Monday, August 15, 2016

Tänk inte på en elefant!

Det räcker inte med att ha rätt eller att ha fakta på hand. Vi som år ut och år in försökt vinna gehör för effektivare energianvändning och uthålliga energisystem har väl märkt, med viss förundran, att vi kan stapla fakta och argument i all oändlighet utan att vinna mycket framgång. Varför lyssnar man inte på oss? Vad gör vi för fel?

En ledtråd får vi av Georg Lakoff, professor i kognitiv lingvistik, som skrivit en bok med namnet “Don’t Think of an Elephant”. Med det menar han att vi måste kunna vända en diskussion så att den handlar om väderingar och betydelsen av det vi argumenterar för - inte bara kontra deras argument med motargument. Ett litet smakprov får vi i en artikel som hans skrivit i Huffington Post och som utgår från den pågående valkampen i USA. Han skriver:

First, don’t think of an elephant. Remember not to repeat false conservative claims and then rebut them with the facts. Instead, go positive. Give a positive truthful framing to undermine claims to the contrary. Use the facts to support positively-framed truth. Use repetition.

Second, start with values, not policies and facts and numbers. Say what you believe, but haven’t been saying. For example, progressive thought is built on empathy, on citizens caring about other citizens and working through our government to provide public resources for all, both businesses and individuals.

Values come first, facts and policies follow in the service of values. They matter, but they always support values.

Bill Maher, en amerikansk komiker, har varit inne på ett liknande spår när han sade om Trumps anhängare att “It hurts their feelings when we insult their values with our facts” men problemet är att de inte lyssnar på fakta överhuvudtaget. Deras värderingar är redan etablerade och det gäller att formulera om problemet så att det en annan bättre och mera trovärdig möjlighet. Lakoff talar om “framing” (inramning).

Lite hjälp kan vi ha i den katalog av PLUS-värden (multiple Benefits) som IEA har gjort och mera hjälp kan vi få av den begreppsapparat som finns i beteendeekonomin och som behandlats av Kahneman och Thaler. Vi kanske skall sluta prata om att effektvisering är lönsamt eftersom ingen ändå lyssnar?!

Tuesday, July 05, 2016

Temporärt uppehåll av lätt insedda skäl

image

Monday, July 04, 2016

Är framtiden marknadskonform?

IVA hävdar att: “Det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen av växthusgaser är så kallade marknadskonforma styrmedel” och att “Handel med utsläppsrätter är ett sådant marknadskonformt styrmedel”. Ett påstående som för att vara sant fordrar att aktörerna på marknaden är mottagliga för priset som förmedlare av den nödvändiga information. Något som effektivt motbevisats av bland annat Världsbanken när de skriver i sin utvecklingsrapport:

Economic man” is a fiction, not a reality. Policies that assume that rational decision making will always prevail can go astray in many contexts and may miss opportunities for low-cost, highefficacy interventions. Updating the standard assumptions about human decision making is essential to pushing forward the frontier of development

För att vara marknadskonformt måste styrmedlet uppfattas av aktörerna på ett sätt att de verkligen styrs och det finns en lång rad andra styrmedel än priset som har sådana (utvidgade) egenskaper och som därför är att föredra, till exempel:

1. Nudging. Cass Sunstein har nyligen gett ut en översikt (A very short guide) över hur detta medel fungerar som förstärkare och förmedlare av styrsignaler.
2. Teknikupphandlingar som fokuserar innovationskrafter på produktutveckling och marknadsupptagning.
3. Vita certifikat som inriktas på att frigöra den stora effektiviseringspotential som idag ligger för fäfot. Dessa presenteras av EEF och Energirådgivarna i Almedalen.
4. Inmatningstariffer som inriktas på att hjälpa framtidsteknik över den initiala kostnadströskeln och ge lärkurvan en skjuts.

Alla dessa är mera marknadskonforma än att bara lita till ett pris som har för svag signalverkan och som bortser från den teknikutveckling som behövs för att den gamla tekniken inte skall låsa fast oss i onödiga och skadliga beroenden.

