Wednesday, May 11, 2016

Sol i sinne

Det spännande att se paradigmskiften utspela sig rakt framför de egna ögonen. Solceller, som för vissa är (ja ni har hört det förut) en Hawaiigrej, vinner insteg på många olika delmarknader. I USA börjar ett företag sälja tjänster till energiföretag så att dessa kan göra bättre nytta av de tillgångar som finns spridda runt om hos deras kunder och samarbetspartners. Det handlar både om hårdvaruinstallationer och mjukvara, se bild nedan.

I samma riktning går det att det franska oljebolaget Total köper upp batteriföretaget Saft! Tydligen har de en aning om hur framtiden kommer att te sig!  cheese

Total är dock inga noviser på området diversifiering. De har investerat 500 miljoner dollar årligen i förnybar energi så de vet nog vart de är på väg.

image

Klipp från säljmaterial från SolarCity och som visar hur man hanterar topplaster.

Tuesday, May 10, 2016

Vägen till investerarnas plånbok

Det har skrivits spaltkilometrar om det men ändå händer så lite med investeringar i lönsam effektvisering. Nu anar dock Clean Energy Finance Forum att klimatet förbättras - Marknaden tinar upp säger de och hänvisar till en amerikans rapport.

Artikeln de skriver är bra men rapporten är mest en upprepning av gammalt önsketänkande. Vill man se mera aktion skall man titta på vad ICP (Investor Confidence Project) har för sig och i vilket EEF medverkar.

IEA noterade problemet med investerarnas bristande insikter i sin WEIO 2014 där de skrev:

• In contrast to traditional energy-supply investment, energy efficiency investments offer expectations of future cost savings rather than an asset generating a specific cash flow.”

Det är inte lätt att lära gamla hundar sitta men ICP har i alla fall ett träningskoncept.

Monday, May 09, 2016

Vi behöver ett svenskt BIT nu

There might be cheaper and more effective ways of achieving environmental goals than taxes and regulations. Detta citerades ur en uppsats av Elke Weber på denna sida häromdagen. Ett synsätt som kommer från den gren av ekonomin som brukar kallas beteende-ekonomi (Behavioural Economics) och som ofta gensäger det synsätt som vanligen företrädes av svenska myndigheter när de funderar kring styrmedel för energi, klimat och miljö.

Vi får ytterligare en ledtråd från samma gren av ekonomisk kunskap när en avhandling från San Diego tittat på hur miljöengagerade människor reagerar på vilka insatser de är beredda att göra själv. Forskarna finner att man får bättre respons när människor uppmanas att agera samfällt än när budskapet görs individuellt. “Vi” är mera engagerande än “Du”! - Making climate change all about ‘you’ doesn’t work for anyone.

Det är absolut nödvändigt att bryta den klassiska nationalekonomiska hegemonin i Sverige och få till stånd något som liknar Britternas Behavioural Insight Team, BIT. Och få en nationell samordnare för energieffektvisering. Om vi vill ha resultat vill säga. Och det vill vi väl?

Wednesday, May 04, 2016

Global energiframtid

Det bör inte ha förbigått någon att IEA, International Energy Agency, har blivit en av de främsta förespråkarna för en omställning av energisystemet för att vi skall klara en uthållig framtid. Det märks särskilt på deras material om effektivare energianvändning, se bilderna 2 och 3 i den framställning som gjorts för Miljömålsberedningen.

Nyligen gjorde IEAs chef en presentation inför G7 mötet i Japan där han uttryckte att “Action on energy efficiency must begin to match its potential”, (Energy efficiency policies are being introduced in more countries and sectors; they continue to slow demand growth, but more can be done). Det skulle resultera i en rejäl omställning (tillsammans med förnybar energi) som visas i bild nedan.

Då skall man lägga märke till att potentialen för effektvisering är ännu större men man har inte från IEAs sida vågat ta den till fullt utnyttjande i sina kalkyler!

image

Tuesday, May 03, 2016

Kan energiframtiderna genomföras?

