Monday, May 18, 2015

Dåligt uppförande (satt i system)

Richard Thalers bok “Misbehaving” handlar, trots sin titel, inte om dåligt uppförande utan om konstruktivt ifrågasättande. Undertiteln, “The making of Behavioural Economics”, är uttömmande eftersom det är en nära nog komplett redogörelse för hur ämnesområdet utvecklats från att vara ett kätterskt undrande av traditionella ekonomiska “sanningar” när de visat sig vara felaktiga. Även om “sanningarna” accepterats av nästan alla ekonomer av facket.

Boken borde rimligen ingå i alla kurser i ekonomi och framför allt borde flera av våra myndigheter avsätta tid för sin personal att både läsa, diskutera och fundera över hur de kan applicera det “dåliga uppförandet” i sin gärning. Boken har recenserats på Ekonomistas hemsida, men slutsatsen där att “De flesta nationalekonomer tycks numer ha accepterat att människor är människor och därför inte alltid beter sig som de rationella egenintresserade aktörer som många av våra modeller bygger på”, är väl inte alldeles uppenbar för oss som konfronteras med det som sägs av till exempel Konjunkturinstitutet och Energimyndigheten.

Det kan tilläggas att boken är genuint underhållande och man skrattar högt många gånger. Dess genomgång med flera anekdoter från olika akademiska bataljer gör att man till sist känner att man är personligt bekant med till exempel “Danny” Kahneman och “Gene” Fama för att bara nämna några av Nobelpristagarna. Förhoppningsvis kommer “Dick” Thaler att tillhöra dem, kanske redan i år?

Till de underhållande historierna hör hur han också visar på allas våra svårigheter att uppfatta rationella budskap och att talet 137 kan vara till stor hjälp! I liftarens guide till Galaxen var det talet 42 men 137 funkar bättre!  grin

Wednesday, May 13, 2015

Diversifiering (via Vita Certifikat)!

Instead of building a $1 billion substation, Con Edison is seeking a much less expensive fix — $200 million in distributed energy to fill the peak need. This includes energy efficiency, along with other demand-side management projects the utility is activating.

ConEdison är energileverantör i New York och som sådan ansvarig för att leverera en viss mängd energieffektvisering till sina kunder. Som framgår av texten har de funnit att om de gör det så kan de också skippa en miljardinvestering i försörjningen. Alltså sådant som vi vanliga dödliga förknippar med ökad försörjningstrygghet och diversifiering.

Metoden de valt för att utröna potentialen kallas “Retroficiency” och har vissa likheter med det Brittiska Green Deal-systemet. De siktar alltså in sig på bostäder och kontor det vill säga tvärt emot vad den svenska energimyndigheten talat om när det gäller vita certifikat nämligen industrin.

Energimyndigheten gör det traditionella misstaget att se potentialen i industrin eftersom de använder mest energi. Därmed glömmer de att acceptansen oftast är högre hos aktörer som använder mindre energi. Vill man ha ett bra resultat kan det vara bättre att se till den större acceptansen. Och om acceptansen är liten (noll) blir resultatet noll.

Resultatet=Potentialen * Acceptansen

Tuesday, May 12, 2015

Effektivisering är första steget

De nyaste rönen från Energimyndigheten säger att “Exempelvis kan en minskad energianvändning leda till lägre diversifiering av tillförseln, vilket skulle kunna öka konsekvenserna för användaren om störningar eller avbrott inträffar”.

I konsekvens med detta borde man avbryta eller åtminstone ompröva alla satsningar på så kallade smarta nät och istället fundera över hur vi kan öka energianvändningen och därmed diversifieringen grin . Den sorts diversifiering som kan drabba oss med de smarta näten kan bestå i ökad användning av lokala (förnybara) resurser vilka i sin tur ofta motiverar (eller motiveras av) effektivare användning. En utveckling som känns hotande med Energimyndighetens tolkning av diversifiering.