Friday, July 01, 2016

Byggnadskomfort, fossilfrireformt och marknadskonformt? :-)

BPIE, Buildings Performance Institute Europe, har ställt samman 10 principer för att byggnader skall komma att utgöra kärnan i ett fossilfritt energisystem.

image

1. MAXIMISE THE BUILDINGS’ ENERGY EFFICIENCY FIRST
2. INCREASE ON-SITE OR NEARBY RENEWABLE ENERGY PRODUCTION AND SELF-CONSUMPTION
3. STIMULATE ENERGY STORAGE CAPACITIES IN BUILDINGS
4. INCORPORATE DEMAND RESPONSE CAPACITY IN THE BUILDING STOCK
5. DECARBONISE THE HEATING AND COOLING ENERGY FOR BUILDINGS
6. EMPOWER END-USERS VIA SMART METERS AND CONTROLS
7. MAKE DYNAMIC PRICE SIGNALS AVAILABLE FOR ALL CONSUMERS
8. FOSTER BUSINESS MODELS AGGREGATING MICRO ENERGY-HUBS
9. BUILD SMART AND INTERCONNECTED DISTRICTS
10. BUILDING INFRASTRUCTURE TO DRIVE FURTHER MARKET UPTAKE OF ELECTRIC VEHICLES

Det skulle kunna innebära att man på köpet får Byggnadskomfort, en Fossilfrireform och att det görs Marknadskonformt cheese

En hel flugsvärm på en gång!

Thursday, June 30, 2016

Leveranssäkerhet och förnybar energi

Det ordas (och oroas) mycket om hur våra energisystem skall klara leveranssäkerheten om man ökar inslaget av förnybar energi. Svaret är att det kommer att gå fint. Några bilder som publicerats av Euractiv visar varför.

Se nedan hur avbrottstiderna (SAIDI) minskat i Tyskland.

image

Wednesday, June 29, 2016

Något gott från Bryssel!

eceee har tillsammans med några andra organisationer låtit publicera två studier om vad det skulle innebära och hur man bör gå tillväga för att göra principen om “effektivisering först” (efficiency first) till verklig handling och praktisk politik. Bra läsning för hängmattan och en påminnelse om att “Bryssel” (också) gör kloka saker som när de proklamerar att effektvisering skall vara prioriterat i energipolitiken.

I den ena studien “Efficiency First: A New Paradigm for the European Energy System – Driving Competitiveness, Energy Security and Decarbonisation through increased Energy Productivity”, vars namn talar för sig själv visar man att effektvisering är en stark drivkraft för industriell utveckling, miljöåtgärder och energisäkerhet. Där visar man också i snygg grafik vad detta kan komma att innebära för energisystemet de närmaste 35 åren, se bild nedan.

I den andra “Governance for Efficiency First: “Plan, Finance and Deliver” – ten near-term actions the European Commission should take to make Efficiency First a reality” visar man vilka politiska och finansiella krafter som vi måste sätta i rörelse.

Nu är det upp till oss att lobba, inte så mycket i Bryssel för där har principen åtminstone etablerats men i våra hemländer så att de går i samma riktning. Det tycks ju inte vara helt självklart att till exempel IVA, Svenskt Näringsliv och Finasnpolitiska rådet, för att nämna några, är inne på den här linjen.
————————————

PS För några dagar sedan skrev jag att det fanns stora oexploaterade effektiviseringsmöjligheter i vårt land och värderade dem till 2 miljarder per år. Det var fel! Det skall vara 20 miljarder!! Man skall inte bara lita på sina excel-ark utan också koppla in hjärnan.  red face

Det påminner om den gamla historien om beväringen som blev utskälld av sitt befäl för att han alltid kom sist till uppställningarna och blev kallad för “en dj-a nolla”. Men han svarade att en nolla som kommer först inte har något värde men en nolla på slutet kan betyda en hel del.

image

Tuesday, June 28, 2016

Fromma förhoppningar eller tvivelaktig tvärsäkerhet.

DN “sågar” Miljömålsberedningens förslag om att Sverige borde agera, ta för sig och vinna fördelar på klimatinsatser:

Att Sverige ska gå före i klimatkampen och att det kommer att ge oss jobb och många innovationer låter bra, men det är en from förhoppning utan förankring i praktisk erfarenhet. Drömmen avfärdas av de oberoende experterna.

Vilka oberoende experter? Jo Finanspolitiska rådet som i sitt yttrande upprepat de synpunkter på den så kallade Porterhypotesen som tidigare framförts av Konjunkturinstitutet. Så det är ju inte så förfärligt mycket oberoende där. Men mycket tvärsäkerhet. Rådet vill se “marknadskonforma” styrmedel:

Rådets bedömning är att den akademiska debatten om Porterhypotesen endast visar att klimatpolitik bör baseras på marknadskonforma styrmedel.

Man kan väl anta att de har skatter och avgifter i åtanke även om deras effektvitet är tvivelaktig. Och det finns gott om marknadskonforma styrmedel att tillgripa och som passar väl för Miljömålsberedningens fromhet grin till exempel teknikupphandlingar, vita och gröna certifikat, nudges, inmatningstraiffer (feed-in) för att nämna några.