Scenarierna i Energimyndighetens presentation, se bild nedan, är väl och idérikt beskrivna och kan ge upphov till en fruktbar diskussion. Men är de jämförbara och framförallt är de genomförbara?

En viktig aspekt är nämligen också hur de bedöms av oss läsare. Hur väl utvecklad är vår egen kognitiva kapacitet att förstå vad de innebär ifråga om genomförbarhet? Detta är ingen kritik mot rapportförfattarna men en observation baserad på läsning av Elke Webers uppsats “Doing the right thing willingly” där hon pekar på de begränsningar vi alla har när det gäller att tolka information relaterad till miljöåtgärder och där det råder osäkerhet om utfallen och där fördelarna ofta infaller i framtiden medan kostnaderna kommer nu.

Detta är något som särskilt de läsare som tillhör våra beslutsfattare bör fundera kring. En gissning är att scenariot Forte kommer att ges företräde eftersom det har klara likheter med det system vi har idag och det är därmed lättare att relatera till. En annan gissning är att detta scenario delas ut i särtryck på Svenskt Näringslivs julfest LOL !

Weber noterar att “Conventional policy interventions are not using the full range of goals that motivate behavior .....(and) do not utilize the full range of processes that people use to decide on a course of action”. Jämför med det som vi kallar PLUS-värden (multiple benefits) och “nudges”. Energimyndighetens rapport nämner båda dessa men i en diskussion om scenariornas genomförande bör man ta steget fullt ut och visa hur de kan bidra till en omställning, För Weber noterar också ”...there might be cheaper and more effective ways of achieving environmental goals than taxes and regulations

PS Elke Webers uppsats finns i “The behavioral Foundations of Public Policy” som är redigerad av Eldar Shafir.

image
Energianvändning 2050 jämfört med dagens, Forte - 100%, Legato - 65%, Espressivo och Vivace - 85%

Monday, May 02, 2016

Finns det ett energisystem efter 2020?

Energimyndigheten har nu lanserat sin studie om hur energisystemet kan se ut efter 2020. Eller rättare sagt hur olika det kan se ut eftersom de visar fyra olika scenarier. Det är intressant läsning och man anar att författarna haft ganska kul när de tillåtit sig att spekulera i hur man med olika utvecklingsinriktningar och prioriteringar i samhället kan utforma framtiden på olika sätt.

Metoden är inte ny. Shell gjorde redan i slutet av förra seklet (det är inte så länge sedan) och har sedan följt upp i samarbete med World Energy Council med två huvudinriktningar till 2050(kallade Jazz och Symphony). Men det oaktat så är det en bra metod eftersom den innebär att man kan studera olika element i utvecklingen. För läsaren är det också en nyttig övning i att tänka igenom vad det är för krafter som verkar i olika riktningar och hur de kan påverkas.

Energimyndigheten lånar också sin framställning från musikens värld och betecknar sina scenarier med musiktermerna Forte (stark), Legato (sammanbundet), Espressivo (utrycksfullt) och Vivace (livligt). Det leder väl tanken i symfonisk riktning och där ett verk kan vara sammansatt av olika delar, i olika satser. Redan i inledningen börjar man nämligen undra över beskrivningen av Forte och Legato där den förra sägs prioritera låga priser, säker tillgång och jobb och den senare för minskad miljöpåverkan och global rättvisa. Utgör dessa båda inriktningar ett motsatspar? Går det inte att säkra miljö och rättvisa med låga priser (eller snarare kostnader) och säkra jobb - göra dem båda till en helhet?

