Tuesday, May 31, 2005

Är klimatfrågan allvarlig också för Electrolux?

?eller är det bara för oss andra? Electrolux vill vara ledande men har de det som krävs av en ledare?

I Ny Teknik 11 Maj tar Electrolux VD, Hans Stråberg, upp klimatfrågan och säger att den ?måste tas på allvar?. Han visar att hans företags produkter kan bidra till att i stor utsträckning minska utsläppen av koldioxid genom att minska behovet av el som produceras med fossila bränslen. Bra!

Han visar att ett större ansvar från användarna, bl.a. i offentliga sektorn, är klokt och lönsamt. De skall visa vägen och kräva bästa energiklass vid upphandling. Mycket Bra!

Utveckling av samhälleliga stöd som bidrag och skatteavdrag kan vara ekonomiskt motiverade och sätta igång en process där man byter till nya bättre produkter i hushållen. Jättebra!

Och Electrolux tjänar naturligtvis på detta? Ja vad är det för fel med att tjäna pengar på att sälja bra produkter - inget fel alls. Berömvärt och värt för andra att följa efter.

Hans Stråberg pekar på ett bra sätt ut vad andra skall göra, men sedan är frågan gäller detta också Electrolux eller gäller det bara oss andra? Vi som har blivit utpekade. I DN 30 Maj berättar man att just Electrolux framgångsrikt ?lobbat? i Bryssel för att minska miljökraven i enskilda länder, kraven på produkter och kraven på provning.

Så hur allvarlig är klimatfrågan? Så allvarlig att den som vill vara ledare också vågar gå före när det behövs? Den finske generalen Ernroth sade en gång att ?Trupp skall ledas framifrån och inte bakifrån?. Just nu fumlar Electrolux med marskalkstaven.

Monday, May 30, 2005

Ännu grönare för effektivisering inom EU

En “grönbok” förbereds av EU-kommissionen för att göra effektivisering till högsta prioritet.

För drygt ett år sedan gjorde EU en “grönbok (green paper)” för Europas energistrategi. Sådana “green papers” är en sorts rådslagsmaterial där man presenterar ett underlag med fakta och problemställningar samt ställer ett antal frågor. Det liknar alltså de svenska utredningarna (SOU) med deras remissomgångar. Resultatet kan sedan bli ett “white paper” som tjänar som underlag för arbetet med direktiven.

Bakgrunden till grönboken om strategin var oron för växande energibehov och ökat beroende av import för försörjningen. Dessa problem har väl snarare accentuerats sedan dess men medvetenheten om effektiviseringens betydelse har också ökat (se weblogen fredagen 27 Maj).

Men naturligtvis gäller här som annars att “som man frågar får man svar”. Den som formulerar problemet har en fördel och vi vet sedan länge att frågorna om effektivisering lätt kan bli triviala. Till de mera extrema synpunkterna hör till exempel att hävda att det finns inget slöseri med energi så länge människor frivilligt betalar för det de använder! Det finns anledning att bevaka det som kommer från EU i denna fråga mycket noga, men också att glädjas åt att frågan kommit högt upp på dagordningen.

Saturday, May 28, 2005

Bonus för att spara

Det Europeiska systemet med utsläppsrätter som kan köpas och säljas ger mervärde åt energisparandet. Man kan tjäna på både gungorna och karusellen samtidigt

Den här veckan stack priserna för ett ton koldioxid närmare 20? per ton efter att ha legat kring 15? ett bra tag. Om man räknar om vad det skulle betyda för el producerat med kol i kondenskraft skulle det ge ett mervärde för varje sparad kWh med drygt 18 öre/kWh. Om det istället är sparad energi från olja för uppvärmning hamnar man på c:a 6 öre per kWh.

Men vad är då “marginalproduktion”? I första hand beror det på tidsperspektivet. De värden som anges här kan ses som ett sätt att uppskatta nivå och yttergränser så att man får en aning om hur mycket mervärdet kan vara.

Företag som handlar med utsläppsrätter skulle alltså kunna räkna in ett mervärde utöver vad man sparar.  Man slipper att köpa utsläppsrätter och man behöver inte betala för den sparade energin.