För oss andra känns en utvecklingsväg som innefattar effektvisering och övergång till förnybar energi i två steg (se bild nedan) mera logisk. I denna skapas robusthet mot störningar genom att man har flera alternativa försörjningsmöjligheter och lägger sig på en användningsnivå där man inte blir beroende av enstaka bränsleslag. En mera rimlig tolkning av ordet diversifiering, eller….?

Vi tycks inte ensamma om den tolkningen:

When nations consume less energy, this means they simply do not have to purchase or produce as much energy, which means a diminished reliance on foreign imports.

image

Monday, May 11, 2015

Sensationella rön från Energimyndigheten

I ett nyligen publicerat övervägande heter det bland annat:

”Minskad energianvändning och energieffektivisering leder inte per automatik till förbättrad försörjningstrygghet. Försörjningstrygghet handlar i praktiken om att användares behov ska tillgodoses genom att störningar och avbrott minimeras samt att konsekvenser av dessa – om de ändå inträffar – kan förebyggas och lindras. Exempelvis kan en minskad energianvändning leda till lägre diversifiering av tillförseln, vilket skulle kunna öka konsekvenserna för användaren om störningar eller avbrott inträffar”

Så om Du tror att minskad energianvändning skulle kunna minska konsekvenserna så tror Du fel. Ju mer Du använder ju större möjligheter har Du att använda olika energislag – att diversifiera! Det har vi Energimyndighetens ord på!

Att de kommer till denna häpnadsväckande slutsats beror, åtminstone delvis, på att det inte vill använda så kallade ”viktningsfaktorer”, där man bedömer mängden primärenergi för att skapa en viss mängd nettoenergi. Deras stridrop är ”Det finns inga korrekta viktningsfaktorer”. Botemedlet är istället ”en väl fungerande energimarknad”.

Vi har nyheter för Energimyndigheten - Det finns ingen väl fungerande energimarknad heller!

Ett av problemen är att det inte heller är nettoenergin som borde stå i fokus utan nyttan (ljus, kraft och värme) som energin avser att tillhandahålla. Det kan alltså vara så att energin från marknaden skall konkurrera med teknik i installationer och byggnader vilka i sin tur skall fungera i decennier, kanske sekler. Hur tusan bedömer man energimarknaden om 10-20-50-100 år? Kan man år 2100 ringa den framtida energimyndigheten och klaga på deras råd från 2015?!

Kanske är det så att man behöver BÅDE en uppfattning om viktning OCH en bedömning av energimarknaden framöver? Kanske är det en pragmatisk inställning vi skulle behöva inte tvärsäkra trosvissa uttalanden om en antagen framtida marknad.

Om man tycker att viktningsfaktorer är darriga att luta sig emot så är inte en ofullständig energimarknad och dess funktion över en lång tidsperiod bättre. ”It is better to be vaguely right than exactly wrong”.

 

Friday, May 08, 2015

Inte svårt - bara komplicerat

Energy efficiency is in a category by itself. With the exception of one company packaging energy efficiency, energy efficiency projects do not yet meet the requirements of capital markets. The industry is just too disaggregated. No two projects or contracts are alike.

säger Michael Eckhart vid Citigroup om problemet att bedöma effektviseringsprojekt och få dem finansierade. En variant på EEFs påstående att effektvisering inte är svårt bara komplicerat. Han pekar därmed på behovet av att utveckla instrument för att verifiera och beskriva effektiviseringsprojekt på bättre sätt.

Han lutar sig mot det arbete som gjorts av EEFIG i just detta syfte och förebådar vad ICP (Investor Confidence Project) tänker göra. För den intresserade finns en beskrivning mera i detalj på Youtube.

Det kommer nog att ta lite tid innan detta har satt spår på marknaden och detta kommer inte att vara det enda instrument som behövs. För många projekt vars storlek mera sällan är attraktiva för de stora finansiärerna bör man överväga till exempel Storbritanniens “Green Deal” som skulle kunna lämpa sig väl för Vita Certifikat. Om vi nu lyckas få Energimyndigheten att begripa sammanhang som inte kan beskrivas i traditionella lärobokstermer med dess tumregler grin

Thursday, May 07, 2015

DSM University om Transporter och SME

„Do not take away their steering wheel!“ How to achieve effective behavioural change in the transport and SME domain

Hur ändrar man beteenden så att de blir energieffektiva? Det var huvudfrågan för ett webinarium inom DSM University tidigare i år och kommer upp igen men nu med speciell inriktning på transporter och små och medelstora företag. Sessionen kommer att äga rum den 13 maj klockan 15-16 och man registrerar sig här.