Scenariot Forte innehåller dessutom tydliga inkonsistenser. Man säger sig prioritera låga och stabila elpriser men det skall ske genom en utbyggnad av kärnkraft med både generation III och IV! (Ordet var billig sa Bill, det var ett billigt ord sa Bull, skärp er sa elaka Hans). Förklaringen tycks ligga i att elkunderna skall ta kostnaden (dock inte industrin) och betala en “atompremie” (deras eget ord)! Samma metod som Energiewende i Tyskland men där användes pengarna till teknikutveckling av förnybar energi så att kostnaden för den succesivt sjönk. Det som kallas lärinvesteringar vilket knappast lär föreligga för kärnkraften.

Det är dock glädjande att man så starkt betonar behovet av energieffektivisering

Energieffektivisering möjliggör ett hållbart energisystem
I våra scenarier är energieffektivisering, i till exempel byggnader och industrier och genom minskad bränsleanvändning i fordon, en viktig faktor i omställningen till ett hållbart energisystem. Genom energieffektivisering i energisystemets alla delar kan energianvändningen och energiförluster minska kraftigt, vilket även bidrar till att minska energisystemets miljöpåverkan.

Därför skall vi inte (just nu) peka på att man från myndighetens sida flera gånger slirat på detta. Vi tar det en annan gång!

Däremot kan man påminna om namnet på Pizzerian i Mosebacke Monarki och som också hade ett musikaliskt tema “Allegro ma non troppo” (Livligt men inte för mycket)  grin

Friday, April 29, 2016

Vad rätt Du vill men hur är det tänkt?

Snart startar en omfattande global belysningskampanj. Den är inspirerad av “Clean Energy Ministerial” (CEM) som är ett amerikansdominerad organisation som vill väl men som har en tendens att tänka fel! Nu vill de få fart på energiomställningen vad gäller belysning och på typiskt amerikanskt sätt skall det ske fort och stort - 10 mijarder lampor av LED-typ skall ut på marknaden och fort skall det gå.

The Global Lighting Challenge is a race to reach cumulative global sales of 10 billion high-efficiency, high-quality, and affordable lighting products (such as light-emitting diodes – LEDs) as quickly as possible.

De som deltar i CEM dras med för vem vill väl vara dyster och nejsägare när de stora grabbarna skall visa hur det skall gå till. Så Sverige ställer upp naturligtvis.

Och visst låter det bra? det finns ju en massa kvar att göra på belysningsområdet! Men den helt avgörande frågan är om det skall ske med snabbtorkande bredspackling? LED-lampor säljer praktiskt taget sig själva idag så det är inte så många som tvekar i butiken inte ens när det gäller hushållen. Kommer de som ändå håller tillbaka att göra slag i saken om de får billigare lampor och kommer de att vara tillgängliga på platser där de som tvekar handlar? Är det pris eller tillgänglighet som övertygar dem? Vilka är nyckelkonsumenterna (nischmarknaderna)? och är det en fråga om lampor eller är det belysning inklusive styrsystem som är viktigare?

Massor av kvistiga överväganden att göra och som vore värda att ta tag i till exempel på det sätt som Brittiska BIT gör för att nå fram med rätt budskap i rätt tid till rätt person. Det som de kallar EAST (Easy, Attractive, Social and Timely). Ytterst handlar det om att nå den potential som ligger för fäfot och se till att den utnyttjas och att de som fattar beslut där dras med i den stora OMSTÄLLNINGEN.

Lite mera Brittisk eftertänksamhet och mindre Amerikansk hurtighet skulle man önska sig. Törs vi hoppas att det svenska upplägget blir sådant?

Thursday, April 28, 2016

Marknadsmakt i förflyttning

Det är märkligt att se och höra den traditionella energindustrins låsningar vid sin egen hegemoni. Länge diskuterades deras inställning till energieffektivisering i termer av systembolagsinställning. Många av dem var motståndare till energisparande därför att det skulle minska deras försäljning. Idag har de flesta av dem insett (om än med viss motvilja) att i framtiden är det bättre att diversifiera. Att bistå kunderna med effektvisering och egenproducerad energi och att tjäna sitt levebröd inte bara på kilowattimmar utan även på service. Det är bra!

