Har undersökts på uppdrag av EU (Eurobarometerenergy.pdf)och det finns både ett stort intresse och en stor vilja att se mera effektivisering och förnybar energi. En del intressanta upplevelser bjuder rapporten på när man gör jämförelser mellan länderna. Svenskarnas inställning till solenergi är hög och likaså är man positiv till att använda skatteinstrumentet för att styra energianvändningen. Den gamla diskussionen om fastighetstaxering och sparande får ny näring. Det är värt att notera att med information menar man inte broschyrer och annonskampanjer utan mera handfast upplysning om hur man går tillväga!

Så här ser svaren ut för hela EU 25 och de svenska procentsiffrorna är (uppifrån och ner):
52; 62; 26;22; 2; 4

när de vill vara energieffektiva. Då följer de Elparefondens riktlinjer 2006. I jämförelse med tidigare vägledningar har tillkommit även kategorin motorer. För den som känner att danska språket är lite motspänstigt finns det en engelsk version, InkopDKeng.pdf

Visste ni att alla danska offentliga förvaltningar som använder mer än 100 MWh el per år måste rapportera elanvändningen till http://www.se-elforbrug.sparel.dk/. Därigenom bygger man upp ett mäktigt instrument för dessa att jämföra sin egen effektivitet med andra utan att för den skull behöva fästas vid någon skampåle. Även här kan ni få texten på engelska för bekvämlighets skull.

är väl motiverad så här års och skälen hänger samman med klimatet. Förra veckan annoserade nämligen deras republikanska guvernör, Linda Lingle, en mycket avancerad energiplan för den stat i USA som är mest oljeberoende. Bara det faktum att energieffektivitet kommer först i rangordningen av åtgärder är lovande. Och när man tittar närmare så kanske även Göran Perssons oljekommission skulle hämta lite inspiration från deras upplägg!

Så här ser rangordningen ut för åtgärderna:

“Savings through Efficiency?
?Independence through Renewable Energy?
?Fuels through Farming?
?Security through Technology?
?Empowering Hawai`i?s Consumers?

Sedan kan man undra om det ligger något symboliskt i att nytänkandet i USA kommer från Sydväst och Nordost (The Magnificent Seven) och därmed krymper kärnlandet?

Det är tanken bakom en rapport av en expertgrupp till EUs direktorat för forskning (Procurement_report_final.pdf). I rapporten finns flera exempel på hur detta skett i verkligheten, bl.a. den svenska teknikupphandlingen för effektivare energianvändning. Strategin fungerar emellertid framgångsrikt i flera andra länder och gruppen ger 25 förslag till att ytterligare förfina instrumentet.

Det brittiska ipphandlingskontoret OGC visar hur innovationsmöjligheterna kan beaktas i alla steg av upphandlingsprocessen (se figur nedan). Man framhåller också hur viktigt det är att utvärdera anbud utifrån “MEAT” (Most Economically Advantageous Tender) som tar hänsyn till livscykelkostnader och kvalitet och inte efter lägsta inköpskostnad.

Vi drabbas av och till av olika studier som vill visa hur vår framtid kan komma att gestalta sig. En av dem och som har ett ganska rejält underlag genom flera referenser kommer från McKinsey. Deras utgångspunkt är väsentligen företagens interaktion på marknader av olika slag inklusive de där miljöfrågor dominerar.

Det ger bl.a en spännande insyn i hur företagen ställer sig till minskning av koldioxidutsläpp och vilka enorma tillgångar som står på spel och som kan mobiliseras i syfte att skapa mera uthålliga ekonomier.

Oron på energimarknaderna är markant och det Ryska sättet att utöva inflytande på naturgasmarknaden har gjort att Kärnkraftens anhängare tar nya tag. Man kan dock notera att den kraftigaste tillväxten sker för småskalig förnybar kraft.

Och ändå är denna resurspotential en dvärg jämfört med effektiviseringen!

Vi är många som klagar när vi dras in i EUs byråkrati och skall göra redovisningar i projekt. Och visst har vi rätt i att det är många märkliga formulär som skall fyllas i. Inte så sällan liknar det Strindbergs Röda Rummet. Men vi bör också komma ihåg att i grunden finns det ett gott syfte och att det kan finnas skäl att börja i den änden och att lära mer om hur EU-systemet fungerar. En specialist på området är Sean McCarthy som skrivit flera böcker om hur man lyckas med sina EU-projekt.

En snabbkurs (eller aptitretare) kan man få genom att se hans föredrag som kan laddas ned från http://www.managenergy.tv/me_portal/mst/1012/index.html#

The Asian Pacific Partnership on Clean Development and Climate är ett initiativ som lanserade för ett halvår sedan som ett slags alternativ till Kyoto-överenskommelsen. De har nyligen haft ett möte i Sydney och har inför detta gjort en rapport om vad ett intensifierat samarbete skulle innebär för att få ut effektivare teknik på de snabbväxande marknaderna i Asien. Rapporten är huvudsakligen en räknemodell med olika alternativ men den pekar ut handlingsmöjligheter som resulterat i ett antal arbetsgrupper.

I arbetsplanen finns 8 stycken olika arbetsområden och det verkar som om hela projektet är ett komplement snarare än ett alternativ till annat samarbete. Sedan går meningarna isär om satsningarna innebär att man satsar mera resurser. USA aviserar drygt 50 MUSD och Australien 100 MAUD men det kan vara så att det avser aktiviteter som redan är programmerade. Modellresultaten ser emellertid bra ut (se nedan).

I början av december samlades representanter för ett 50-tal intressenter, inklusive energiföretagen, i USA för att ta fram en plan för mera och snabbare effektiviseringsåtgärder. Man bedömer att potentialen för sparande är 200-300 miljarder dollar över en period av 15-20 år.

En snabb överblick över situationen får man i http://www.epa.gov/cleanenergy/pdf/eeap_pre.pdf från vilken följande bild är hämtad.

I en rapport denna vecka pekar OECD på att effektivisering av energianvändningen är ett huvudproblem för USA. För tolkarna av det finstilta i texten finns även en kritik mot USAs hållning till multinationellt samarbete.

Men USAs administration försöker samtidigt skapa sitt eget internationella samarbete på området även om det inte visat många tecken på resultat ännu.

Strax före jul skrev guvernörerna i sju stater i nordöstra USA under en överenskommelse om bindande åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser och att skapa ett system för handel mellan de berörda.

Initiativet som kallas Regional Greenhouse Gas Initiaitve (RGGI) byggs upp så att det skall medge att andra ansluter sig senare när de bedömer tiden mogen. Det förefaller också som om de inspirerats av Europa. Naturligt kanske eftersom det var i denna del av USA som Mayflower landade. Men annars är det väl så att det är mest den södra delen av USA som är i farozonen för växthuseffekten?

I Säffle hörsammade man “varningarna” om möjlig kraftbrist och ville ställa upp med “flexibel användning” utan att få gehör (NVT__2_.pdf) Man kom att sätta fingret på en öm punkt i dagens energisamhälle. Frågan om risker för elbrist och frågan om så kallad flexibel användning. Svenska Kraftnät har i sin kraftrapport från i fjol beklagat branschens ljumma intresse för flexibel efterfrågan.

Och om man betänker att flexibel efterfrågan inte bara påverkar den fysiska risken för brist utan även priset så kanske sammanhangen får en förklaring.

om framtiden och publicerar årligen sina funderingar i en rapport som är väl värd att läsa. De har också funderat kring handeln med utsläppsrätter i rapporten och kanaliserat sina tankar. Tyvärr har man inte mycket att säga om fenomenet att kraftbranschen vältrar över stora kostnader (för sin gratis utsläppsrätter) på sina kunder.

Istället torgförs att det nuvarande handelssystemet är kortsiktigt och partiellt. I pressen sägs att man skall berätta detta för världens ledande företagare vid mötet i Davos senare i år. Undrar vem som blir förvånad? Om man vore verkligt bekymrad över att tillståndet inte är bra så skulle man väl kunna ta ett initiativ inom ramen för samarbetet med den Europeiska kraftindustrin. De är inte så många, de träffas oftare och de “äger problemet”.

För många av oss är energianvändning en ren välfärdsfråga. För andra gäller det livet. På riktigt. I Dafur kan man inte bara spara resurser och sitt arbetes möda utan också livet. För 10 kronor kan kvinnorna skaffa en spis som sparar två tredjedelar av bränslet och därigenom också minskar de risker de utsätts för vid insamlandet. Organisationen bakom detta, Practical Action, har flera goda id�er. Hit går FourFacts julkortspengar i år!

God Jul!

Energieffektivisering Har uppmärksammas betydligt mera under det gångna året än tidigare. I debatten nämns effektivisering i ord, men i aktiv handling glöms den bort både av beslutsfattare, debattörer och av de flesta kunder. Effektivare energianvändning är en kvalitet utöver det vanliga. Den syns ofta inte - men den märks!

Energieffektivisering erbjuder flera fördelar såsom:
? sänkta driftkostnader
? dämpande på energipriserna
? minskad miljö- och klimatpåverkan
? bättre innemiljö och komfort
? högre produktivitet
? lägre känslighet för energiprischocker
? större valmöjlighet bland tillförselalternativ

Men energieffektivisering är sammansatt av en mängd små åtgärder som påverkar byggnadernas och företagens hela funktion och därför kan vara svår att överblicka. Detta blir också en orsak och en ursäkt att inte göra något alls; ?..man vet vad man har men inte vad man får?. Effektivare energianvändning är dock den bästa förutsättningen för en uthållig företagsamhet. Den används av förutseende kunder men den fordrar smarta och kompetenta leverantörer som kan utnyttja hela registret av lösningar.

GOD FORTSÄTTNING OCH GOTT NYTT ÅR!