Det är också en upptakt till kommande webinarium den 10 juni 15-16. Det handlar också om SMEs och kommer att hållas av Patrik Thollander från Linköpings Universitet. Skriv in det i almanackan redan nu

Wednesday, May 06, 2015

Ekonomiskteoretiska kramper

Begreppet “marknadsmisslyckande” ger i vissa sammanhang upphov till svårartade kramper. I all synnerhet när det kombineras med begreppet “kostnadseffektvitet” då kan det leda till handlingsförlamning. Energimyndigheten har nyligen haft i uppdrag att (återigen) titta på “Vita Certifikat” och har (återigen) besvär med att just begreppen marknadsmisslyckande och kostnadseffektvitet. De hävdar att det är en “tumregel” att ett styrmedel skall riktas mot ett (specifikt) misslyckande.

Ja det är en tumregel så länge man använder sig av den neoklassiska ekonomins modellapparat med “the economic man” som ideal och aktör. Den som nyligen fått amper kritik av till exempel Världsbanken. I den verkliga världen med människor som aktörer är “marknadsmisslyckanden” regel snarare än undantag, i synnerhet där “produkten” (till exempel energinytta) är komplex.

Det paradoxala i Energimyndighetens hantering är att man utan att blinka hanterar ett kvotpliktystem med Gröna Certifikat för energitillförsel, men får svårartade kval när gäller motsvarande för effektvisering. Trots att problemet med marknadsmisslyckande rimligen är mindre på tillförselsidan eftersom aktörerna där agerar strikt marknadsmässigt och med större kunskaper än vad gäller aktörerna på efterfrågesidan. Ett förhållande som EEF försökt göra tydligt för myndigheten i en inlaga som tyvärr rönt litet intresse från deras håll.

Vid ett seminarium om så kallad “nudging” häromdagen sades att det behövs fler beteendevetare och färre ekonomer i finans- och näringsdepartementen. Detta kan utsträckas också till Energimyndigheten. Annars fastnar vi i ett evinnerligt testuggande om modeller med ringa eller ingen giltighet för hur vanligt folk gör sina val.

Tuesday, May 05, 2015

Ekonomisk naivitet

Michael Grubb kritiserar Nicholas Stern för att i sin nya bok ta alltför lättvindigt på behovet av att djupare förstå hur ekonomiska institutioner behöver utvecklas för att klara den globala uppvärmningen. Grubb skriver:

However, Stern does not adequately delve into the fact that too much analysis, modelling and policy is still dominated by the idea that there is a natural ‘least-cost’ energy system, and that market forces would deliver it if we only corrected market failures. This reflects the inbuilt assumptions of neoclassical economics.

Det är samma sorts tänkesätt som våra egna svenska myndigheter, främst Konjunkturinstitutet och Energimyndigheten, för fram. Särskilt i termer av att det inte finns några “marknadsmisslyckanden” som fordrar korrektion. Underförstått att om potentialen för effektivare användning inte realiseras så beror det antingen på att “marknaden” inte vill ha dessa lösningar eller på att samma marknad så småningom kommer att fixa det - bara vänta så får ni se.

Detta synsätt har börjat utmanas runt om i världen och kanske mest tydligt av Världsbanken i deras utvecklingsrapport 2015 där de skriver:

“Economic man” is a fiction, not a reality. Policies that assume that rational decision making will always prevail can go astray in many contexts and may miss opportunities for low-cost, higheffi cacy interventions. Updating the standard assumptions about human decision making is essential to pushing forward the frontier of development

I sitt inledande kapitel visar Världsbanken en alternativ modell som kan ha stor betydelse för att både förstå och kunna utforma styrmedel för effektvisering (se också bild nedan).
This first part of this Report presents a framework for understanding and using recent findings on human decision making
1. (Thinking automatically.) Much of our thinking is automatic, not deliberative.
2. (Thinking socially.) Humans are not autonomous thinkers or decision makers but deeply social animals.
3. (Thinking with mental models.) Individuals do not respond to objective experience but to mental representations of experience constructed from culturally available mental models

image

Monday, May 04, 2015

Vad väntar vi på?

