Friday, September 02, 2005

Energianvändning som vana och ovana

I ELAN-projektet studeras hur våra vanor förändras och ofta resulterar i ökande elanvändning. En Engelsk forskare, Elizabeth Shove, har i boken “Comfort, Cleanliness + Convenience” hur vår konsumtion (som leder till ökad energianvändning) kan beskrivas som nya krav på välbefinnande och renlighet och på vår uppfattning av vad som är brukligt. Är det bara vanor eller kan det också vara ovanor?

Elizabeth visar hur våra ökade krav har en tendens att låsa sig fast på en högre nivå, som en kugghjulseffekt. När vi nått dit har vi fått en ny vana som inte är så lätt att bryta (se figur hämtad från Converging Conventions of Comfort, Cleanliness and Convenience)
image

På senare tid ser vi att “behovet” av luftkonditionering ökar över hela världen. En uppgradering av vanor som också kan vara en ovana. I ELAN-projektet har man undersökt om kravet på konstant (låg) temperatur i lokaler t.o.m. kan leda till försämrad luftkvalitet och om inte varierade luftflöden kan ersätta s.k. komfortkyla.

Luftkonditionering behövs säkert ibland och kyla också, men gör vi oss inte själva en stor otjänst om vi börjar klassa kyla som komfort? Är det inte snarare en oxymoron?

Thursday, September 01, 2005

Elanvändning på Svenska

Det finns ett intressant svenskt arbete för att tränga under ytan på frågan om hur och varför vi använder el. Det heter ELAN och har just givit ut en sammanfattning av det arbete som gjorts och som en aptitretare inför det som kommer.

ELAN-programmet har också en skojig idé för sina finansiärer, nämligen att de kan få låna en forskare för sina egna evenemang. Om det händer på en ort nära dig så ta chansen att gå och lyssna. Om Du inte har den lyckan så kan Du bli bekant med programmet på http://www.elanprogram.nu/ . Där kan man också söka sig fram till de fullständiga rapporterna som lagts ut på de medverkande institutionernas hemsidor.

Wednesday, August 31, 2005

Vi behöver flera “roadmaps”!

För att uppnå det önskvärda energisamhället kan en s.k. “roadmap” vara till god hjälp. Nutek har dragit en lans för en nationell kraftsamling för miljödriven näringslivsutveckling och att bl.a. göra handlingsplaner (roadmaps) för detta. Men det verkar vara ont om sådana i Sverige och alldeles särskilt på energiområdet.

Men på andra sidan Öresund finns material att hämta. En översikt finner man i en dansk rapport som behandlar bl.a. LED-belysning, industriell kyl- och frys, ventilation, byggnader, industriella processer och reglerteknik.

Ett mera fullständigt material och gjort för energieffektivitet i existerande bebyggelse finner man i USA gjort av deras Bostadsdepartement. Det finns mer att hämta från samma källa för den som är intresserad.

Men i Sverige finns väldigt lite av detta slag. Borde vi inte ändra på det?

(Följande illustrativa bild är hämtad från Research and Technology Management, March-April 2004. I detta nummer finns flera intressanta artiklar och fallstudier)

image

Tuesday, August 30, 2005

Det mest önskvärda energisamhället

Framtidsstudien om energisamhället (Eurendel, European Energy Delphi) har matchat teknikvisioner mot samhällsvisioner för att också kunna ge policyförslag om hur man uppnår inte bara det möjliga utan också det mest önskvärda. Energieffektivisering ligger i topp men man visar också att “underinvesteringarna” i just effektivisering är en risk.

I en jämförande klassificering av teknologier (se figur) har man gjort en matris som å ena sidan visar deras överensstämmlese med deras potential och kapacitet och å andra sidan deras överenstämmelse med samhällsönskemål. Bäst är övre högra hörnet och sämst nedre vänstra.
image

Monday, August 29, 2005

En titt på framtidens energisamhälle

Eurendel, European Energy Delphi, är en studie som publicerades för några månader sedan och som förtjänar ett större intresse än den hittills rönt. Bland annat eftersom den inte enbart fixeras vid teknikfrågor utan även samhället som tekniken skall “betjäna”. Undertiteln är “Technology and Social visions for EuropeŽs Energy Future”.

Studien är fiansierad av EU och utförd av IZT - Institut für Zukunftsstudien und Technologiebewertung i Berlin. De anordnar en öppen workhop i Bryssel den 21 September. Nedan visas, som aptitretare, deras sammanfattning av hur “delfiexperpanelen” bedömt när olika teknologier slår igenom, men det är bara en liten del av studien.
image

Friday, August 26, 2005

Styrmedel med en avsikt

Många utredningar har gjorts om styrmedel, hur de fungerar och om de är framgångsrika. I de flesta fall uppfattas den styrde (konsumenten, aktören) som en individ som är praktiskt taget viljelös men som låter sig ledas i “rätt” riktning om han/hon finner det “lönsamt”. I fallstudier visar det sig emellertid att det ofta är kombinationer av förhållanden som leder till aktivitet.

I en IEA-studie av hur marknader kunde påverkas för att ta emot ny teknik (Creating Markets for Energy Technologies) såg man till styrmedel som “paket” sammansatta med ett visst överordnat syfte som i sin tur var situationsbetingat. Nedan visas ett utdrag ur studien.

>image

Thursday, August 25, 2005

Varför finns det så få energitjänsföretag?

Litteraturen är full av referenser till idén om energitjänster som lösning på problemet att göra energieffektivisering mera begriplig och lättsåld. Människor vill ju inte ha energi utan den tjänst som energin uträttar. Det finns också omfattande utredningar som visar att marknaden för energitjänster är enormt stor och bara utnyttjad till några få procent. Fattar inte kunden sitt eget bästa eller säljer företagen på fel sätt?

Eller finns det någon ytterligare förklaring? Kan det vara så att “Energitjänsten” som begrepp är för luddigt för att kunden skall våga köpa?

Inom IEAs DSM-program har man studerat tillämpningar i ett antal av OECDs medlemsländer och den framlidne projektledaren Hans Westling gjorde för några år sedan en översikt på svenska till STEMs energiting. I den visas bl.a. att innehållet i tjänsten behöver preciseras bättre för att kunderna skall förstå vad de köper och, minst lika viktigt, kunna jämföra utbudet av tjänster.

DSM-programmet kommer sannolikt att fortsätta det arbete som Hans Westling påbörjat och ta ytterligare steg i att skapa en “plattform” för tjänsteutbudet. Om Du som läser detta är intresserad så kontakta FourFact.

Det finns också en konferens i Wien 4-5 Oktober som kan vara av intresse. Där kommer ett antal “success stories” att redovisas. Det är bra och förmodligen det enda möjliga för en konferensarrangör, men det är av missatgen som vi kan lära säger ordspråket. Och några mistag har väl gjorts eftersom det finns så få företag!?

 

Wednesday, August 24, 2005

Högt på önskelistorna. Ett clearinghouse.

Många organisationer som verkar för internationella energiprojekt och särskilt sådan där tekniklösningar skall överföras till utvecklingsländer säger att de skall skapa ett clearinghouse. Men vad skall det göra - egentligen?

Det är i huvudsak två olika saker man nämner. Ett är att överföra information och ett annat att svara för finansiering. Men därutöver verkar de vara som i historien med bofinken - de kan se ut hur som helst. Det finns emellertid ett genomarbetat förslag som anvisar hur man kan förbereda projekt med projektering och minska riskerna vid genomförandet, samt hur finansieringen kan arrangeras för att ge maximal utdelning med hjälp av garantimedel för ordinarie finansieringsinstitut. Modellen utarbetades inom “Baltic Chain” (baltic_chain_final_report.pdf) och kan vara högaktuell eftersom Grönboken också tillhör de dokument som har clearinghouses på önskelistan.

Tuesday, August 23, 2005

(Mikro)kraftvärme hemma i köket.

En större diversifiering av energitillförseln är intressant och teknisk utveckling gör den möjlig ända ned till hemmet. Kanske kan “hembränd el” (Hembrnt.pdf) vara en variant vid elvärmekonvertering. Men även om man inte går ned i så liten skala finns intressanta tekniska möjligheter och COGEN Europe följer dem.

Där kan man ladda ned intressanta faktablad om s.k. “Micro-CHP”. Dessa kan vara näring för tanken när man funderar över grönbokens fråga om elförhållanden; teknik, ekonomi och organisation (#13).

Monday, August 22, 2005

Seven Brothers in control

Frågorna om vem som kontrollerar elmarkanden och med vilket resultat blir allt mer påträngande. Kan verkligen prisökningarna motiveras med priset på utsläppsrätter? För något år sedan skrev Steve Thomas en artikel som kalldes “Seven Brothers” (SEVEN_Brothers.pdf)där han granskade den Europeiska elmarknaden efter avregleringarna. Är hans farhågor på väg att besannas.

Han menade att den Europeiska elmarknaden höll på att domineras av sju stora företag (seven brothers) och att avregleringarna inte gjorts på ett sådant sätt att de löften som ställts om ökad konkurrens infriats. De sju bröderna fick kontroll på samma sätt som oljemarkanadens sju systrar.

På denna web-sida kan man se värdet av utsläppsrätterna om den används vid produktion av el eller värme på marginalen! Detta värde gäller dock bara för den del som man kan avstå från genom att använda ett annat produktionssätt eller genom att spara motsvarande energimängd. Men ändå hävdar branschens företrädare att prishöjningen beror (i sin helhet) på behovet av att köpa utsläppsrätter. Om kostnaden istället slås ut på den totala produktionen som företaget har får vi en betydande” utspädning”. Så den prisnivåhöjning som kan bli aktuell för den genomsnittliga produktionen måste vara betydligt lägre, eftersom inte all den produktion som behöver utsläppsrätt kommer från kolkondens.

Men nu har regeringen (äntligen) fått ögonen på det här. Fast, som så ofta, är den bästa lösningen att konsumera mindre och att effektivisera sin användning.

Friday, August 19, 2005

En marknad i (effekt-)balans.

Svenska Kraftnät lämnade i veckan en rapport om effektibalansen för den gångna och kommande vintern. Mediakommentarerna koncentreras kring bristen på tillförsel. Men rapporten säger tydligt att det billigaste alternativet vore att få till stånd en ökad flexibilitet på förbrukningssidan.

Men Svenska Kraftnät noterar också att de aktörer på marknaden som borde nyttja denna möjlighet inte är särskilt aktiva och att vissa energiföretag t.o.m. tar bort incitamenten för kunderna att minska sin förbrukning vid höglastperioder (avsnitt 4.3) i stället för att förstärka dem!

Insikten finns om hur det borde och kunde vara (se också weblog från den 18 Juli) men det verkar som om alla väntar på att någon annan skall ta itu med problemet. Men en marknad i balans borde väl innebära både rättigheter och skyldigheter för energiföretagen? T.ex. skyldighet att erbjuda en viss mängd “effektreserv”. Då skulle sannolikt det billigaste alternativet (att motivera kunden till minskad förbrukning) bli god företagsekonomi.

Thursday, August 18, 2005

Kostnadseffektivitet ett begrepp med innebörd eller bara ett slagord?

I utformning av samhällsåtgärder spelar ofta begreppet ?Kostnadseffektivitet? en central roll. Det återkommer jämnt och ständigt i olika beslutsdokument, men vad menar man egentligen? Att man skall använda sina resurser klokt och inte slösa, OK. Men vilket perspektiv har man på resursanvändningen? Begreppet kan i sämsta fall bli tekniklåsande och leda till att åtgärder inriktas på sådan teknik som redan är utvecklad och väl känd, men knappast behöver stöd.

Ett sådant synsätt utgår ofta från kalkyler med enbart dagens rådande och kända parametrar ifråga om prestanda och priser/kostnader. Det kan sägas reflektera en statisk kostnadseffektivitet (U1). En bredare synsätt är att ta hänsyn till produktens samlade kostnad (även drift under livslängden) och dess funktion i systemet och att inte enbart se till energikonsekvenser och ?kalkyler. En produkt har också annan påverkan på brukarens nytta tex vad avser komfort, produktivitet etc. Detta kan sägas vara en holistisk syn på kostnadseffektivitet (U2). Ett ytterligare mera utvecklat synsätt ligger i att ta hänsyn till teknisk utveckling och möjligheterna till prestanda och kostnadsförbättringar och att sålunda stödja teknik med utvecklingsmöjligheter.  Detta kan vi benämna dynamisk kostnadseffektivitet (U3). 

image
Alla dessa synsätt kan försvaras och vilket som bör tillämpas beror på vad man vill åstadkomma. Vill man sätta skjuts på en lite stelbent marknad där de tekniska förutsättningarna är givna och tillfredställande, använd U1. Vill man väga in flera nyttoaspekter och stödja förändringar som också avser t.ex beteenden, använd U2. Och vill man stödja en teknikutveckling där man på rimliga grunder kan anta att tekniken förbättras och förbilligas, använd U3. I detta senare fall kan man göra goda förutsägelser genom att studera “lärkurvor” och mera om detta finner man i IEAs bok Experience Curves (curve2000.pdf).

Men ofta kan ingen tydlig avsikt skönjas i många av de fall då uttrycket “kostnadseffektiv” slängs fram. Det verkar snarare som om man bara vill få sin motståndare att framstå som slösaktig.

Wednesday, August 17, 2005

Försäkringsbranschen borde bli aktivare.

“Catastrophe insurance provides peace of mind and financial security”. Så träffande börjar en artikel av Evan Mills i veckans nummer av Science. Men varför är försäkringsbolagen (med få undantag) så passiva? Traditionellt har det varit denna bransch som utvecklade produkter för att minska risker och förluster. De organiserade brandkårer, gjorde byggnormer och skapade metoder för bilprovningar.

Mills efterlyser dem som aktörer både för att utveckla sina instrument och modeller för att bedöma risker men också för åtgärder att motverka riskerna. Och visst är effektivare energianvändning just ett sådant sätt att minska risker både i det stora perpektivet (jordens tillstånd) och det lilla perpektivet (husets och affärsverksamhetens trygghet).

I ByggaBo-dialogen finns faktiskt detta noterat som en del av åtagandena (ByggaBocoomttments.pdf) i avsnitt 5 “Klassificera byggnader”. I avsnitten 5.2 och 5.3 finns åtaganden som gäller både försäkringsbolag och kreditinstitut. De skall anpassa premier till miljöklasser och beakta miljöklassificering vid kreditgivning. Men än har det väl inte hänt så mycket på området!?

Kanske är detta en av de saker som blir bättre med de nya EU-drivna byggnadsdeklarationerna? Mänskligt att döma bör detta kunna göras till en bra affär för all berörda och låga försäkringspremier eller bra räntor borde vara starka incitament för den enskildes åtgärder.

Tuesday, August 16, 2005

Är detta en ny valsituation?

Rocky Mountain institute gav för något år sedan ut en bok med titeln “Winning the oil end-game”. Som de själva säger skall det vara en manual för att bli kvitt oljeberoendet i USA och i världen.

Boken ställer både en del intressanta frågor och levererar några spännade svar. På den paginerade sidan 199 (226 i pdf-filen) nämner man de svenska teknikupphandlingarna som ett föredöme (men med ett förargligt tryckfel!)

En kul jämförelse görs med marknaden för valolja och som har intressanta likheter med dagens råoljemarknad. Har vi kanske en ny valsituation framför oss !?
image

Monday, August 15, 2005

Höga oljepriser. OK men ställ fler frågor!

Oljepriserna ligger på en högre (nominell) nivå än någonsin. Förklaringarna är i vissa fall enkla och kända. Snabbt växande efterfrågan från Kina, rädsla för politisk oro och terrorism, Otillräckliga lagernivåer, osv. Allt det vanliga ? en sorts normalitet och kanske med en underliggande förhoppning att det snart är över. Det har ju varit så här förr.

Kanske vi skulle ställa fler frågor om varför.

Och också vad vi i skall göra om oljepriserna förblir höga. Är det kanske så att vi börjar se slutet (för den billiga) oljan? En av årets succeböcker heter “Freakonomics” och författarna till den argumenterar för att man bör ställa fler frågor för att kunna till fullo förstå samband - möjliga orsaker och verkan. När det gäller oljan är väl en av de frågor som bör ställas om (den billiga) oljan är på väg att ta slut. Är den bild av oljetillgångarna och marknadens förutsättningar som vi har politisk och betingad av önskningar och partsintressen mera än realiteter?

Association for the study of peak oil&gas kan vara en bekantskap värd att göra. En av de saker de studerar är när (inte om) vi passerar toppen i oljeutvinningen för att sedan få allt mindre reserver att utnyttja. Studierna utgår från den Marion King Hubbert teorier. Hubbert förutsåg 15 år i förväg när USAs oljetillgångar skulle börja minska och har därmed trovärdighet. Men det är att märka att det inte bara handlar om oljetillgångarna som sådana utan även om ekonomin för att utvinna dem. Alltså hur länge den billiga oljan finns.

Och vilka slutsatser skall vi dra om förutsägelserna att vi passerar krönet inom en tioårsperiod är rätt? Energieffektivisering är bara en del av svaret. En ännu viktigare del är hur vi skall organisera oss för att få till stånd en omfattande effektivisering och vilka företag som upptäcker detta i så god tid att de blir de nya vinnarna. De som ställt de rätta frågorna i tid ? och börjat besvara dem.
image
Bild från Uppsala Hydrocarbon Depletion Study Group http://www4.tsl.uu.se/isv/UHDSG/

Klimateffekterna i USA Ă€r inte “fake news”

Princeton visar i en ny rapport att stÀderna i USAs torra regioner kommer att bli obeboeliga innan det hÀr seklet Àr över (se bild nedan).

Naturligtvis Àr botemedlet att reducera utslÀppen av vÀxthusgaser men en lindring i nöden kan vara effektivare luftkonditionering och den utrustningen kan komma frÄn Indien! Ett land som ocksÄ har erfarenhet av vÀrmeböljor. EESL (vÀrldsmÀstarna i effektvisering) hÄller pÄ att ta fram de bÀttre aggregaten.

Läs mer

Månadsindelade arkiv