Men teknikutvecklingen kan göra även detta synsätt obsolet. I Euractiv diskuteras en modell med en ännu mera diversifierad marknadsbild (förkortat nedan).

* Plant owners: A large portion of these continue to be (groups of) individuals, mainly owning roof-top solar PV, on-shore wind and biogas plants.
* Grid operators: In a liberalised energy market, grid operators are responsible for keeping their grid balanced and thus guarantee a reliable supply of electricity.
* Investors: Especially very large-scale projects, such as solar PV parks or off-shore and on-shore wind farms, will likely be backed by corporate investors or big utilities,
* Energy suppliers: In the future, there might be a large number of suppliers with a sales focus and little involvement in the workings of the energy market.
* Digital utilities: They will focus on doing traditional energy industry work in a digital environment. This means that they network a large number of decentralised (renewable) energy plants and dispatch them smartly.

Den enkla versionen är att framtidens energiföretag kan vara din granne men den mera utvecklade är att det är Du själv tillsammans med din granne! Oavsett vilket så borde vi vara mera ifrågasättande när de gamla företagens företrädare tar munnen full och berättar “hur det ligger till”.

Wednesday, April 27, 2016

PLUS-värden (multiple benefits) måste bli hanterliga

Många talar om dem men få har lyckats sätta in dem i praktisk hantering. PLUS-värdena som följer med energieffektvisering och som IEA har skrivit några publikationer om. Den 12 maj kl 15 kommer Catherine Cooremans att hålla ett webinarium och förklara hur man kan göra (och varför). Missa inte detta!

——————-
Energy efficiency: a profit center for companies! A strategic and financial discussion of the multiple benefits of energy efficiency

Date: May 12, 2016
Time: 15h00-16h00 Central European Time (check your local time)

Investments in energy efficiency not only result in a reduction of energy consumption —the energy benefit— but they also entail non-energy benefits such as improved product quality, reduced production time or improved comfort in sales area. Non-energy benefits significantly improve the business case of energy-efficiency investments in the business sector by raising their strategic character.

Within this context, the aim of this webinar is to discuss a methodology to describe and analyze the industrial non-energy benefits of energy efficiency. Linking energy, operational, strategic and financial aspects, this new conceptual framework enables to move away from the common view of energy as a commodity (where the only goal is to save kilowatt-hours) to adopt a new perspective on energy and energy services as strategic value for businesses.

This methodology will be further developed and documented by Task 26 Multiple Benefits of Energy Efficiency, a project of IEA Demand Side Management Energy Efficiency Technology Collaboration Program, in close collaboration with practitioners, academic researchers and public programmers. People or Institutions interested by Task 26 are most welcome to contact me.

Multiple benefits will also be discussed in-depth with a panel at this year’s IEPPEC June 7-9 Amsterdam.

Tuesday, April 26, 2016

Är det EEF som EU längtar efter?

Det verkar nästan så när “Energy Union chief Maroš Šefčovič” säger att:

The energy efficiency market must mature and become fully investible

och riktigt tydligt blir det när han beskriver hur det skall fungera:

We would like to have a kind of one stop shop for smart cities and mayors, where by clicking on a link a city mayor can get ideas, information on where to go, how to do them, where they can get advice, and to really start to use the leverage of public money to get more private funds into this project

Det är ju EEF!

Monday, April 25, 2016

Sextant och stjärnkarta eller GPS?

Runt om i världen pågår en intensiv aktivitet där olika länder, organisationer och företag söker finna lösningar och produkter som leder till ett mera hållbart och klimatvänligt samhälle. En följd bland annat av COP21 i Paris. Det är bra! Dessa aktiviteter kan avläsas bland annat i markant ökning av förnybar energi, särskilt vind och sol, där till exempel Kina, Tyskland och USA bygger ut med svindlande hastighet. Och i att IEA och EU pekar på behovet av ökade satsningar på effektivare energianvändning. Något som naturligtvis haft påtagligt genomslag i de berörda ländernas industri och sysselsättning.

