Monday, October 24, 2016

The times they are a-changing

Tiderna förändras vare sig vi vill eller ej. En ny industriell revolution är på gång och vi måste se till att förändringen blir till nytta istället för ett hot. Eller som den senaste Nobelpristagaren i litteratur har sagt: “you better start swimmin’ Or you’ll sink like a stone” (se mera text nedan).

Just nu omges vi av krafter som har gjort hotbilden till sitt budskap. I USA heter det “Make America great again” och i Europa har vi samma tongångar på Ungerska, Polska, Franska och Svenska. Önskan tillbaka till en (påhittad) gårdag är stark. Mark Lilla har sammanfattat det väl: “Hopes can be disappointed - Nostalgia is irrefutable.”. Hoppet kan göra dig besviken - Nostalgin är ovedersäglig. Men likafullt måste vi leva i framtiden och inte i gårdagen.

I framtiden väntar den fjärde industriella revolutionen (se bild nedan). Med alla sina utmaningar och möjligheter. Karl Schwab som myntat begreppet skriver:

The more we think about how to harness the technology revolution, the more we will examine ourselves and the underlying social models that these technologies embody and enable, and the more we will have an opportunity to shape the revolution in a manner that improves the state of the world.

Så nu gäller det. Skall vi simma eller sjunka?
———
Bob Dylan – The Times They Are A-Changin’ Lyrics
Come gather ‘round people
Wherever you roam
And admit that the waters
Around you have grown
And accept it that soon
You’ll be drenched to the bone.
If your time to you
Is worth savin’
Then you better start swimmin’
Or you’ll sink like a stone
For the times they are a-changin’.

Come writers and critics
Who prophesize with your pen
And keep your eyes wide
The chance won’t come again
And don’t speak too soon
For the wheel’s still in spin
And there’s no tellin’ who
That it’s namin’.
For the loser now
Will be later to win
For the times they are a-changin’.

Come senators, congressmen
Please heed the call
Don’t stand in the doorway
Don’t block up the hall
For he that gets hurt
Will be he who has stalled
There’s a battle outside
And it is ragin’.
It’ll soon shake your windows
And rattle your walls
For the times they are a-changin’.

Come mothers and fathers
Throughout the land
And don’t criticize
What you can’t understand
Your sons and your daughters
Are beyond your command
Your old road is
Rapidly agin’.
Please get out of the new one
If you can’t lend your hand
For the times they are a-changin’.

The line it is drawn
The curse it is cast
The slow one now
Will later be fast
As the present now
Will later be past
The order is
Rapidly fadin’.
And the first one now
Will later be last
For the times they are a-changin’.

image

Friday, October 21, 2016

Vi behöver visa mer intensitet

IEA visar (se bild 1) att energiintensiteten (Energi per BNP) förbättrats, det vill säga minskat, i allt ökande takt men att det fortfarande inte är tillräckligt. Vi måste komma ned till 2,6% förbättring per år.

I Sverige ligger vi sedan drygt två decennier på nivån 1,7% per år (se bild 2). Det har bland annat inneburit att energianvändningen varit praktiskt taget konstant under denna tid samtidigt som BNP ökat markant (se bild 3).

IEA har också visat att det finns STORA potentialer kvar för effektivisering men att de inte realiseras av sig själv. Det behövs tydligare initiativ för att styra marknaderna rätt (se bild 4).

I Sverige skulle vi till exempel behöva ta till oss det mål som EU ställt upp att minska energianvändningen med 20% till 2020 och allra helst dessutom öka takten. Det svenska intensitetsmålet på 20% skulle om det följde EUs exempel behöva läggas på drygt 35% intensitetsförbättring istället. Då skulle vi nära nog nå den nivå IEA vill ha och nå 2,4% per år.