Friday, May 27, 2005

Globalisering för Effektivare Energianvändning.

Plötsligt hände det! Energieffektivisering hamnade högst på önskelistan för alla världens ledare. Låt oss ge dem vad de vill ha!

Det är glädjande att notera. Har droppen till sist urholkat stenen? Har det envisa tjatandet från oss alla effektiviserings-nördar gått hem?

IEAs energiminstrar hade vid sitt möte i början av maj energieffektivisering som viktigaste åtgärd för att lösa både miljöproblemen och skapa bättre säkerhet i energisystemen. Det framgår av deras kommunik.

EUs kommissionär för energi sätter också effektivisering i främsta rummet när han gör sin förteckning över viktiga frågor

Men kanske ännu viktigare med tanke på att den stora tillväxten i världen sker utanför OECD-området är att Kina lanserat en mycket ambitiös sparplan för energi.

Nu måste vi dels se till att dessa förhoppningar från världens ledare infrias och dels se till att inte dagordningen får något annat utseende när ledarnas intresse får annat fokus.

Wednesday, May 25, 2005

Lord Keynes skulle nog gillat teknikupphandling.

Europa satsar för lite på forskning och utveckling. Offentliga upphandlingar, som svarar för 16% av BNP, skulle kunna stimulera till ökade insatser från den privata sektorn.

Detta är i all korthet tanken bakom arbetet i en grupp som tillsatts av EUs forskningsdirektorat. Gruppen skall lägga förslag till hur man, inom ramen för upphandlingsdirektivet, kan få köparna att inrikta sig mera på innovationer i produkter och tjänster - att satsa på högre värde. Starka och kunniga kunder motiverar utveckling hos tillverkare.

Lord John Maynard Keynes beskrev i sin General Theory hur man kunde stimulera ekonomin till högre efterfrågan och därmed minska arbetslösheten. Vi borde kunna göra samma sak för att öka innovationstakten och möta framtiden med större tillförsikt.

Monday, May 23, 2005

LED-ljus ger ledljus till framtidens belysning

LED har låg energianvändning och lång livslängd. En intensiv teknikutveckling gör att de snart finns som belysning på en plats nära dig!

För några år sedan orkade man knappast en le åt tanken att lysdioder (LED) skulle vara ett effektivt alternativ för belysning. Bara tanken att de små lamporna som “blippade” i natten och visade att husets alla elektronikprylar var igång skulle kunna användas för belysning kändes absurd. Sedan kom de som en positiv chock i trafikljusen. Minskade energianvändningen med upp till 90%! Minskade underhållet genom att praktiskt taget eliminera lampbytena. Och ökade trafiksäkerheten genom att synas bättre även under dåliga siktförhållanden med solbländning. http://www.stockholm.se/files/87500-87599/file_87591.pdf

Inom överskådlig tid kommer LED att göra inträde i både hem och arbetsplatser också därför att de minskar uppvärmningen och därmed minskar kylbehovet i många lokaler där man idag “dekorerar med ljus”. Några exepmpel, om än några är spektakulära, kan man finna på http://www.metaefficient.com/metaefficient/archives/leds/index.html

Men världens första LED-julgran är svensk och finns i Falun!

image

Sunday, May 22, 2005

Ligger klimatfrågan på is i köket?

Vägen till det uthålliga samhället börjar i köket.

I Ny Teknik den 11 Maj http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=40558 visar chefen för Electrolux att en stor del av lösningen på klimatfrågan ligger i köket. Närmare bestämt i vitvarorna. Att byta gamla energislösande hushållsmaskiner mot nya energisnåla skulle bara det, i ett Europaperspektiv, motsvara en fjärdedel av Europas åtagande enligt Kyoto-överenskommelsen.

Branschen är beredd och tekniken finns. Bland annat som en följd av en all-Europeisk Teknikupphandling (Energy+) som baserades på Svenska erfarenheter.

Det kanske är dags att flera företag som tillverkar och installerar energisnålare apparater gör sin röst tydligare hörd. Visar att de kan, att de finns och att de vill. Och att samhället uppmärksammar att uthålliga framtiden skapas i det egna köket! Energieffektivisering är en lönsam affär för alla.