Miljömålsberedningen har också observerat att denna omställning kommer att ha konsekvenser på arbetstillfällen i lilla Sverige (om vi väljer att hänga med och inte ställa oss vid sidan om vill säga). De föreslår också att man skall inrätta ett tvärvetenskapligt klimatpolitiskt råd så att vi kan anpassa vår styrmedel och åtgärder för att hänga med, eller rent av bli ledande.

Detta har dock fått Konjunkturinstitutet att härskna till. I sitt yttrande skriver de;

Konjunkturinstitutet ifrågasätter denna bedömning då forskning, tillsammans med historiska data, visar att klimatpolitiken inte långsiktigt genererar nya arbetstillfällen utan snarare en omfördelning av arbetstillfällen från utsläppsintensiva sektorer till exempelvis tjänstesektorer.

Det är nu inte sant. KI har visserligen med stor envishet kämpat emot den så kallade porterhypotesen och den diskuteras i forskningen. Men det råder ingen konsensus ifråga om i vilken grad eller med vilken karaktär sysselsättningen påverkas. EU använder när det gäller effektivisering för säkerhets skull två olika modeller en som visar på stort genomslag och en som visar på mindre, men båda visar på ökning!

När det gäller förslaget om ett klimatpolitiskt råd och dess uppgifter så känner sig KI trampat på tårna:

Eftersom detta i huvudsak utgör nationalekonomiska frågeställningar som delvis ingår i Konjunkturinstitutets verksamhet anser Konjunkturinstitutet att det behövs ett förtydligande kring hur rådet kompletterar Konjunkturinstitutets verksamhet och vetenskapliga råd samt hur det tvärvetenskapliga perspektivet ska bidra till dessa frågeställningar.

Att en komplettering behövs verkar emellertid uppenbar. KIs eget vetenskapliga råd består enligt dem själv “av sex ledamöter som är verksamma inom ekonomi, naturvetenskap och statsvetenskap”. Men vid granskning så är fyra av de sex nationalekonomer varav två från samma universitet! Om man vill ha en bredare förankring och genomlysning så är en komplettering av nöden.

Frågorna kring klimat och miljö innebär att vi nu med ökande hastighet är på väg in i en framtid där mycket är okänt. Det finns faror men ännu flera möjligheter. Frågan är hur vi skall kunna navigera. Skall vi göra det med gamla redskap (som KI företräder) eller med nya? Skall vi använda sextant och stjärnkarta eller GPS?  rolleyes

 

Friday, April 22, 2016

Och ändå rör han sig?

The demand side of the market is a ‘sleeping giant’ that could transform the future energy system.

Orden kommer från ett inlägg i Euractiv och som handlar om hur marknadsutformningen måste ändras för att energisystemet skall förändras och bli uthålligt. Författaren anser att den förhärskande inställningen om kunden som marknadsaktör inte håller. Den baseras på idén “price and pray”. skriver han. Något som författaren till de rader ni nu läser lätt instämmer i (http://fourfact.se/images/uploads/ECEEE2015Nilsson.pdf).

Och ännu mer så efter att ha fått ett reklamutskick från SvD där de vill intressera för sitt sensommarevenemang “Energy Summit”. Där slumrar jätten sött! Rader av talare i en lång kö och som väsentligen har någon aspekt på energitillförsel att förmedla. I några fall antyder man att de skall tala om “energimixen”. Men mot bakgrund av EUs “Energy Union” sägs skall bli baserad på “Efficiency First” och “Fundamental rethinking of energy effieincy” så har det budskapet inte nått till Sverige än!

Synd eftersom man i flera andra länder i EU jobbar aktivt med frågan och är beredda att ta för sig.

Thursday, April 21, 2016

Friska husdagen

Har väl passerat utan någon större uppmärksamhet. Men i Euractiv presenterar man en studie som både definierar problem/möjligheter och kartlägger dem.

Det handlar om ett antal faktorer av betydelse:
•good sleeping conditions;
•comfortable indoor temperatures;
•sufficient daylight;
•fresh air;
•healthy levels of humidity.

Men man kan (som i studien) dra gränsen lite längre ut i systemet och få med även energiförhållanden, se bild nedan.

 

image

Wednesday, April 20, 2016

Mat på bordet - ett PLUSvärde

För var tionde Europé är energifattigdom (energy poverty) en realitet. De har att välja mellan mat och energi för uppvärmning.

Lyckligtvis hör inte vi till dem, tvärtom, vilket framgår av en rapport som Insight_E gjort. Problemet finns främst i sydöstra delen av EU men också på närmare håll, se bild nedan. Där blir mat på bordet ett PLUS-värde när man effektiviserar.

 

image

Tuesday, April 19, 2016

Bild av en exportmöjlighet?

Den här veckan infaller “Friska-hem dagen” (Healthy Homes Day), 20 april, i Europa. Euractiv högtidighåller detta med en specialsektion som gör en översikt över alla de åtgärder som föreslås inom EU.

En av deras poänger är att en förbättring av byggnader som skapar hälsoproblem har PLUS-värden (Multiple Benefits) som följer av att de också blir energieffektiva. Man kan säga att när man gör dessa byggnader drägliga så betalar de pengar som man sparar genom energieffektivisering för hela kalaset. Så varför sker det inte? Ett skäl är att de som tjänar på att kåken blir bättre är de som bor i den medan de som betalar är de som äger huset och det är inte alltid samma person. Här finns utrymme för innovationer vilket många av EU-åtgärderna siktar på.

Storleken av problemet illustreras av Fraunhofer, se bild nedan. Vi och våra grannländer (utom Danmark!) har de bästa byggnaderna. Är inte detta en bild av en exportmöjlighet om vi också kan förpacka den med någon intressant lösning på hur man nyttjar PLUS-värdena? Vi kanske kan öva på Danskarna?  smile

image

Proportion of the total European population living in homes with leaking roofs, damp walls, floors or foundations, and rotten window frames.

Om det legat 2 miljarder i våra anläggningar hade någon redan tagit vara på dem

Ja ni kan säkert historien om nationalekonomen som, när hans barnbarn pekade på en 100-lapp på trottoaren, sade att den inte fanns för om den funnits hade någon redan plockat upp den. Tyvärr gäller den i verkligheten men med mycket större belopp.

EU ställer ambitiösa krav på medlemsländerna att öka energieffektiviseringstakten inom alla sektorer. Man har ett mål om 20 procent lägre primärenergianvändning till år 2020 jämfört med 2008 (och f n -27 % till 2030). Detta driver också teknik- och marknadsutveckling inom många områden, eleffektiv belysning och passivhus för att nämna några. Systematiskt energiledningsarbete har börjat få genomslag i delar av industrin.

Sverige har emellertid omvandlat detta mål till att avse energiintensitet i stället för absolut energianvändning. Målet är därmed i konflikt med EU:s övergripande mål. Man skulle naturligtvis ha kunnat ha ett intensitetsmål men skulle då ha behövt använda ett högre tal än nu.

Den gällande formuleringen innebär nämligen en ambitionssänkning för svensk ekonomi vars energiintensitet under föregående 12-årsperiod (1996–2008) minskade med 35 %! Sverige har därmed valt att bortse från sina möjligheter att ta i anspråk den mycket stora potential till lönsam effektvisering som IEA visat is sin World Energy Outlook 2012 (se figur nedan).

Med utgångspunkt i EUs målsättning handlar skillnaden om c:a 70 TWh med ett saluvärde av minst 2000 Mkr/år som Svensk ekonomi förlorar därför att man valt att hålla tillbaka sina ambitioner.

Två miljarder! Vilken midsommarfest man skulle kunna ha för det!?! Varje år!!

Läs mer

Månadsindelade arkiv