Sverige har presenterat sitt förslag till hur utsläppsrätterna skall fördelas i nästa handelsperiod 2008-2012. Den är säkert helt enligt reglerna och oklanderlig ur den synpunkten, men när man tittar på staplar och tabeller så blir det tydligt att vi bara skjuter ett problem framför oss. Ett problem som ingen törs ta itu med på allvar. Som en snöplog där vi till sist kör fast.

Det finns många bedömningar som snarare visar på att den tid vi har på oss att lösa klimatproblement krymper rasande fort. Kanske bara 10 år innan något avgörande steg skall ha tagits. Fram till 2012 har vi förbrukat mer än hälften av den tiden. Och då kommer Sverige att ligga på en utsläppsnivå som är över den vi hade år 2000. Vi sitter fast i drivan!

I Storbritannien har man utsett en särskild klimatambassadör, John Ashton, som säger att klimatfrågornas komplexa följdverkningar är så allvarliga att vi inte får sky några kostnader.

Om man får säga så när det gäller kristdemokraterna? För det är de som gör ett politiskt utspel för effektivare energianvändning! Igår efterlyste en av Aftonbladets kolumnister, Lena Sunsdtröm, att valfrågor också skulle handla om sådant som vi åstadkommit och åstadkommer inför framtiden tillsammans och inte bara fixeras vid plånboken. Men inte hade man väl vågat hoppas på att någon skulle framhålla just effektivisering så tydligt.

Nyligen presenterades en Kalifornisk elbil som var lite av pojkdröm både i utseende och prestanda. Nu kommer en brittisk variant som inte står den amerikanska efter i prestanda. Men utseendet är brittiskt, en Mini ! Men accelererar som en pil. Ännu så länge är det en bensinhybrid men den lär vara laddningsbar och skall i ett senare utförande gå på fossilfritt bränsle.

Andris Piebalgs har gjort en översikt av läget och de angelägna energifrågorna i Europa. Han aviserar bl.a. den “Action Plan” som lanseras nästa månad. Han understryker än en gång genomförandet av fattade beslut är en del av de “nya” aktiviteterna. Trivilat kan tyckas men som vi sett på senare tid så är länderna beredda att göra vad som helst för att inte leva upp till sina åtaganden.

Next month I will also be presenting an Action Plan on Energy Efficiency which will propose four pillars for action:

Implementation of existing Community energy efficiency directives and regulations;
Promoting energy behavioural changes through public awareness, education and training;
Improving financial instruments for energy efficiency and;
Promoting energy efficiency globally in trade and development policy and international agreements. The Energy Efficiency Action Plan together with the Strategic EU Energy Review will be give further impetus to energy efficiency within the EU.

På vägen mot klimatförändringar. Det kommer en strid ström av rapporter som visar på att den bromsträcka vi har kvar är kort och krympande! Och det förefaller inte som om vi och våra ledare klarar av att göra det som behövs. Det finns alltid något särintresse som är starkt nog att stoppa de nödvändiga åtgärderna, frågan om energideklarationerna illustrerar det förhållandet mycket väl. Även om vi inte kapitulerar så kanske vi måste börja på plan B som innebär anpassning? Köp i alla fall inte strandtomt i södra Danmark.

Och detta är inte en fråga där vi bara skall peka finger åt politikerna utan också fundera på vår egen roll.

börjar dyka upp som hjälpmedel på webben. Häromdagen kunde vi här presentera en för solenergi. Under visst buller har ALCAN, ett Kanadensiskt aluminiumföretag, tillkännagivit att de låtit ta fram en sådan för att man skall kunna få överblick över växthusgaserna, utsläpp och åtgärder. En likartad produkt har tagits fram inom ramen för FN fast med mindre PR.

Vid ett första påseende verkar inte någon av de båda som skall visa växthusgaserna särskilt vassa. De kanske behöver utvecklas ytterligare. Den som JRC har gjort för solenergi är däremot ett föredöme.

EU-kommissionären Andris Piebalgs brukar framhålla att åtminstone hälften av de 20% som Europa kan spara i energi (utan uppoffring) kan sparas om länderna bara följde de direktiv de själv varit med att besluta om. Byggnadsdirektivet är ett av dessa. Man har korrekt noterat att människor behöver mycket bättre vägledning för att kunna följa sina “bästa stämningars längtan” och verkligen spara när de får detaljkunskap om hur det skall gå till. EU utfärdar ett direktiv med denna insikt, men några länder, däribland Sverige, väljer att bara se problemen och inte fördelarna. Boverket anser att man skall besiktiga bara om det behövs (vem avgör det?) och på det sätt man vill. Antag att samma regler gällt för svensk bilprovning!!
- Nej jag har inte lust att besiktiga i år. Den här modellen brukar vara bra säger grabbarna!
- Vi åker till X-hult för besiktningen, där kollar de bara om det finns luft i däcken!