Sedan kan det vara värt att notera att en av de källor som Finanspolitiska rådet stödjer sig på nämligen Brännlund och Lundgren i “Environmental policy without costs? - A review of the Porter hypothesis” själv röjer en glipa i tvärsäkrheten när de skriver:

In behavioral economics the basic point is that in an increasingly large number of cases it has become clear that people, or in the case of the Porter hypothesis the managers of the firms, do not move from the status quo even when it is in their best interest to do so. Hence, in these circumstances, regulations that force the changes could actually lead to enhanced efficiency and increased competitiveness…......

In some energy efficiency studies it is shown that bounded rationality seems to characterize decision-making in some cases. suggests that economic agents employ the use of heuristics to make decisions rather than a strict rigid rule of optimization. They do this because of the complexity of the situation, and their inability to process and compute the expected utility of every alternative action. Deliberation costs might be high and there are often other economic activities where similar decision making is required. For example, Stern and Aronson (1984) noted that routines are rather commonly substituted for rigorous decision-making. These routines, such as replacing a depreciated piece of equipment with the same brand and type, may economize on the time and effort spent searching for the best product or strategy, but they can lead (and have led) to substantial biases against energy efficiency when technologies are rapidly changing.

 

Monday, June 27, 2016

Det där dj-a Bryssel!

Brexit har inneburit en formlig kanonad av beskyllningar mot Bryssel som sägs vara orsaken till en förfärlig massa byråkrati och konstiga regler samt dessutom är hemskt odemokratiskt och manipulativt. Usch och fy för sådant! Om vi bara fick bestämma mera själv. I Storbritannien har man stormat mot regler för att hushållsapparater skall vara energieffektiva och charkuterier vägas i kilogram istället för pund och ounces. Ganska självklara regler om kunder skall få kvalitet och handeln kunna konkurrera på lika villkor men naturligtvis kan det också beskrivas som hinder och krångel i synnerhet om man inte har helt rena avsikter själv.

I miljö- och energisammanhang är det väl ganska klart att “Bryssels” inblandning skapat bättre förhållanden för alla inblandade inte minst kunder/användare, men visst har vi även hos oss krafter som helst skulle vilja få bestämma själv så att vi fick till exempel mera (som de tycker god och billig) kärnkraft och slapp den där otäcka förnybara energin!

Men visst är det väl odemokratiskt att “Bryssel” bestämmer? Och visst lobbas det mycket där, bland annat av de krafter som inte vill ha inblandning i energifrågorna. Men vi andra lobbar tillbaka och vi är inte så dåliga på detta med att ta fram fakta om effektvisering som vi kan servera till beslutsfattare av olika dignitet. Kolla bara vad eceee gör!

Och hur odemokratiskt är det hela? Kommissionen lägger fram förslag men det innebär inte att de har någon avgörande makt. Parlamentet granskar förslagen och inte sällan (när det gäller miljö och energi) skärper man förslagen. Rådet beslutar till sist om förslagen skall bli verklighet i medlemsländerna. I rådet har medlemsländernas valda regeringar inflytande och det är inte sällan där de stora avgörande ingreppen sker! Ofta med ett sorligt resultat för länderna eftersom de alla anser sig ha särskilda skäl att komma billigt undan. Fienden (Bryssel om ni vill) finns närmare oss själva!

Det är värt att betänka att: “pekar man med ett finger så pekar fyra av handens fingrar mot en själv!”

image
Brexitteckning av LEE BOER

Thursday, June 23, 2016

Om det legat 20 miljarder i våra anläggningar hade någon redan tagit vara på dem

Ja ni kan säkert historien om nationalekonomen som, när hans barnbarn pekade på en 100-lapp på trottoaren, sade att den inte fanns för om den funnits hade någon redan plockat upp den. Tyvärr gäller den i verkligheten men med mycket större belopp.

EU ställer ambitiösa krav på medlemsländerna att öka energieffektiviseringstakten inom alla sektorer. Man har ett mål om 20 procent lägre primärenergianvändning till år 2020 jämfört med 2008 (och f n -27 % till 2030). Detta driver också teknik- och marknadsutveckling inom många områden, eleffektiv belysning och passivhus för att nämna några. Systematiskt energiledningsarbete har börjat få genomslag i delar av industrin.

Sverige har emellertid omvandlat detta mål till att avse energiintensitet i stället för absolut energianvändning. Målet är därmed i konflikt med EU:s övergripande mål. Man skulle naturligtvis ha kunnat ha ett intensitetsmål men skulle då ha behövt använda ett högre tal än nu.

Den gällande formuleringen innebär nämligen en ambitionssänkning för svensk ekonomi vars energiintensitet under föregående 12-årsperiod (1996–2008) minskade med 35 %! Sverige har därmed valt att bortse från sina möjligheter att ta i anspråk den mycket stora potential till lönsam effektvisering som IEA visat is sin World Energy Outlook 2012 (se figur nedan).

Med utgångspunkt i EUs målsättning handlar skillnaden om c:a 70 TWh med ett saluvärde av minst 20 000 Mkr/år som Svensk ekonomi förlorar därför att man valt att hålla tillbaka sina ambitioner.

Tjugo miljarder! Vilken midsommarfest man skulle kunna ha för det!?! Varje år!!

PS Siffrorna korrigerade 27 juni. Det var en tiopotens fel i tidigare version

image

Wednesday, June 22, 2016

Renoveringstakten blir en nyckelfråga

Det pågår ett febrilt arbete inom EU för att skapa det nya ramverk som kallas “Energiunionen” och om vilken det sagts på förhand skall innebära ett “grundligt nytänkande” vad gäller energieffektivisering. Man har bland annat lagt ytterligare tryck på behovet av renovering av existerande byggnader och att renoveringstakten måste öka. Bara man inte i sammanhanget glömmer “renoveringsdjupet” det vill säga att en renovering också måste ha kvalitet och innebära rejäla förändringar i prestanda.

I arbetet med energiunionen har man nu också sagt att ACER som är samarbetsorganet för regleringsmyndigheter i Europa skall få en central roll som övervakare av energiunionen. Det kan vara bra men då måste även den organisationen ses över eftersom det också sagts att energieffektvisering skall utgöra “det första bränslet”. ACER har knappast den kompetens som behövs utan är fokuserad på tillförsel av främst el och gas.

Från svensk sida medverkar energimarknadsinspektionen i ACERs arbete. Och eftersom effektivisering finns utspritt på ett antal olika myndigheter accentueras närmast behovet av en nationell samordning också inom Sverige.

Tuesday, June 21, 2016

Handel med utsläpp en våt dröm?

Det vore naturligtvis bra om det fungerande men som Andrew Simms påpekat är det kanske bara en from förhoppning att man kan sätta “ett meningsfullt pris” på miljön och hoppas reglera med plånboken istället för regelboken!

EUs handelssystem ETS visar hittills inga tecken på att fungera som önskat och det kan naturligtvis bero på att det är tryfferat med undantag och generösa villkor som gör att man alltid kan finna en väg att slippa undan. WWF föreslår nu fem steg till förbättring (se bild nedan).
1. Trappa av snabbare och minska utsläppstaket
2. Överskott (och spekulation) förhindras
3. Inga fribiljetter (genom gratistilldelning)
4. Auktionsförfarande så priserna stabiliseras
5. Länder skall kunna makulera erhållna rätter

Eller med andra ord - När man nu vill ha en marknad så måste man också se till att de fungerar. (Om den nu kan)

image

Monday, June 20, 2016

Hästen och vagnen i energi- (och miljö-) debatten

Andrew Simms skriver i The GuardianIt’s the economy that needs to be integrated into the environment - not the other way around”. Självklart kan man tycka, men i vår vardag så resonerar vi precis tvärtom - vi låtsas som att det är vagnen (ekonomin) som skall spännas före hästen (miljön).

Han utgår från resonemanget att det sägs att det behövs ett verkningsfullt pris på kol(-dioxid) från till exempel det Europeiska handelsystemet för att begränsa fossilavändningen, men:

Prof Kevin Anderson of the Tyndall Centre for Climate Change Research at Manchester University makes the point that, “price signals from even high estimates of carbon prices would not seem to be sufficient to produce the required effect.” This is the case because where some types of consumption are concerned, like flying for business, the price is said to be relatively “inelastic”. In other words, raising the price does not significantly change the amount people do it.

Eller med andra ord vagnen hindrar hästen från att röra sig.

The paradox of environmental economics is that we feel compelled to price nature to make its loss visible on the balance sheet, but in doing so we legitimise its commodification and validate its critical overconsumption in an unbounded market system. No carbon market is yet designed to work within a precautionary limit on global emissions. That means that currently it would be possible to pay to emit the notional extra tonne of carbon that might push us over the edge into irreversible climatic upheaval.

Man kommer att tänka på Jörgen Noergaards ord att “Det är kanske inte kostnadseffektivt att rädda världen men det kan vara en bra idé”. Simms visar att den goda idén kanske inte är genomförbar med den modell vi valt för att styra våra beteenden och att det är dags att tänka om.

It is the economy that needs to be properly integrated into the environment so that its limits to growth can be understood.

 

Friday, June 17, 2016

Är smarta mätare (och nät) för dumma?

Vid ett möte för energiföretagen i Eurelectric för en tid sedan lär man ha hävdat att det går alldeles utmärkt att få till stånd en energiomställning utan att ha smarta energimätare av det slag som man just håller på att installera över hela Europa.

“We need something different, and maybe smart metering 2.0 – the next generation of smart meters – will deliver something more that we as DSOs can also use,”

Laurence Carpanini, director smarter energy solutions at IBM, echoed the real time data point, adding: “I don’t look at smart meters now as being the drivers of change – you don’t need smart meters really.”

Det kan tyda på att distributörerna (DSOs) håller på att ändra attityd och finner att deras uppgift är större än att bara vara “monopolister” som får bra avkastning på en gynnsam reglering och att de kan vara nyttiga för sina kunder och motivera sina vinster genom en bättre produkt?

Thursday, June 16, 2016

Gammal plan avdammad och förstorad

ÄNTLIGEN!

Det är 20 år sedan svenska Bygga-Bo dialogen (i sin originalform) föreslog att effektvisering i byggnader skulle premieras med bättre låne- och försäkringsvillkor. Skälen var (och är) uppenbara. Den som sköter om sitt hus kan på goda grunder vara en mindre risk både för kreditgivare och försäkringsbolag. Men det har inte hänt särskilt mycket på området.

Nu har man på Europeisk bas hos kreditinstituten fått upp ögonen för denna möjlighet!

Renovation will be rewarded with a lower risk profile for borrowers and for banks

Bättre sent än aldrig! Put your money where the mouth is!

Wednesday, June 15, 2016

Energikunden är döende - leve energikunden!

Ungefär så kan man sammanfatta energikommissionären Canetes budskap vid en konferens. Han tar också upp frågan om flexibel energianvändning (Demand Response).

“Automation of demand response must develop as a market instrument to allow consumers to tweak and optimise their energy use throughout the day,” he will say.

But he will warn;

* millions of Europeans rely on century old analogue metering and are spending 15% more on energy than five years ago;
* price signals are not passed onto consumers, meaning consumption stays the same;
* that there are still very limited incentives for self-generation and consumption.

En annan spännande signal om marknadsförändringar gavs av Susana Quintana Plaza, EON Group vid Skånes Energiting där hon kommenterade Morten Westergaard, Middelfarts kommun som sade att det är de snabba företagen som slår de stora i framtiden och Susana menade att den senaste utvecklingen hos EON visar att de är snabbast. Detta är mycket mera lovande än att lyssna på IVAs trista omtuggande av Svenskt Näringslivs program.

Man kan alltid lita på DN

När det gäller klimat, energi och teknikfrågor står de tryggt på samma plats sedan decennier och är orubbat surögda. De har gjort det tidigare och motsatt sig satsningar på förnybar energi (de talade föraktfullt om återgång till vedsamhället) och energieffektvisering (slopande av glödlampor, insatser för energideklarationer av byggnader). Och de fortsätter nu med att uttrycka sitt missnöje med att överhuvudtaget göra åtgärder i Sverige.

Språket är kraftfullt och målande (”Det börjar likna Stalins femårsplaner”). Och Sveriges åtgärder är i och för sig betydelselösa i det stora perspektivet men direkt farliga i det lilla (”Det senaste på modet, ett bonus-malus-system för bränslesnåla bilar, är ännu ett exempel. Förmodligen kommer det leda till fler törstiga fordon på kontinenten eftersom den svenska marknaden är sammanlänkad med EU:s.”). Är man skraj av naturen så är nattsömnen förstörd red face .

Lyckligtvis är varken forskare från Lund och SEI eller Anders Wijkman och Svante Axelsson så lättskrämda utan har svarat på det underlag som DN utgick ifrån nämligen en debattartikel som de själva låtit trycka. Den i sin tur följde ett tema som är omhuldat av många ekonomer och som bygger på att människor, organisationer och företag i allt väsentligt är (enbart) ekonomiskt rationella. Om så vore skulle världen kunnat räddas i ett nafs genom att vi alla satsade våra pengar där de gjorde bäst (klimat)nytta. Problemet är att det gör vi ju inte. Vi är som Thaler och Sunstein säger “Humans” inte “Econs”. Frågan är till vilken kategori DNs ledarskribenter hör?

Läs mer

Månadsindelade arkiv