Ett överraskande dokument (Oljekom_rprt_juni_2006.pdf)som ger upphov till viss glädje och några frågor. Överraskande och mycket glädjande eftersom det slår fast att all omställning BÖRJAR med effektivisering. Här bryts den envisa trenden att byta ut bränslen lika för lika. Överraskande också eftersom den ser HELA systemet, t.ex inkluderande elanvändningen, och inte bara rycker ut ett segment ur ett system där alla delar påverkar varandra. Det som varit myndigheternas signum att arbeta fragmenterat, med delarna istället för helheten, är som att sätta ihop ett fotbollslag med enbart högerbackar. Kommissionen noterar att myndigheterna är för splittrade och måste SAMLAS bättre.

Dokumentet innhåller också en avsevärd mängd detaljförslag vilket gör att ambitionen att sträcka sig längre än EUs krav på 1% effektivisering per år under 9 år till 1,5% under 14 år (till 2020) verkar trovärdigt.

Och så till frågorna.

Den första är uppenbar. Om nu denna insikt finns varför har inte landets statsminister talat om det för sina ministrar tidigare? Så hade vi sluppit den generande lågprofilerade propositionen om energieffektivisering tidigare i år. Eller är det så att man nu kommit till insikt? Och att coachen (statsministern) meddelar detta till sitt lag på detta vis? Det kan ju vara ett bra sätt om det har funnits samarbetssvårigheter i laget. Det lär ju hända att spelarna råkar i luven på varandra utan att coachen är med.

Den andra är en förhoppning. Kan vi nu när statsministern gör effektivisering till hörnstenen i sin strategi återvända till miljövårdsberedningens förslag och gifta ihop det med kommissionens? Eftersom kommissionen föreslår ett högre effektiviseringsmål så är det ju lämpligt att utgå från det förslag som tidigare utmejslats med just denna inriktning. Då är halva jobbet gjort!

Den tredje är en undran. Vad händer efter valet? Oavsett utgång borde ju stora delar av detta material vara giltigt oavsett parlamentets sammansättning. Om vi bortser från omslagspappret så bör paketets innehåll i stora delar kunna användas av alla. Särskilt effektiviseringsavsnittet.

För om kommissionens dokument är tanke och ord, så är det gärningen som räknas.

Det börjar dyka upp företag som erbjuder sina kunder hela paket för att lösa sin energisituation och ta hand om sina “klimatavtryck”. I Storbritannien finns EBICo https://www.ebico.co.uk/ . Prova gärna deras kalkylator för att beräkna hur mycket det skulle kosta dig att avlösa dig från din andel i utsläppen av växthusgaser.

Den är gjord för Brittiska förhållanden så utsläppen från din elanvändning baseras på denna bränslemix. Men de arbetar i transportkalkylerna också med kilometer. The British are going metric - inch by inch!

I sitt tal till IEA underströk Andris Piebalgs återigen att energifrågorna börjar med effektvisering. Det känns som om man med lugn och tillförsikt kan fira midsommar!

är ett faktum på flera plan, på gott och på ont. Men till det goda kan definitivt räknas avsikten att ändra landets energianvändning. Den process som pågått ett tag för att visa hur Kina bör ställa om, och varför, är nu på väg mot sin politiska “slutstation” som kommer att innebära direkta lagändringar.

Det håller på att värka fram en Europamotsvarighet till USAs MIT.  Det har framförts amper kritik från olika håll men det kan väl också antas bero på att kampen om var det skall läggas blir hård? Och Sverige är väl en sparv i den tranedansen. Men man kanske borde ta den chans en sparv kan få! Varför inte ta för sig på ett av delområdena t.ex. teknikupphandling där man skulle kunna skaffa sig en liten men viktig nisch på innovationsområdet. Sverige har både praktisk erfarenhet och högtstående forskning på området. Och vi räknar gärna in delar av Danmark i området genom Aalborgs universitet.

Det är kanske skillnaden. Vi tänker på MARKNADEN, nyheterna talar om den, näringslivet företräder den. Och vi förstår att vi inte skall reta den för då slutar den att producera välfärd. Men det finns ju flera marknader och alla företrädare för affärslivet tänker inte likadant. Det blir tydligt när företrädare för några av de verkligt stora företagen i Europa kräver tydligare regler för att gagna miljön och den uthålliga utvecklingen. Ty det är just den de arbetar med - marknader i utveckling. Inte i stillastående.

Och det händer i Storbritannien, inte i Sverige förstås.

Alliansens energidokument som presenterades häromdagen är inte särskilt uttrycksfullt när det gäller effektiviseringen. Den allmänna tonen pekar inte på någon politisk motsätting på detta område och kan kanske bädda för en bred överenskommelse och förhöjd aktivitet när också Oljekommissionen blir klar?

Men ändå verkar det som om man får mera kunskap om energifrågorna genom att läsa Anders Wijkmans dokument om synvända (på en sida) än alliansens 12 för att inte tala om regeringens effektiviseringsproposition som var flera 100 sidor.

Att betala energiföretagen för att de inte får sälja till kunder som effektiviserar. Det är en gammal id� som dyker upp igen, denna gång i Storbritannien. Man använde den modellen en gång i tiden i USA men fann att den blev ohållbar och bara för ett halvår sedan avvfärdades den blankt i Hawaiis förslag till ny energilagstiftning. De har istället organiserat sig med en särskild funktion för genomförande av effektiviseringsåtärder.

I det Brittiska förslaget finns dock en del annat intressant. Som t.ex on-line information om koldioxidutsläppen som vägledning för individuell handling!

När Norge tackade nej till att samarbeta med Sverige om gröna certifikat så undrade vi vad man skulle ha i stället. Och att de tackade nej var kanske ur teknikutvecklingssynpunkt förståeligt. Gröna certifikat gagnar gammal teknik mera än ny. Och nu annonserar Norge en storsatsning. En gradvis uppbyggnad till en fond på 20 miljarder NOK och med målet att ersätta 30 TWh till 2016 med förnybar energi och effektivisering. Skrotningspremie av oljepannor ingår i programmet. Kanske något för oljekommissionen??

Går det att läsa in något extra i kommunik�n från mötet med G8s finansministrar? De talar nämligen om Energy Services och inte enbart om Energi. Kan det vara så att de numera räknar in effektiv användning och ser till energins nytta i stället för bara kWh, liter, BTU, Joule och andra fysiska enheter? Det kan i alla fall inte uteslutas eftersom deras appell till energibranschen inleder med att säga att effektivisering är en bjudande plikt!

Då återstår bara frågan om de förstår innebörden av det de sagt! Låt oss hoppas.

Statsministerns oljekommission har efter ett antal hearings, som var mycket bra, lyckats hålla sig i medieskugga och har i någon mån förpassats dit av andra politiska utspel. Kommissionen skall enligt tidigare uppgifter presentera sitt förslag före sommaren, vilket i Sverige definitionsmässigt infaller till midsommarafton, så vi väntar. Men vad väntar vi på? Ett dokument som föreslår konkreta steg där t.ex. den tidigare effektiviseringspropositionen missat målet, och tar till sig miljövårdsberedningens förslag? Ett dokument som kan ligga till grund för riktigt breda politiska överenskommelser som i Danmark för ett år sedan(Danska_avtalet_10_juni_2005.pdf)? Eller en luftballong med politiskt korrekta uttalanden men inget egentligt innehåll? Finns det några ess i rockärmen eller bara (s)?

FN har i World Energy Assessement 2004 uppdaterat sin tidigare studie från år 2000. Den nya är översiktlig och ger en bra bild av sammanhang men vill man se mera detaljer och siffror bör man gå tillbaka till den gamla (WEATOT.pdf OBS 5 MB!). I den nya finner man emellertid en intressant tabell som sammanställer hur forskningsresurserna fördelas på olika energislag. Det är väl ingen överraskning att kärnkraften leder stort.

Man har försökt se sambandet mellan FNs HDI (Human Development Index) och olika länders elanvändning per capita och funnit ett platå-värde vid 4 000 kWh per person (se bild). En intressant utgångspunkt som emellertid bör tolkas med en viss försiktighet eftersom länders elanvändning också beror på hur deras ekonomi utvecklats historiskt. Sverige, Canada och Norge har ju byggts industriellt kring tillgången på vattenkraft. Det innebär dock inte att man skall låsa sig fast just där. Sverige har också en gång haft en omfattande textil- och varvsindustri, men förändrats.

Och det finns mera effektiv produktionsteknik för industrin än den som använts traditionellt.

Är det dessa som hindrar det förutskickade skiftet av premiärminister i Storbritannien? Den tillträdande, Gordon Brown, tycks ha en annan åsikt än Tony Blair. Det är Brown som är finansminister och rimligen är den mera trovärdige.

EU lanserar en kampanj för klimatfrågor lagom till nationaldagen och ger praktiska råd om vad man som enskild person kan göra. Deras länk till miljöuppslagsverket EPAEDIA är däremot inte direkt. Prova den här istället.

Och visst är det svenska IKEA en god exponent för världen sådan den borde vara i sina strävanden?