Effektiviseringsföretagen har lyft fram de fördelar en kraftfull användning av deklarationerna skulle innebära, bl.a. för sysselsättningen och frågat hur regeringen ställer sig (DI_debatt2.pdf). Energiministern uttalade sig därefter positivt för en kraftfull användning av energideklarationerna i en artikel i Dagens Industri, men hur tänker hon omsätta denna vilja i handling? Skall vi hamna i EU-klassens värstingäng eftersom mamma inte höll pli på de sina?

Intelligenta elnät är på agendan över hela världen men främst som visions-skisser inom myndigheternas satsningar på forskning. Nu har emellertid IBM också låtit publicera en liten skrift om hur de ser på möjligheterna. Naturligtvis uppehåller de sig mest vid de tekniska aspekterna på hur det fungerar men har också tagit med aspekten på hur det kan etableras med hänsyn till kvalitet och ålder på befintliga nätkomponenter, och naturligtvis vilken nytta det innebär.

För nya företag med stora planer verkar det numera som om ett av försäljningsargumenten är att Google satsar pengar i deras verksamhet. Det gäller för Teslas nya elbil men också för ett företag som satsar på tunnfilms-solceller, Nanosolar. De satsar 100 millioner USD i en fabrik för att producera 430 MW solceller. Tekniken skall göra det möjligt att applicera solceller på flera ställen men den har också nackdelen av att vara mera sårbar. En nackdel som kanske i sin tur uppvägs av just fördelen eftersom den lätt kan bytas.

National Geographic funderar över denna teknik (och andra inom energiområdet) och undrar om den kan ha samma kvalitet som när bilarna ersatte hästarna för transporter. Något för DNs ledarsida att tänka på kanske?

Sverige är erbarmligt dåligt på att utnyttja solcellsteknik trots att förutsättningarna finns. Kolla själv genom att använda JRCs interaktiva program, som visar spännande resultat. Om man antar att solcellerna placeras optimalt får man ur 1 kW installation i Kiruna c:a 750 kWh per år, även om det under december är nära noll. Men om man jämför med andra orter så får man bara 10% mer i Stockholm och 20% mer i Paris. Och ser man på månaderna så är det ett mycket bra utbyte i Kiruna under vårvintern februari-april. Hur vore det med solcellsladdning på de berömda arkarna?

Energiministern har hållit ett anförande inför en USA delegation och förklarat sittande och kommande (!) regerings politik. Man skall väl inte övertolka den här sortens anförande eftersom de mest är avsedda som artighetsutbyten men ändå....

...är det inte effektivisering och förnybar energi som är nyckeln till ett uthålligt system?
...är effektivisering och ökat fjärrvärmeutnyttjande bara “.... politically important tools” eller skulle de kunna vara “...important tools in a policy…”?
Oljekommissionen lade ju trots allt fast att strategin börjar med effektivisering.
Eller är denna sida överdrivet misstänksam mot Miljödeprtementet (och dess chef) när det gäller deras insikter och vilja att driva effektivseringsarbetet?

Svaret kanske kommer inom kort när man har att ta ställning till Boverkets bemyndigande för energideklarationerna.

Och beträffande nästa regerings uppgifter? Så här sades det: “I believe you know that Sweden has a general election in just a few weeks. After the election, the next government will start turning the suggestions from the Commission on Oil Independence into political action.”

Det får vi hoppas oavsett vilken regering det är, men den sittande regeringens miljödepartement har sannerligen inte visat någon större vilja i det avseendet!

säger NUTEK i en rapport. Och särskilt säger man att så är fallet när det gäller energieffektivisering och förnybar energi. Samma sak förstås i en debattartikel i Dagens Industri (DI_debatt.pdf) där företrädare för VVS- kyl- och ventilationsbranschen framhåller att effektiviseringen kan skapa tiotusentals jobb. Är det någon som märkt att detta kommit upp i valrörelsen? Synd, eftersom hemmamarknaden har enormt stor betydelse för exportmöjligheterna som NUTEK visar bl.a. i följande bild!

Statsministern vill enligt utfrågningen i TV häromdagen att Sverige skall ha Europas lägsta elpriser för Industrin. Och 2005 hade bara Lettland lägre priser enligt European Environment Agency som tar “temperaturen” på Europa i flera avseenden när det gäller miljöfrågor. Men sedan har ju priserna i Norden farit i höjden och nu är de högst i Europa berättar nyhetsbladet Kraft-Affärer den 28 Augusti.

Märkligt nog ägnar sig industrin, med få undantag, åt att kräva låga elpriser hellre än att engagera sig i att genom bl.a. effektivisering påverka situationen. Undantaget heter Gjuteriföreningen som på måndagen lade fram en rapport till Miljödepartementet och visade på möjliga åtgärder med sparande upp till 50% (Gjuteri.pdf)!

Filmen (An inconvenient truth) som bygger på Al Gores presentationer kring växthuseffekten kommer snart upp på biodukarna och förhandsvisades av WWF i Sverige häromdagen. Bakgrunden “filmatiserad powerpointpresentation” är väl inte så lockande när man bläddrar genom bioannonserna på jakt efter något underhållande. Och därför är upplevelsen att filmen både innehåller skrämmande, rörande och roliga moment i en väl avvägd blandning en mycket positiv överraskning. Den ansluter i det avseendet till den allt populärare genren av semidokumentärer som t.ex Michael Moores filmer eller “Supersize me”. Och i USA är filmen barnförbjuden!

Gores framställning med sin powerpointpresentation är dessutom mästerlig och även om de flesta av oss knappast kan utnyttja resurser med storbildsprojektorer, animation och skylift (!) så har vi en hel del att lära av hans pedagogik och hans blandning av djupt allvar, humor och en inte ringa grad av “acting”. För de flesta av oss, som väl inte är imponerade av den sittande administrationen i USA, är också hans verbala lustmord på dess företrädare ett extra plus.

Det är också spännande att följa, om än i korta snuttar, Al Gores egen bakgrund i ämnet och hur hans engagemang byggts upp både genom studier och genom personliga erfarenheter i familjen. I vår vardag ligger ofta att yttra oss lite nedlåtande om politiker utan att riktigt förstå deras situation. Nu kan det hända att All Gore avviker från genomsnittet även i det avseendet men en nyttig insikt är det att se hur hans engagemang byggts upp till övertygelse och inte är en attityd för att vinna vissa sympatier. Han diskuterar också det politiska spelet kring hur man hanterar kunskapen om klimatförändringarna, och försöker torgföra påstådda motsättningar i forskarsamhället, på ett avslöjande och övertygande sätt.

Och naturligtvis finns det ett politiskt spel eftersom det verkar ganska klart att All Gore inte gett upp tanken på Vita Huset 2008. USA today skriver att han inte är så grön som han utger sig för, men bemöts omedelbart. Dett förhållande understryker snarast ytterligare att hans sanningar är obekväma.

Gå och se filmen, ni kommer inte att ha tråkigt. Ta med barnen! Om den är omskakande och obekväm så är det mest för oss vuxna som bör fråga oss sanningen om vad vi ställt till med.

Finns en sådan och behövs det? I Svenska Kraftnäts rapport 2005 uttrycktes bekymmer att inte kundernas förmåga att balansera systemet med “flexibel efterfrågan” men i årets upplaga tycks man vara mera “cool”. Inför den kommande säsongen säger man att balansen är tillfyllest och sedan hänvisar man mera svepande till att arbete är på gång att finna marknadsmässiga lösningar i Sverige och i det nordiska samarbetet. Särskilt hänvisas till en rapport från Nordel (Nordel-DR.pdf). De nordiska aktiviterna förefaller lite tvehågsna om man jämför med de amerikanska men det är tydligt att kunden behövs - inte bara för att betala!

Och nu när pressen “stormar” (på läsarnas vägnar) mot elbolagen så ser man att de fortfarande inte fått en klar bild av att det är två företag som behövs nuförtiden för att elen skall komma hem till mig. En säljare och en distributör. Hur kan man annars förklara att Aftonbladet har en artikel om elproduktion och en om energimarknadsinspektionen (som övervakar distributörerna), och illustrerar som nedan samt avslutar med frågan: “Är Du nöjd med ditt elbolag?. Vilket av dem??

Eftersom det fordras två företag för att få hem kilowattimmarna så måste distributionskostnaderna (30-40 öre per kWh) läggas till det som sägs i bilden.

En slutsats som inte ofta sägs högt men som har visst fog för sig. Valet av produktionsteknik i skogsindustrin och valet att avyttra sina egna elproduktionsresurser har bäddat för att industrin är beroende av elföretagen och den prissättning som allt oftare ifrågasätts. Industrin har goda möjligheter till energisparande utanför processdelen och skulle, om de flexade dessa muskler lite mera, sannolikt kunna skapa ett bättre läge för prisbildningen. Att det sedan finns resurser också i processen visade IVA i sen energiframsyn för några år sedan.

Och att skogsprocesserna kan ge bättre energiutbyte är inte så avlägsen.