Friday, May 20, 2005

Utan effektivisering bromsar välfärden!

Tillväxten i välståndet beror mera på vår förmåga att effektivisera än på ny energitillförsel.

Världen behöver energi för att människor skall kunna försörja sig, kunna studera, få sjukvård, resa och allt annat som vi förknippar med ett gott liv. Men är det energitillgången som driver utvecklingen? Eller är det så att vår ökade välfärd beror mera av vår kunskap om att utnyttja energin bättre?

När de rika ländernas energiministrar hade sitt möte i början av maj noterade de att vi idag skulle behövt köpa 50% mera energi för vårt nuvarande välstånd om vår effektivitet hade legat kvar på 1973 års nivå: ?OECD countries? energy efficiency improved even faster between the oil shock of 1973 and 1998. Our collective energy consumption would have been 49% higher absent the efficiency savings over that period.? http://www.iea.org/Textbase/press/pressdetail.asp?PRESS_REL_ID=147 


På samma tid har energianvändningen ökat med c:a 20%. Det finns alltså fog för att anta att vår välståndsökning under de gångna 30 åren i högre grad beror på effektivisering än på ökad energianvändning.

Men ministrarna säger också att takten i förbättringen har sjunkit och att detta måste ändras: ? Efficiency gains have slowed since the mid 1980s but stronger policies now can reverse that trend?. Ty det är inte bara effektiviseringstakten som avtar utan det gör även BNP-ökningen i de berörda länderna. Självklart behöver vi energi för att hålla igång och utveckla vårt samhälle men effektiviseringen har underskattats som drivkraft för ytterligare förbättringar. Och det tycks ministrarna också anse: ? ?.we could reduce IEA consumption by 10 per cent and CO2 emissions by 16 per cent by 2030 below the reference scenario. End use efficiency would contribute 60% of this. The rest would be realized by better power generation?.. Yet we can do better.?

Sedan kan man ju undra om all vår konsumtion idag kan kallas ?välfärd?? Det är också en diskussion värd att föras.

Vart är vi på väg?

Jovisst skall vi ha en energiomställning. Det är nästan alla överens om. Och länge har både stridropen och tankemodellen kretsat kring kostnader. Man har haft lite olika uppfattning om hur de skall beräknas men nästa alla hävdar att deras idé om de ekonomiska villkoren är rätt och att det är KOSTNADEN som vi skall inrikta oss på. Är det? Och om det är så kommer ovillkorligen frågan om “För vem?” och “På vilken sikt?” och några närbesläktade frågor.

Alldeles för länge har vi låtit oss domineras av ett fåtal nationalekonomers syn på vad som är ekonomiskt, men i och med att årets “Nobelpris” går till en beteendeekonom börjar deras “neoklassiska” synsätt trängas tillbaka. Vid Nobelföreläsningen på fredag eftermiddag sade han (till publikens jubel) ““It is possible to do economics without homo economicus”. (Se hans föreläsning här)

Några saker att grunna på kan vara:
1. Vad vill vi uppnå och vilken utveckling behövs för att effektviseringen skall utnyttjas bättre?
a) Hur kan vi påverka hela marknadsutbudet så att bättre prestanda uppmuntras och förbättras och sämre trängs tillbaka (Bild 1 nedan)
b) Hur kan vi “optimera” utnyttjandet av både effektvisering och förnybar energi (Bild 2 nedan)
c) Hur kan energitjänsterna utvecklas att bli mera omfattande (Bild 3 nedan)

2. Vad är effektivitet?
a) Kostnaden kanske men kan all nytta mätas med kostnader? och hur gör vi när det finns nytta för en men kostnaderna hos en annan?
b) Hur ökar vi acceptansen så att vi får bättre utdelning? Även om potentialen är hög är den oanvändbar om acceptansen är låg
c) är det kanske effektivare att göra valet av effektvisering LÄTT än att utreda kostnaderna i stor detalj

EFFEKTIVISERING FÖRST! (Från Miljömålsberedningens seminarium “Hur kan energisystemet bidra till ett ambitiöst klimatmål med sikte på 2050?”“)

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv