/Bo-dialogen” var faktiskt inne på det temat.

Var köper man en effektivisering?
Energieffektivisering är bedrägligt! Effektivare energianvändning kan åstadkommas med många olika kombinationer av produkter samt involvera många olika leverantörer av varor och tjänster från många (ofta små) företag. Den kan ha flera andra positiva effekter och värden.

Blotta tanken på att enskilda individer skall kunna balansera alla dessa på ett tillfredställande sätt är ”mäktig”. Både kunder/användare av energi och de leverantörer som kan tillhandahålla lösningarna är i vardagen fullt upptagna med mycket annat. Vi har ”begränsad bandbredd”. Lösningen kan vara att på olika sätt skapa ökad trygghet så att tankar och oro kan avlastas.

Det behövs kunniga(-re) aktörer, det måste bli lättare att välja rätt och olika åtgärder måste bringa tryggheten att lösningen är på väg.

(8) Auktorisation
Man bör säkerställa att leverantörer av varor och tjänster har den nödvändiga kunskapen och dokumenterade erfarenheten. EEF håller på att utveckla sådan.

(9) Paketlösningar i byggsats
Byggnadsdeklarationerna och kartläggningarna bör vara ”instegshjälp” så att man får ett åtgärdsprogram.

(10) Varudeklarationer med spets
Produktspecifikationer skulle kunna kompletteras så att det angavs vilka andra modeller och prestanda som kan övervägas eller vilka andra åtgärder som passar samman.

Exempel: Gör paket av motor och varvtalsreglering till motorn eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt ”andra kunder har också köpt xxxx”

(11) Effektivisering ingår
Företagen borde adressera kundens egentliga problem (som inte alltid är energieffektivisering) och visa hur den egna produkten kan lösa problemet och ge effektivisering på köpet!

(12) Förutse och förbered kommande åtgärder.
Åtgärder kan motivera att man också gör sammanhängande saker. Byggnadsåtgärder, med höga ställkostnader, kan motivera att andra genomförs nu istället för att komma tillbaka senare,  “Köp 2 betala för 1”

(13) Vita certifikat
I många länder har man ”Energy Efficiency Obligations” för energiföretag som får dem att tänka på effektvisering som alternativ till att bygga ut kapacitet. För distributionsföretagen borde detta vara intressant när de överväger problemen med effekt i bristsituationer. Det påverkar också deras kundrelationer. En amerikansk butiksägare mötte energiföretaget som erbjöd förbättrad belysning med orden: ”Äntligen kommer ni med något positivt istället för bara räkningar”

(14) Gör erbjudandena mera spännande.
Många vill få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare.

(15) Dra nytta av grannarna.
Industrinätverk är ett sätt att nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

(16) Röj en gräddfil för energieffektivisering
Öka renoveringsgraden och –djupet genom att samla alla goda krafter både i finansiering, stöd och kompetens.
Samhällets alla resurser samlas för att visa att renoveringar för uthållig energianvändning är det mest önskvärda. Ett bättre samarbete mellan myndigheter, finansiärer och utförare skapar en gräddfil för energieffektvisering.

Ta nya tag
Det mest slående i debatten om energieffektiviseringar är att potentialen tycks inlåst. Inte därför att möjligheter saknas utan därför att vi väljer att titta åt fel håll.

Alla intresseinriktningar har sina sammankomster, för att fira eller för att stärka varandra i anden. Så också klimatförnekarna (även om de föredrar att kallas skeptiker). Tidskriften Effekt rapporterar om deras möte i Mölndal nyligen. Intressant läsning som ger också oss, som inte delar deras synpunkter, insikter om deras tänkesätt.

...som vi baxat ända hit!” Om man nu skulle travestera förre finansministern Feldts skaldekonst.

Vi har ju nu under några decennier fått leva med ett antal avregleringar på energimarknaderna (men även på finansmarknaderna, vård, skola och omsorg). I samtliga fall har vi fått höra att dessa skall ge större valfrihet, bättre service och lägre kostnader. Och i praktiskt taget alla kan vi notera att valfriheten fåtts till priset av högre kostnader, dubiös service, sämre kvalitet och ökade risker. Vi har också tvingats acceptera att vinsterna ökar men främst tillfaller några få. I USA trumpetar fortfarande den nya administrationen avregleringarnas lov men vi har ju också sett att Trumps världsbild tillhör det förgångna. 

I Sverige har nyligen Elektrikerförbundet granskat avregleringarna och funnit att de inte har något positivt för kunder och anställda. Sammanfattningsvis säger de att resultatet är:
* farligare jobb inom energibranschen.
* sämre standard på elanläggningar och lägre kvalitet på det materiel som används.
* högre kostnader för hushåll och industri.
* ett försämrat samhällsskydd.

I Storbritannien har, enligt The Guardian, de största elbolagen satt i system att överdebitera sina kunder.

Någon som är förvånad? 

De nordiska länderna har varit föregångare när det gäller att utnyttja bränslen klokt i energiomvandlingen och kraftvärmen (cogeneration) är en framgångssaga. För något decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nämligen trigeneration. Man skulle kunna få både el, värme och kyla ur en anläggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit någon stor hit (ännu) men det kanske ändras nu när EESL i Indien träder in på scenen. Och det kanske är naturligare att ett land med så påtagliga behov av kyla i en allt värmare värld är de som knuffar på. De ser en marknad som är långt ifrån försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen känns det kul med tanke på att jag försökte knuffa för det här för många år sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tänkte då på att vi i Sverige har avsevärt kunnande på områdena el, värme och kylteknik. Kanske är det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom påverkas av att det är företag som tillhandahåller effektiviseringsteknik som går bäst på börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.