Remissvaren på grönboken om effektivsering har nu sammanställts (SEC_693__2_.pdf) och ligger till underlag för den kommande aktivitetsplanen. Det är en intressant sammanställning, men med förvånansvärt få svenska bidrag bland svaren. Är det EU-negativismen som slår igenom här? I så fall bör man betänka att det postiva som händer just nu på effektiviseringsområdet sker därför att EU driver på. De svenska myndigheternas inställning är inte av typen “pådrivande”. Kanske kan den senaste tidens politiska skärmytslingar leda till en ändring, men det har vi inte sett ännu!

Men missa inte att ge din syn på den nya grönboken om energisäkerhet,senast den 24 september, frågorna är....(se nedan)

FRÅGOR:
A. Konkurrenskraft och den inre marknaden för energi
1. Vilka åtgärder måste EU och medlemsstaterna vidta för att den inre marknaden för energi verkligen skall bli en realitet? (optional)
Göra större åtskillnad mellan nätoperatörer och produktion och distribution
Ge större befogenheter och mer oberoende för de nationella tillsynsmyndigheterna
Införa harmoniserade villkor för tillträde till nät (europeisk nätkodex)
Skapa en europeisk tillsynsmyndighet för energi
Skapa en gruppering av ansvariga för överföringssystemen på EU-nivå
Annat förslag

2. Vad bör den europeiska nätkodexen innehålla för att det ska vara möjligt att skapa ett gemensamt europeiskt energinät? (optional)
Säkerhetsregler
Regler för fördelning mellan energislag
Regler för kapacitetsfördelning (hantering av överbelastning)
Regler för insyn och öppenhet
Annat förslag

3. På vilket sätt kan EU, utöver att skapa en fungerande marknad, uppmuntra investeringar i infrastrukturer och produktionskapacitet? (optional)
Genom snabbare förfaranden för att bevilja tillstånd i medlemsstaterna
Genom mer samarbete mellan medlemsstaterna
Genom större öppenhet på marknaden
Genom mer ekonomiska bidrag från EU
Annat förslag

4. Hur kan det säkras att alla i Europa får tillgång till energi till rimliga priser? (optional)
Genom integrerade och konkurrensutsatta el- och gasmarknader
Genom fokusering på kostnadseffektiva metoder för att spara energi
Genom ökad diversifiering av energikällorna
Genom ökad användning av förnybar energi
Genom effektiva energitjänster
Genom minskat beroende av importerat bränsle
Annat förslag

5. Hur kan den inre marknaden för energi bidra till att upprätthålla sysselsättningen? (optional)
Genom låga priser som ökar industrins konkurrensförmåga
Genom att de transeuropeiska energinäten förverkligas
Genom att locka investerare till energisektorn
Annat förslag

Har du andra synpunkter på kapitlet om konkurrenskraft och den inre marknaden för energi? (optional)

B. Solidaritet

6. Vad kan EU göra för att förhindra att det blir kris i energiförsörjningen? (optional)
Skydda energiinfrastrukturerna mot naturkatastrofer och terrorism
Utveckla intelligenta elnät, efterfrågestyrning och lokala kraftverk som kan vara till hjälp vid plötslig brist på el
Samarbeta med systemansvariga om nätsäkerhet och ta fram gemensamma normer för säkerhet och tillförlitlighet
Skapa en observationsmekanism som i ett tidigt skede kan identifiera sannolika brister i infrastruktur och utbud
Se över och anpassa gemenskapens lagstiftning om oljelager
Införa EU-lagstiftning om gaslager för att garantera solidaritet mellan medlemsstaterna vid tillfälliga avbrott i gasförsörjningen
Utöka samarbetet med de stora energiproducenterna och energileverantörerna
Annat förslag

7. Vilka åtgärder behöver EU vidta för att kunna hantera en eventuell energikris? (optional)
Införa en solidaritetsmekanism som innebär att hjälp snabbt kan gå till de EU-länder där en krissituation lett till att energiförsörjningen inte fungerar
Se till att EU kan reagera samordnat om Internationella energiorganet fattar beslut om att ta ut olja ur nödlager
Införa en gemensam mekanism för att begränsa efterfrågan i krissituationer
Införa en gemensam mekanism som på ett tidigt stadium kan ge varningssignaler och öka reaktionsförmågan vid en energikris
Annat förslag

Vilka andra möjligheter finns? (obligatorisk uppgift)
 
C. Diversifiering av energimixen

8. Vad bör EU göra för att se till att Europa, som helhet, främjar diversifiering av energiutbudet? (optional)
Satsa på inhemska energikällor
Satsa på förnybara energikällor
Satsa på kärnkraft
Bli ledande när det gäller effektivt energiutnyttjande
Annat förslag
 
D. Hållbar utveckling

9. Hur kan en gemensam europeisk energistrategi på bästa sätt hantera klimatförändringarna och hur hittar man en jämvikt mellan kraven på miljöskydd, konkurrenskraft och försörjningstrygghet? (optional)
Europa bör arbeta för så breda internationella åtgärder mot klimatförändringar som möjligt
Europa bör vara ledande när det gäller energiteknik och när det gäller att ta fram politiska strategier för att skapa förändring
Europas ledande ställning när det gäller effektivt energiutnyttjande och förnybar energi bör befästas
EU:s system för handel med utsläppsrätter bör konsolideras
Alla nya förslag bör bedömas utifrån en kostnads?nyttoanalys
Annat förslag

10. Vad kan EU göra för att främja den fortsatta utvecklingen av rena och förnybara energikällor i EU? (optional)
Arbeta för att främja investeringar i medlemsstaterna
Införa incitament på EU-nivå
Definiera långsiktiga mål och ta fram en handlingsplan för förnybar energi
Vidareutveckla EU:s system för handel med utsläppsrätter
Främja forskningen inom EU:s strategiska plan för energiteknik
Annat förslag
 
E. Innovation och teknik

11. Vilka åtgärder bör vidtas på EU-nivå och nationell nivå för att Europa skall kunna behålla sin ledande position inom energiteknik? (optional)
Åtgärder för att främja det europeiska teknikinstitut som föreslagits
Åtgärder för EU:s strategiska plan för energiteknik
Åtgärder för att finansiera en mer strategisk energiforskning samt strategiska program för forskning och innovation, samt budget för dessa
Åtgärder för att engagera olika aktörer och beslutsfattare på hög nivå i arbetet med att ta fram en EU-strategi för omvandlingen av energisystemen
Åtgärder för att utveckla ledande marknader för innovation
Annat förslag

12. Vilka frågor och tekniker bör prioriteras i EU:s plan för energiteknik (optional)
Uppsamling och bindning av CO2 (CCS) Bättre återvinning av olja Rent kol (annat än CCS)
Lagring av kärnavfall Andra generationens biomassa Vågkraft och tidvattenkraft
Solenergi Vindkraft Väte och bränsleceller
Intelligenta elnät Annat förslag  
 
F. Extern politik

13. Vad bör prioriteras i den gemensamma energipolitiken gentemot omvärlden? (optional)
Att utveckla nya partnerskap med EU:s grannländer
Att utveckla ett nytt partnerskap med Ryssland
Att utveckla nya partnerskap med viktiga producentländer
Att utveckla nya partnerskap med stora konsumentländer i världen
Att göra frågor som klimatförändringar, effektivt energiutnyttjande och förnybara energikällor till en del av EU:s politik gentemot omvärlden
Annat förslag

14. Hur kan EU och medlemsstaterna främja en diversifierad energiförsörjning, särskilt när det gäller gas? (optional)
Genom att bygga nya terminaler för flytande naturgas
Genom att bygga nya rörledningar till producentländer i Mellanöstern och Centralasien
Genom att bygga nya rörledningar till producentländer i Afrika (Nordafrika)
Genom att införa EU-regler som innebär att medlemstaterna kan vända sig till minst tre olika leverantörer för de typer av energi som de importerar (olja, gas, kol)
Annat förslag
 
G. EU:s energipolitik

15. Tycker du att det behövs en ny och gemensam europeisk energistrategi? (optional)
Ja Nej Vet inte

16. Vilka principer bör den europeiska energistrategin bygga på? (optional)
Hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Annat förslag

17. Vilka principer bör enskilda energipolitiska initiativ i medlemsstaterna och regionerna bygga på? (optional)
Hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Annat förslag

18. Tror du att ett större fokus på energifrågor, både på EU-nivå och i medlemsstaterna, kan bidra till att målen för tillväxt och sysselsättning i Lissabonagendan uppnås? (optional)
Ja Nej Vet inte

skulle man kunna tänka sig på området småskalig kraftvärme. Hembränd el (Hembrnt.pdf) från villapannan har uppmärksammats på flera håll och även svenska företag är inne på spåret. WADE har i sin nya rapport bl.a. tittat på hur många företag som tillverkar produkter för ändamålet (se nedan). En upphandling på området skulle behöva utvidgas till ett program som också tar upp frågor om hur “hemkraften” kan göras till godo på nätet, värdesättas, avräknas och prognoseras. Men vem skulle vilja hålla i detta? Knappast något av de etablerade företagen i el och värmesektorn!

Vi har lätt att bevisa att effektivisering är lönsamt men vi har svårare att få finansiärerena att satsa på våra projekt. Vid ett sidoevenemang till FNs session om uthållig utveckling hade man tussat samman folk från finansvärlden, effektiviseringsexperter och policy-makare till en lyckad cocktail. Presentationerna är väl värda att skumma igenom eftersom de både ger många uppslag och id�er och en helt aktuell bild av vad som sker bl.a. i många utvecklingsländer.

Många av dessa länder är extremt beroende av effektivisering för att kunna ens komma inärheten av sina utvecklingsmål, t.ex Kina, Sydafrika och ASEAN-länderna.

Rapporten från grupparbetet om Policy och Market Transformation bör dock undvikas eftersom den är generande dålig. En av förklaringarna är att den leddes av en person från US State Department och hade ett heltigenom USA-perspektiv på hela den övriga världen. Det fanns nog ingen värld på andra sidan Wisconsin!?

Enligt den globala organisationen för decentraliserad energi, WADE, så blir utnyttjande av dessa (småskaliga) resurser vanligare och man sikta till att få en total markandsandel på 20% till år 2025. Den är idag c:a 8-9%. De har gjort en sammanställning där detaljerad information finns för många länder. Eftersom WADE anser att all kraftvärme är “decentralised” så hamnar både Danmark och Finland högt på deras lista.

Från flera håll hörs nu att åtgärder för klimatet är “A moral imperative” - en moralsik plikt. Vi antar att alla som säger det menar så, men tvingas också att konstatera att genomförandet fordrar mera eftertanke och att man erkänner sin moraliska skyldighet inte är tillräckligt för att det skall bli rätt. Christian Aid har gjort en uppmärksammad rapport om klimatfrågor och fattigdom och om hur växthuseffekten utgör ett särskilt hot mot de fattigaste. Man säger att U-länderna behöver ta ett teknologiskt skutt för att undvika problemen. Och i fallet med Afrika…

..citerar Christian Aid Tony Blair.

Men samme Tony Blair säger att för hans eget land är det kärnkraft som skall lösa problemet. Följer därav att Afrika också skall frälsas med kärnkraft?

Eller är det mera realistiskt (och moraliskt) att satsa på bl.a. decentraliserad energiomvandling däribland solenergi?? För i så fall skulle vi kanske snarare fundera över förslaget från “Green Cross International” och att få igång lärprocesserna för effektivisering och för solceller! Men vad kommer att hända med de satsningarna när samme Tony Blair istället använder samhällsmedlen som stöd till kärnkraften?

En känd president kom till Limerick
och sade: Tänk om bara jag fick,
mera kärnkraft få bygga.
För då blev vi trygga,
när några firmor får tillbaka sin kick (1)

Något konstigt är det när kraven på alternativen ständigt är att de skall vara “kostnadseffektiva” men att kärnkraftindustrin kan få stora subsidier i det oändliga utan att leverera.

(1) Kickback (eng): Otillåten favör

En av de saker som man tar upp i energitjänstedirektivet (Energitjanstedir_sv.pdf) är besiktningar. Det vore därför en god investering att åka till Lahtis i Finland i mitten av September när man håller en konferens i ämnet. Finland är troligen ett av de mest erfarna länderna i Europa i just den här frågan. Och om ni registrerar er före maj månads utgång så blir det rabatt. Finland är också ordförandeland i EU vid den tidpunkten vilket kan ge besöket mervärde.

Det finska SAVE-projektet om besiktningar har resulterat i en 350 sidor tjock och innehållsrik handbok: “The Guidebook for Energy Audits, Programme Schemes and Administration Procedures.” SAVE - Project Final Report.

Idag den 24 Maj har filmen ‘An inconvenient truth’ premiär i USA. En biograffilm, och en bok, för en bred publik om klimatförändringar - vem hade trott det möjligt! Eller är det i stället en del av Al Gores kampanj för att bli president 2008? Låt oss göra en parafras på Jesuiternas talesätt och säga att medlen helgar ändamålet. Och filmen får positivt mottagande i media och vid filmfestivalen i Cannes.

Eller är alltsammans ett uttryck för en sinnesförändring i USA, så kraftig att den även omfattar sittande regering? Statsekreteraren för energieffektivisering, Andy Karsner, sade nyligen vid ett möte att effektivisering är inte bara smart ekonomi utan en moralisk skyldighet.

Enligt New York Times så är filmen inte barntillåten!!
“An Inconvenient Truth” is rated PG (Parental guidance suggested). Some of the subjects discussed might be upsetting.

Kina är naturligtvis intressant på många sätt och man kan lättast följa dem via Worldwatch’s “China watch”. Ett axplock av deras senaste rapporter om uthållig energi avser vindkraft, Olympiaden och CDM-tillämpningar.

Och Kina sätter snart lika stora ekologiska fotspår som Europa, men på ett av sidoevenemangen vid UN CSD nyligen framgick att man hade snarare Japan än den övriga världen som riktmärke för vad man vill åstadkomma.

Det som händer i Storbritannien är mest inledande skärmytslingar, men nog så betydelesefulla. Både WWF och Londons borgmästare, Ken Livingston, säger sig ha bättre (snabbare, miljövänligare och billigare) alternativ än kärnkraft. Och beviset finns in rapport som gjorts med hjälp av WADEs modell som också används av Brittiska regeringen. (WADE är World Association for Distributed Energy)

Men den verkligt stora bataljen står kanske på annat håll. Och dess främsta härförare är en kvinna, Anne Leuvergeon, styrelseordförande i Areva och enligt tidskriften Fortune en av världens mäktigaste kvinnor. Hon är från Frankrike, ett land där över 75% av elenergin kommer från kärnkraft. Ett skäl så gott som något att man kanske hellre riktar blickarna utåt mot nya marknader än inåt.

Det är väl ändå bara i Norden man numera finner förespråkare för att satsa mer än 50% av kraftförsörjningen på ett och samma bränsle!?

Världsbanken har fått mycket (och berättigad) kritik för att stödja stora och miljöförstörande tillförselprojekt under årens lopp. Vid ett av evenemangen kring FNs konferens om uthållig utveckling redogjorde flera världsbanksrepresentanter för både policy och projket som är mycket mera inriktade på effektivisering och förnybar energi. Robert Taylor hade från ett projket som berör Brasilien, Kina och Indien. De kommer snart att sammanfattas men några intressanta iakttagelser nämndes:

1. Projketutvecklingsmekanismen är outvecklad generellt sett, men är i hög grad beroende av lokala institutionella förhållanden
2. Anpassing (customizing) är viktigare än standardisering
3. Det är inte formell träning som behövs i lika hög grad som processer där deltagarna får erfarenheter som underlättar för framtiden.

En slutrapport kommer senare under året.

Visserligen skall regeringen lägga fram ett förslag och parlamentet diskutera före beslut men för att hjälpa till så har premiärministern sett till att den kritiske miljöministern ersatts och att industrin får underhandsbesked om resultatet. I förväg. Strålande tider väntar!

Och satsningen på ny kärnteknik skall också avse en “big push” för förnybar energi och en “step change” för effektivisering. Gissa var pengarna, fokus och intresse hamnar!

Några “alternativa” kommentarer:
http://www.greenpeace.org.uk/climate/climate.cfm?ucidparam=20060517101110&CFID=3941073&CFTOKEN=58750037
http://www.foe.co.uk/resource/press_releases/anger_over_blairs_nuclear_16052006.html

Vår syn på världen kan behöva friskas upp och även om vi känner till att förutsättningarna i livsbetingelser är olika så är det tydligare när man ser det illustrerat som hos Worldmapper. Eller om man vill se vad vi ställt till med som film. Scary movie?

Världsbanken har gjort en översikt av det gröna tillståndet om vi hellre vill se det som händer i siffror och staplar, men….

den web-adress de anger stämmer inte. Senaste versionen finns på http://siteresources.worldbank.org/INTEEI/936214-1146251511077/20916989/LGDB2006.pdf
och tidigare versioner (samt mer material) finner man på http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/TOPICS/ENVIRONMENT/EXTEEI/0,,contentMDK:20906023~pagePK:210058~piPK:210062~theSitePK:408050,00.html

Priserna rasade först från 30? per ton till 12, gjorde sedan under måndagen en snabb tur till nära 8 och studsade sedan upp till drygt 16. De 21 länder som redovisat visar på ett totalt överskott av 64 millioner ton för 2005 och då saknas ännu uppgifter från Polen. De övriga länderna är för obetydliga för att påverka priset (Malta, Cypern och Luxemburg). Den mest troliga förklaringen är tyvärr inte att överskottet beror på att man varit så duktig på att bekämpa utsläppen utan på att man givit alltför generösa tilldelningar.

Men när den här marknaden kommer i ordning så kan den bli mycket betydelsefull, tror bl.a. Världsbanken.

Mycket av rapporterna kring växthuseffekten handlar om teknikaliteter och fysik. Men dess direkta effekter på människors väl och ve har vi svårare att föreställa oss. Det kan emellertid vara så att ökande problem med hösnuva är en följd! Amerikanska studier har tidigare visat på möjligheten av olika sjukdomar bl.a de som är fästingsrelaterade.