Nicholas Stern har just givet ut en ny bok “Why are we waiting?” där han ytterligare förklarar varför bekämpningen av den globala uppvärmningen är en dj-t bra idé. Och där han illustrerar hur allt det vi vant oss vid att utgöra naturliga förhållanden såsom årstider, kustlinjer, vattenflöden mm. kommer att förändras på ett sätt som inte lätt kan förutses. Han vill inte skrämmas men förtydliga.

Michael Grubb har recenserat boken i senaste numret av Nature. Grubb sätter fingret på Sterns ömma punkt som han menar är att hans recept inte är tillräckligt öppet för behovet av förändringar utan fastlåst i traditionellt ekonomisk tänkande. Han menar att Stern hoppas på att “goda ekonomiska krafter” skall utlösa en störtflod av innovationer och investeringsvilja.

Grubb pekar på behovet av att ändra organisatoriska förhållanden så att till exempel energieffektivisering blir vardagsåtgärd och inte undantag och att traditionella företag finner nya vägar. På det viset ekar Grubb lite av Världsbankens omprövande synsätt i deras rapport 2015 där de skriver:

Economics has …. come full circle. After a respite of about 40 years, an economics based on a more realistic understanding of human beings is being reinvented. But this time, it builds on a large body of empirical evidence—microlevel evidence from across the behavioral and social sciences. The mind, unlike a computer, is psychological, not logical; malleable, not fixed. It is surely rational to treat identical problems identically, but often people do not; their choices change when the default option or the order of choices changes. People draw on mental models that depend on the situation and the culture to interpret experiences and make decisions. This Report shows that a more interdisciplinary perspective on human behavior can improve the predictive power of e conomics…

 

Wednesday, April 29, 2015

Nålsögat

Hur säkerställer man och vem garanterar att energieffektvisering håller vad det lovar? Vi vet att det behövs nya, bättre affärsmodeller och i Sverige håller EEF på att samla intresset både bland företag, kunder och politiker. Det glädjande är att det är på uppåtgående men att det går långsamt. MYCKET långsamt!

Erfarenheten finns på många håll och när man inom EU har samlat gruppen EEFIG så gör de samma erfarenhet. Alla funderar över vad som kommer först - hönan eller ägget. Kan man skapa ett instrument så att investerare lättare kan få grepp om projketen och deras konsekvenser? Det finns förslag till sådana protokoll (Investor Confidence Project Europe).

På Valborg kommer det att hållas ett webinarium som det kan finnas stor anledning att lyssna in och ändå hinna i tid till brasan!

Tuesday, April 28, 2015

Energiunionen på rätt väg

Friends of Europe har försökt samla intressenter från både miljörörelse och industri för att titta i kristallkulan vad gäller energiförsörjningen i framtiden och man ser (naturligtvis) att effektvisering är den gyllene lösningen i betydelsen att den löser väldigt många problem utan att skapa några andra. Det visste vi redan.

Vad vi inte vetat lika tydligt är magnituden i förändringen mellan förnybara energislag och traditionella fossila gamla, se bild nedan.

image

Monday, April 27, 2015

Sista akten för Lubbers?

I samband med att Sovjetimperiet föll samman tog den dåvarande Holländske premiärministern initiativ till ett samarbete mellan Öst- och Västeuropa vars syfte var att skapa möjligheter för en stabil och harmonisk utveckling för östekonomierna så att bland annat råvaruberoendet (olja och gas) kunde växlas över till något mera produktivt. Det kallades för “Lubbersinitiativet” men blev så småningom Energy Charter Treaty. Västekonomierna och transitländerna skulle få del i den gemensamma kakan.