Alternativet? Ja om andra länder ökar takten men vi ligger stilla så förlorar vi naturligtvis i konkurrenskraft eftersom våra svenska produkter är mer energikrävande och dessutom får dåligt rykte. Vad väljer vi?

image
BILD 1
——————————-
image
BILD 2
——————————-
image
BILD 3
——————————-
image
BILD 4

Thursday, October 20, 2016

Makrokritisk motståndskraft

“Macrocritical resilience” - Kan det uttrycket spegla Oscar Wildes definition av en cyniker “En man som vet priset på allting men värdet av ingenting”?

Uttrycket diskuteras i en artikel i The Guardian där man säger:

Wonky as it sounds, it is a common sense idea: what generates value is more valuable than what we count in dollars.

Artikeln som trycktes den 17 oktober använder orkanen Ivans härjningar i Grenada för några år sedan men har blivit ännu tydligare med vad som just händer på Haiti.

The impact is “macrocritical”, because it affects the overall macroeconomy in critical ways that have long-running repercussions. Resilience is the ability to “bounce back from a shock”.

Begreppet används för att beskriva det som händer i samhällen där klimatförändringarna blir mest påtagliga alltså i tredje världen men kan man inte också använda tänkesättet här hemma? Vi har ju besvär med att se det fulla värdet av till exempel effektivisering när vi bara tittar på det ekonomisk utfallet av sparade kilowattimmar och glömmer de PLUS-värden som följer med? Vi kanske kan tala om Makrokritisk utveckling?

 

Wednesday, October 19, 2016

Effektiviseringspass

Allt behöver tid för att mogna! Iden om att byggnadsdeklarationerna skulle “få ett bett” så att åtgärder verkligen genomfördes och att förslagen skulle bli till en “shoppinglista” fördes fram av EEF, Energirådgivarna och SNF i “Åtta punkter för ett Energieffektivt Sverige” redan på Maud Olofssons tid! Vi skrev:

Energideklarationerna skulle kunna göras till ett aktivt instrument för att kunna halvera energianvändningen och successivt skapa ett uthålligt, robust och kostnadseffektivt energisystem

Nu kanske tiden är mogen? Buildings Performance Institute Europe (BPIE) skisserar i en rapport ett system med Energy Performance Certificates, det vill säga ett pass för åtgärder som gjorts och behövs. Modellen har också lanserats i Frankrike.

BPIE förklarar:

A Building Renovation Passport is defined as a document - in electronic or paper format - outlining a long-term (up to 15 or 20 years) step-by-step renovation roadmap for a specific building, resulting from an on-site energy audit fulfilling specific quality criteria and indicators8 established during the design phase and in dialogue with building owners.

Var det inte det vi sade?  cheese

image

Tuesday, October 18, 2016

Har man effektivisering i tankarna fordras att man tankar upp för effektvisering

Rubriken är en lam variant av det mycket klatschigare originalet:

“If energy efficiency is the first fuel we have to fuel it first”

De orden kommer från IPEECs direktör Benoit Lebot och yttrades vid IEAs “High Level” konferens om effektvisering vid en diskussion där han ville framhålla behovet av kapacitetsförstärkning Personellt-Institutionellt-Ekonomiskt.

Konferensen var en mycket kraftfull manifestation där både IEAs direktör Fatih Birol och vår svenske minister Ibrahim Baylan helhjärtat uttryckte att den omställning som behövs börjar med en effektivare användning. Något som en serie av IEA rapporter hamrat fast (se bild nedan).
Birol:

Indeed, there is no realistic, or affordable, energy development strategy that is not led by energy efficiency

Baylan:

För att vi ska kunna nå målen i klimatavtalet från Paris så behöver vi lägga allt mer fokus på hur vi använder energi på effektivaste sätt. Och detta behövs över hela världen. Sverige har stor kunskap och erfarenhet inom energieffektivisering, och detta är något som nu efterfrågas.

EEF hade nöjet att få vara med när denna väg mot framtiden stakades ut!

image

Monday, October 17, 2016

Sälja prylar eller service

IEAs DSM-Programme ordnade förra veckan sin DSM-dag i Bryssel på temat “The Role of DSM to Provide Flexibility in Electricity Systems” och där fanns en hel del intressanta presentationer som kan laddas ned från deras sida. Ett handlade om en förhandstitt på ett arbete som Ecofys gör för att kartlägga och klassificera hur elsystemen i EU kan klara flexibilitet från olika aspekter “flexibility tracker for EU electricity systems”.

Men det fanns lite i skymundan en session som handlade om affärsmodeller (så att man kan sälja flexibla system” och ett handlade om man skall fokusera på prylar eller service. Renske Bouwknegt talade över ämnet “Mind your business!!! What we can learn from 50 businesses in Energy Efficiency” och illustrerade med två fiktiva företag ( se bild nedan). Talande och lärorikt. Kolla själv!

 

 

image

Friday, October 14, 2016

Har vi ett utvecklingsunderskott? (och varför)

En bra rubrik kan ibland bli som ett knytnävsslag. En sådan finns en rapport till den nyligen timade World Energy Congress och som handlar om energiinnovationer för framtidens städer och lyder:

IN THE ENERGY SECTOR, EUROPE HAS NO IDEAS DEFICIT, BUT IN MANY INSTANCES, A DEPLOYMENT DEFICIT

Ordet “deploy” är lurigt att översätta till svenska eftersom det i grunden är en militär term för att placera ut stridskrafter men det används flitigt också för att beskriva spridning av produkter och särskilt nya innovationer.

I rapporten som heter “SCALING UP INNOVATION IN THE ENERGY UNION TO MEET NEW CLIMATE, COMPETITIVENESS AND SOCIETAL GOALS” illustrerar man läget som i bilden nedan.

Just “deployment” (marknadsutveckling i de tidigare stadierna) är ett problem när vi omges av alla förståndiga och försiktiga utredare som tvärsäkert räknar ut på decimalen hur lönsam framtiden är.

Deras stridsrop är oftast “Kostnadseffektiv” och det är klart att på ett sätt har de rätt. Framtiden inträffar ju vare sig vi vill eller ej, men frågan är vilken framtid vi vill ha skapa?

image

Thursday, October 13, 2016

Ännu negativare kostnad!

Det väckte en gång visst uppseende när Amory Lovins hävdade att effektvisering i energianvändningen var “a free lunch that you are paid to eat”. Men så kom en utredning från Vattenfall gjord av McKinsey där man visade att när man dragit av besparingen från den minskade energianvändningen från kostnaderna för effektiviseringsåtgärden så blev resutatet just en negativ kostnad. Dessa (ibland kallade) Mckinsey-kurvor har sedan blivit normgivande och presenterats i flera sammanhang där man sparar energi eller minskar utsläpp av växthusgaser.

Vid LBNL i USA har man i några fall där man utöver att spara energi också påverkar industrins produktivitet gått ett steg längre och dessutom räknat med dessa PLUS-faktorer (Multiple Benefits) i kalkylen. Då blir kostnaderna ännu negativare!

Det vore kanske dags att komplettera kalkylerna både för att på detta sätt få en klarare bild av vilka energiåtgärder som är mest betydelsefulla och få en idé om hur industrin kan utvecklas.

Wednesday, October 12, 2016

Dags för EPPI

I sin nya marknadsrapport för energieffektvisering lanserar IEA ett nytt instrument kalla EPPI (Efficiency Policy Progress Index). Avsikten är att mäta både omfattning och genomslag i de policy-åtgärder som länderna/regionerna tillämoar. De ger ett exempel (box 3.3):

Weight the energy use by end use, sector or country, depending on the desired scope. For example, the EU refrigerator MEPS requires a minimum energy efficiency index of 95 in 2005 and 42 in 2015, an improvement of 56%. The European Union has had refrigerator MEPS since 1999, so almost 100% of the refrigerator stock is covered. Hence, all EU refrigerator energy use is included, leading to an EPPI of 56%*100% = 56%. Weighted for a specific EU country, refrigerators in Germany use around 34 PJ, which is 1.1% of German TFC covered by mandatory standards. This adds 1.1%*56% = 0.6% to the German EPPI.

Hur det ser ut i olika sektorer och för olika sorters användning syns i bild 1 nedan och i hur hög grad det finns tvingande krav syns i bild 2. Man ser tydligt att motorer är ett eftersatt område och att det motiverar den fokusering som man aviserat till IEA WEO 2016.

IEA gör också bedömningen att goda åtgärder (policies) behövs så att man kan skörda frukterna av en effektivare energianvändning och att:

Strong Government policies are essential to deliver the energy efficiency improvements the world requires.

PS I år ger de också en översikt över innehållet i rapporten i en så kallad snapshot.

image
BILD 1
——————————————
image
BILD 2

Tuesday, October 11, 2016

“Effektivisering är den enda resurs vi har i överflöd” säger IEA

Energy efficiency is the one energy resource all countries possess in abundance, and is an essential part of delivering all energy goals.

Så inleder IEA sin presentation av årets rapport om effektviseringsmarknaden där de också slår fast att effektvisering vinner terräng trots att energipriserna är låga:

Energy efficiency gains ground despite lower energy prices

En intressant iakttagelse de gör är att de undrar om energianvändningen i OECD har nått sin topp (se bild nedan). Det kan vara något att fundera på för energikommissionen som ständigt bombarderas med påståenden från bland annat svenskt näringsliv om att vi behöver ständigt mer energi. Utan att de för en sekund bryr sig om vår överflödsresurs som IEA talar om i rubriken.

image

Several signs suggest that TFC peaked in OECD countries in 2007 and is unlikely to return to those levels. In 2015, OECD consumption was approximately equal to that of 2002, despite economic growth of 23% over this period.

Monday, October 10, 2016

Effektivisering befordrar både hälsa och välstånd

IEA har som bekant visat på ett stort antal PLUS-värden (multiple benefits) som hänger samman med energieffektivisering, ett av dessa är hälso- och sociala aspekter. Till skillnad från till exempel industriell produktivitet är detta område svårt att värdera ekonomiskt och kanske ännu svårare att bedöma vem som drar nytta och vem som betalar.

I USA har DOE skisserat en färdplan (road map) för att få bättre grepp om vilka värdena är, var de uppträder och vilka åtgärder som skapar värdena, se exempel i bild 1 nedan.

E4TheFuture gläntar lite på beräkningarna, se också bild 2 nedan där olika typer av hälsoproblem som kan påverkas kunnat visas i 25 olika studier.

Det är naturligtvis skillnad på byggnader i USA och i Sverige eftersom amerikanerna noterar kvoter mellan nytta och kostnad ända upp till 15 ggr finns det anledning att fundera över vad det kan vara hos oss.

High-Level Takeaways
–Most homes treated with EE measures showed occupant health improvements
–A 12-50% reduction in hospital visits resulted from EE (two studies; respiratory issue focus)
–Improvements in resident health and wellbeing are strongest among vulnerable groups: lower income households and residents with pre-existing health conditions
–Gaps exist in research, e.g., tracking healthcare costs related to housing/energy conditions; more robust studies are needed, including comparison groups

Och framförallt finns det anledning att ta in alla sorters PLUS-värden när man skall sätta upp de nya målen för effektvisering. Det finns pengar att hämta, jobb att skapa och industrier att utveckla!

 

 

image
BILD 1
———————-
image
BILD 2

Friday, October 07, 2016

Effektivisering i industrin. Jovisst men hur?

Nästa webinarium i serien för DSM University kommer att handla om effektvisering i industrin och ta upp frågorna om hur det går till. Spelar till exempel det Europeiska handelssystemet för utsläppsrätter någon roll? Föreläsare är Christian Stenqvist som utgår från sin doktorsavhandling i ämnet. Så vik en timme på eftermiddagen den 19 oktober! Klicka på länken i rubriken nedan för att registrerar dig!

Energy-intensive industries – energy efficiency policies and evaluations

Date: October 19, 2016
Time: 15h00-16h00 Central European Time (check your local time)

The webinar will review results from academic evaluations of energy efficiency and climate mitigation policies that have targeted energy-intensive industry on EU and Member State level. The EU emissions trading system, by some portrayed as Europe´s flagship policy to tackle climate change, has had little effect in triggering innovative low-carbon solutions. Other policy approaches taken by Member States have centred on site-level energy management practices linked with national incentives and obligations that stimulates industrial energy efficiency as a strategy aiming at multiple objectives. Remarks are also made about policy design and the role of evaluation to foster policy improvements.

Suggested reading: Stenqvist, C. (2013). Industrial energy efficiency improvement - the role of policy and evaluation. Doctoral dissertation. Lund: Lund University.

Speakers for this webinar: Christian Stenqvist

 

Thursday, October 06, 2016

Marknadslärande i kubik

Amerikanska energidepartementet redovisar hur fem olika teknikområden förbättrats med lägre kostnader som följd. Mellan 40 och 95% lägre kostnader sedan 2008 tills idag för vind, solceller, batterier och LED (se bild nedan)!

De resonerar om nästa tekniksprång för tunga lastbilar, smarta byggnader, lättviktsmaterial, bränsleceller, batterier för nätdrift och 3D-skrivare i tillverkning (Additive Manufacturing). Spännande och vi kan nog tänka oss några ytterligare genombrott förrän vi anat. Ett skäl till att “tänja på steget”!

image

Wednesday, October 05, 2016

Det skaver någonstans

Openexps rapport om effektviseringens fjärde industriella revolution har visat att effektvisering till 2030 kan ha blivit lika stort som de fossila bränslena (se bild nedan). Juncker har tidigare förklarat att effektviseringsmålet som lagts på 27% måste höjas. Och han har aviserat stora satsningar på förnybar energi i investeringsprogrammet (EFSI).

Men intentionerna i investeringsplanen verkar inte hålla måttet säger en granskning av ett antal miljöorganisationer. Det ryktas också om att effektviseringen håller på att lämnas därhän i de nya prioriteringarna.

Medborgarinsatser sägs vara det nya ledmotivet för EUs engagemang för förnybar energi och inget fel i det. Men medborgarna behöver någon sorts stöd för att inte lämnas ensamma i händerna på stora bolag som åtminstone inte tidigare varit särskilt förtjusta i konkurrens från gräsrötterna.

Det skaver någonstans. Det är synd för stora delar av branschen är beredd och väntar på anfallssignalen, till exempel 42 företag i byggsektorn i Europa!

image

Tuesday, October 04, 2016

Tänj på steget!

För om vi skall klara det som av några kallas den fjärde industriella revolutionen kan vi inte släpa fötterna efter oss. I decennier har analytiker försökt räkna ut potentialen för effektivisering och funnit att även om man kan anta att tekniken finns så måste man räkna bort det som inte är ekonomiskt attraktivt. Sedan räkna bort det som marknaden inte attraheras av därför att den finner det besvärligt eller svårt att göra något åt. Kvar blir en lite rest som vi kan hoppas skall innebära en förändring. Ofta har samma analytiker dessutom påpekat att om vi använder energin effektivare så kommer folk ändå att använda mer, därför att det ju blir relativt sett billigare, det kallas “rebound” eller rekyl. Så visst kan vi göra lite nytta men inte så mycket som vi tror - säger de. Men har de rätt?

Det mest signifikanta med dessa studier är att de görs under antagandet att allt annat (än just energianvändningen) är lika. Det kallas i analysen “ceteris paribus”. Och det är där vi börjar ana att det kanske är fel. För allt ändras bland annat till följd av att effektiviseringsåtgärderna genomförs.

Några exempel:
1. Tekniken (det som skulle vara den yttersta gränsen för vad som är möjligt) förändras. Vi ser dramatiska förändringar på området förnybar energi där prestanda (och kostnader) för solceller och vindenergi förbättras till följd av det som kallas “marknadslärande”. Samma sak händer med teknik för effektvisering när den successivt vinner större marknader.

Vi har ändrat vår syn på möjligheterna i byggnader där vi nu på allvar inte bara talar om lågenergi utan nollenergi och plusenergihus. Det är inte bara energiskalet utan även tekniken för lokal energiomvandling och styrningstekniken med ökad IT som förändrar dessa förhållanden.

Vi har bara börjat titta på återvinningstekniken, kretsloppsekonomin och marknaden för delning som alla kan kraftigt påverka energianvändningen.

Gränsen för vad tekniken kan åstadkomma förflyttas med raketfart.

2. Ekonomin förändras när man tar i beaktande vad förbättrad resursanvändning medför. IEA har visat att det finns inte mindre än 15 olika PLUS-värden att ta hänsyn i en kalkyl tillsammans med det man sparar i minskad energianvändning. Så en enkel kalkyl på vad man sparar i utgifter för sparad energi ställd mot investeringen är otillräcklig eftersom det finns flera andra värden, till exempel ökad industriell produktivitet, minskade hälsorisker när byggnader blir hälsosammare, ökad valfrihet i bränsletillförsel, press på energipriserna, minskade utsläpp, minskade risker för avbrott, förbättrad good-will, fler och stabilare jobb etc. Om några av dessa faktorer tas in i kalkylen blir också ekonomin bättre och besluten lättare.

Rimligare än att bara tala om lönsamheten i allmänna termer vore att som Catherine Cooremans påpekar tala om värdet i strategiska termer vilket innefattar kostnader, risk och värdeerbjudandet.

Gränsen för vad man kan investera med lönsamhet flyttas drastiskt framåt.

3. Beteende och acceptans måste påverkas med subtilare medel än bara förhoppningen att människor agerar enbart på ekonomiska styrmedel. Världsbanken har presenterat en revision av synsättet på hur människor tänker och agerar (se också bild nedan) och som ger en rimligare uppfattning av hur och var man kan påverka bland annat med så kallade “nudges”. I Europa har vi sedan länge ett bra exempel i märkningssystemet för främst hushållsprodukter. Det kan utvidgas men också förfinas.

Nudges (knuffar) har behandlats i Thaler och Sunsteins bok med samma namn och hela tiden dyker nya spännande tillämpningar upp. Nu senast flygbolaget Virgin som fått sina piloter att flyga mera bränslesnålt.

Gränsen för vad som är acceptabelt är en fråga om psykologi snarare än ekonomi och kan förskjutas helt bortom vad den vanliga förenklade kalkylen kan föreställa sig.

Dessa tre områden är ett annat mera dynamiskt sätt att analysera “mutatis mutandis” det vill säga när allt ändras som måste ändras för att få rätt resultat.

Nu är det dags att välja! Antingen skala ned potentialerna successivt som i gammaldags kalkyler och sucka över världens tillstånd, eller koppla in mera eftertanke och fundera över vad det är som förändras (och som kan förändras mera). Så att vi kan tänja steget över till nästa industriella nivå!

image

Flaskhalsar för energiförnyelse

EUs forskningscenter JRC har undersökt vilka problem som kan finnas i materialförsörjningen för att fixa förnybar energi till en energiomställning, “Assessment of potential bottlenecks along the materials supply chain for the future deployment of low-carbon energy and transport technologies in the EU”, se bild nedan.

En av slutsatserna pekar tydligt på att öka återanvändningen:

The EU resilience to materials supply bottlenecks might improve considerably by 2030 if adequate measures to balance the expected growing material demand are taken. Such measures include an increase in the EU raw materials production, recycling or implementing substitution.

Och (som alltid) är det väl så att effektvisering är det säkrare kortet!?

Läs mer

Månadsindelade arkiv