Finansministrarna skall diskutera rapporten om Lissabonprocessen, dvs de aktiviteter som har till syfte att göra Europa mera konkurrenskraftigt med fler och bättre jobb. Den svenska ministern välkomnar rapporten med dess uttryckliga satsning på hållbar energianvändning. Självklart! Genomförandet ger ju mera sysselsättning men då gäller det att lägga fokus rätt.

Vi citerar lite från rapportens fyra prioritetsområden där de europeiska ledarna ombeds vidta ytterligare åtgärder
1. Investeringar i utbildning och forskning
- Till slutet av 2007 borde man ha hunnit inrätta ett ?European Institute for Technology?.
(Kommentar: Effektivare energianvändning borde vara en självklar kandidat i dessa satsningar)

2. Frigöra små och medelstora företag och tillvarata företagspotentialen
(Kommentar: Effektivare energianvändning levereras i stor utsträckning av sådana företag)

3. Hjälpa människor ut i arbetslivet
(Kommentar: Ökad sysselsättningsgrad i denna “småskaliga verksamhet” fordrar både erfarenhet och förnyelse)

4. Effektiv, säker och hållbar energi
Kommissionen vädjar i rapporten om att Europa ?som en man? ska möta utmaningarna från stigande olje- och gaspriser och behovet av att minska föroreningarna. Kommissionens budskap till EU-ledarna är rakt på sak: energi är en global fråga som kräver ett europeiskt svar. Detta innebär följande:
- Bättre samordning av de europeiska elnäten och gasledningssystemen, bättre reglering av energimarknaderna och större konkurrens.
- Fler skattelättnader och andra incitament för att främja en hållbar energianvändning och stimulera forskning i energieffektivitet, ren energi och förnybara energikällor.
(Kommentar: Effektivare energianvändning är första åtgärd för att hantera dessa problem)

EUs grönbok om effektivare energianvändning har en uppgift om hur nya (och fler) jobb skapas av effektivisering i jämförelse med expansion i energitillförseln. I bilaga 5 sägs att varje investerad krona i effektivisering ger 4-5 gånger flera arbetstillfällen jämfört med att bygga nya kraftverk. För Europa som helhet bedöms det motsvara minst 2 miljoner personår i byggnads och installationssektorn!

De flesta studier som finns vad gäller samband mellan jobb och energieffektivisering är kvalitativa snarare än kvantitativa och de bygger på estimat snarare än på empiri. Men de ger ofta värdefulla insikter om samband vilka alla pekar på den positiva betydelsen för utbredd företagssamhet och särskilt för små- och medelstora företag. En studie från Wisconsin har ett omfattande empiriskt underlag som ytterligare understryker detta samband.

Det finns också färdiga program för den som vill göra egna beräkningar men de bygger helt på förutsättningar som gäller i USA.

Alliance to save energy i USA noterar att Bush-administrationens budget för effektivisering står i bjärt kontrast till de deklarationer som gjordes nyligen. Ett radikalt alternativ är att skriva en ny självständighetsförklaring! Denna gång i avsikt att slippa smutsig energi. Eller anordna “Fossil fools day” den 1 april?

Men rsken finns på flera håll och det finns anledning att stödja det upprop som EU-parlamentarikerna gjort.

Vart hör Mark Jaccard med sin nya bok om fossilbränslen för uthållighet? Av referaten att döma så fäster han stora förhoppningar till konsten att gömma koldioxid i marken.

En som taget steget ut i Fiction är Michel Crichton med “State of fear”. Inte olikt Da Vincikoden en bok som har en spännande thrillers alla egenskaper. Faktamässigt helt otillförlitlig men spännade historia och en larvig intrig. Skall vi vara glada eller ledsna att miljöfrågorna behandlas på det sättet?

Pay as you pollute. Det kanske är den enda säkra lösningen. Att ta eget ansvar och inte överlåta åt andra att vare sig göra jobbet eller tjäna pengar på det Du gör (eller inte gör).

I Storbritannien finns det några grupperingar som atgit sig an att skapa fungerande modeller. Kanske blir detta vår nästa trängsleskattediskussion? Likheterna finns.

Det fordrar en aning snille och mycket envishet. Det visar en studie man gjort i Ulricehamn av Industrins möjligheter till effektivisering (Ulricehamn.pdf). Man kunde enligt inventeringen som gjordes 2004 spara 50% av elanvändningen och 38% av den totala. Nu återstår att se om envisheten räcker till!

Och det borde den göra eftersom Ulricehamn är en av de s.k uthållighetskommunerna.

säger EU-kommissionären och sätter däremd effektivisering i förgrunden när det gäller att lösa energifrågorna och deras påverkan på klimat och säkerhet.

Men sedan kan man förlora sin tid på olika sätt. Ett sätt är att departement blir oense, fast sådant händer väl bara i andra länder?

För oss kringstående är det inte lätt att följa vad som händer i forskningsfronten. Nu skall emellertid Lunds energiforskare samla sina krafter bättre och presentera sig som grupp den 15 februari (Lund.pdf). Deras nya “portal” kommer att vara både reell och virtuell. Årets Miljöprofil blev ju Björn Karlsson från Lund och förhoppningsvis kommer han att visa sin vinnande produkt.

LTH har länge varit stora inom energiforskning. Varje år disputerar ett 30-tal doktorander och energi är ett starkt inslag på många civilingenjörsprogram. Ca 200 miljoner kr per år går till energiforskning. Förändringar i forskningsfinansieringen var en bakomliggande faktor när institutionerna sommaren 2005 började diskutera hur ett nätverk skulle kunna fungera som en plattform och inkörsport bl a för ett ökat samarbete med näringslivet.

Gissa!!

World Economic Forum har nyligen haft möte och många både formella och informella ledare var på plats. Och det saknar nog inte betydelse att männsikor som fattar stora beslut och som påverkar allas vår vardag möts och utbyter synpunkter, t.ex. på energifrågor Men vad talar de inte om? Effektivare energianvändning tycks ha varit ständigt frånvarande från agendan de senaste åren!

Lite konstigt för en organisation som har som devis “Committed to improving the state of the World”. Och i all synnerhet när så mycket fagert tal hörts av världens ledare under 2005 om hur enormt viktig effektiviseringen är. Men visst är det avslöjande!

I ett upprop för att skapa ett “Energy Efficiency Watch” uppmärksammar ett antal ledamöter av EU-parlamentet, bland dem Anders Wijkman, att man måste ta itu med effektivisering på allvar. Att inte bara snacka utan börja agera. Sverige har en bra chans att visa detta i den proposition som aviserats till den 22 mars. Och underlaget som man fick från Miljövårdsberedningen var en bra start.

Kommissionen har också i sin rapport över hur den s.k. Lissabon-processen fortlöper sagt att det är dags att lägga in en högre växel. Och att energieffektivisering är en viktig del i växellådan!

Vattenfall har publicerat en rapport om klimatfrågor och konsten att bekämpa utsläpp av växthusgaser. Späckad med fakta och bra framställningar av knäckfrågorna. Man kan ju säga att iakttagelsen att uppgiften är global och att lösningen skall vara långsiktig och markandsanpassad inte precis är någon nyhet, men underlaget är läsvärt. Och de noterar åtminstone att effektivare energianvändning är en “.....interesting category of measures.” (sid 46).

Men hjärtat klappar förstås för helt andra lösningar!

EUs kommissionär för energi, Andris Piebalgs, skärper tonen. Han har på nytt slagit fast att Europas effektiviseringspotential är hög och att det bara är fördelar med att realisera den, ekonomiskt, miljömässigt och för sysselsättningen. Men han pekar också på att ländernas ovilja eller oförmåga att genomföra de direktiv man själv beslutat om är orsak till ända upp till hälften av de uteblivna besparingarna. Särskilt nämner han byggnadsdirektivet som skulle vara i kraft redan, men där många länder släpat fötterna efter sig. Även vårt.

Han pekar också på den roll ländernas parlament har för att åtgärder skall genomföras. Effektivisering borde rimligen inte orsaka politiska motsättningar även om retoriken får det att se ut så ibland.

Solenergins betydelse fick ett erkännande genom Björn Karlssons utnämning till “Miljöprofil”. Särskilt att solel även på våra breddgrader kan aktualiseras. Det är annars en aning märkligt att ett land som skryter både med att ha spetskompetens på solcellsforskning och på solcellstillverkning praktiskt taget inte utnyttjar den alls. Är det vi ser idag en vändpunkt?

Möjligheterna att utnyttja solenergi i Sverige är långt ifrån försumbara, men förbises lätt eftersom vi känner att kyla och mörker är en realitet under stora delar av året och att dessa förhållanden också präglat vår byggnads- och försörjningstradition. Instrålningen är som störst när vi inte behöver den för värmeändamål. Och för att utnyttja den maximalt fordras vissa extra insatser även i byggnaderna.

Det finns emellertid också energibehov som i större omfattning sammanfaller med solinstrålningen som t.ex. ventilation (särskilt med kylning) och där el från solceller skulle kunna vara till hjälp. I länder där man har sommartopp i elbelastningen till följd av luftkonditionering har stora satsningar gjorts på solceller som alternativ till ökad utbyggnad av elsystemet, mest känt och mest konsekvent är det Japanska ?1 milliontaks-projektet? som innebär att man sätter solceller på tak och för nätanslutning.

Solceller kan också vara fristående från nät och det är den vanligaste applikationen i norden, både för hushållsbruk i avlägset belägna byggnader och för yrkes-bruk oftast för mycket små anläggningar för belysning, pumpning eller drift av mätutrustning o.d. I Sverige är c:a 80 % av de 3,8 MW som finns installerade s.k. ?off-grid? installationer.

I Storbritannien stiger nu en diskussion om framtida energi och Tony Blair, mannen som tillsammans med Göran Persson för några år sedan drog sin lans (Blair_Persson.pdf)  för förnybar energi och effektivisering, är nu en varm förespråkare för kärnkraft. Men så var det det här med avfallet! Mängden är omfattande, tekniken osäker och kostnaderna okända. Men om man har bra kredit hos framtida generationer skall det väl gå bra!?

Och bara för några månader sedan annonserades ett förslag att subventionera ny kärnkraft i Storbritannien med en särskild avgift!