Det Ryssland som kom att växa fram var mindre intresserat av att dela och vi fick så småningom se en gasledning i Östersjön just för att slippa diskussioner om vem som skulle ha vad.

Nu ser vi kanske sista akten i den diskussionen även om det är ironiskt att Gazprom börjar vifta med rättviseargumentet!

Friday, April 24, 2015

Färre ekonomer och fler beteendevetare

På Finansdepartementet. Det var en av de slutsatser man kunde dra från 100% Förnybarts seminarium om “Nudging” efter presentationen av professor Eva Heiskänen och reaktionerna från debattörer och publik.

Det blir också alltmer uppenbart att många av de ekonomiska problem vi ställs inför inte är enbart ekonomiska utan har mycket mer att göra med vanor, traditioner och “synsätt”. En slutsats som också kommer ur JRCs rapport om hur byggnadssektorn måste aktiveras för att lösa både energi-, miljö- och välfärdsfrågor.

I denna rapports lista över åtgärder finns:

* An energy renovation facilitator and a risk-sharing pool cascaded at different levels of governance are
needed to design, implement, mobilise investments and monitor the EU energy renovation plan.
• Utility data must be unlocked and energy renovation costs made more transparent so that investment
needs can be assessed and planning of the phase-out of inefficient buildings improved.
• Social discount rates to allow for preferential loans need to be used. Business-to-business (B2B) financing
models need to be developed to create a self-sustained EU energy renovation market.
• A regional approach prioritising the less developed regions in Member States with per capita GDPs below
the EU average is fundamental for the EU’s social and territorial cohesion strategy.
• Energy renovation ‘kits’ per construction period, climatic zone and building type need to be developed to
speed up the phase-out of inefficient buildings and avoid the ‘lock-in-effect’.

Åtgärder som alltså adresserar affärsmodeller i mycket stor utsträckning.

Thursday, April 23, 2015

Det sitter i väggarna

Quand le bâtiment va, tout va! En ny rapport från EUs forskningsorgan JRC citerar ett uttalande från franska parlamentet 1850 där man konstaterar att “The health of the economy is tied to the building sector’s activity”.

Det gäller fortfarande och man har tittat på hur särskilt energieffektiviseringen är motorn i systemet.

Wednesday, April 22, 2015

Lönsam lobbying

Europas lampindustri har kommit att halka efter när det gäller LED-tekniken och har därför velat behålla halogenlamporna ett tag till. Tricket fungerade för några år sedan när man anklagade kinesisk belysningsindustri för att subventioneras och nu har man lyckats igen. Synd att se att handelsintressena är tjockare än miljöomsorgen.

Både Danmarks och Sveriges energimyndigheter har engagerat sig i striden men förlorat mot kontinentens mera lobbyförfarna industrier.

Nudge, nudge - see what I mean?

Fores har tagit fram en liten handbok om det som håller på att bli det nya modeordet när man talar om miljöåtgärder nämligen “Nudging”. Det är en mycket bra och ganska kortfattad introduktion som sätter in nudging i ett sammanhang och berättar både om när det funkar och när det inte gör det. Man skriver:

Nudging är inte alltid lämplig och är absolut inte tänkt att ersätta traditionella styrmedel – t.ex. lagar, skatter, subventioner eller omfattande informationskampanjer. Det kan dock vara ett komplement, och ibland en ersättning för vår nuvarande politik i vår strävan efter högre effektivitet när vi skapar en miljö- vänligare värld.

Framförallt berättar de om varför man “nudgar” och gör en liten utflykt i beteendeekonomins värld med litteraturhänvisningar. Detta är nödvändigt eftersom man ibland stöter på attityden att nudging är en sorts trollspö och då man bortser från varför det är nödvändigt att ha ett komplement till vår medfödda och nedärvda brist på rationalitet som annars dominerar styrmedelskonstruktörernas värld.

Själv skulle jag behöva en knuff för att begripa bokens titel (Nudging – det nya svarta inom miljöpolicy?) men jag räddas i alla fall av den grafiska illustrationen.  wink

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv