Monday, August 28, 2017

EUs självskadebeteende.

Det är inte bara i den svenska politiken vi kan se avancerat självskadebeteende. Vi bevittnar just hur EU i sin process för att uppdatera sina energiåtaganden dras med samma sorts åkomma.

Det är Jan Rosenow som slår larm i en eceee-kolumn “Energy efficiency loopholes are a risk to Paris Agreement” om hur man håller på att gröpa ur kraven på energieffektvisering. Det verkar vara lika illa eller ännu värre än i den gamla sagan om mannen som beställde en kostym av sin skräddare men fick en tumme till slut (se bild nedan).

Och felet tycks i hög grad ligga i EUs process där länderna i förhandlingar i det så kallade “rådet” succesivt och för att gagna det egna landets föregivna intressen skala bort bit för bit. Jag har själv skrivit om detta problem tidigare i kolumnen “The enemy within”.

I den processen glömmer man kvickt det större perspektivet och jobbar för att få en klapp på huvudet av hemmaopinionen när man sparat in på gungorna (effektviseringen) utan att tänka på vad det kostar för karusellen (energikostnaderna, klimatet, miljön osv). Det är väl det som brukar kallas perversa incitament?

image

EUs självskadebeteende.

Det är inte bara i den svenska politiken vi kan se avancerat självskadebeteende. Vi bevittnar just hur EU i sin process för att uppdatera sina energiåtaganden dras med samma sorts åkomma.

Det är Jan Rosenow som slår larm i en eceee-kolumn “Energy efficiency loopholes are a risk to Paris Agreement” om hur man håller på att gröpa ur kraven på energieffektvisering. Det verkar vara lika illa eller ännu värre än i den gamla sagan om mannen som beställde en kostym av sin skräddare men fick en tumme till slut (se bild nedan).

Och felet tycks i hög grad ligga i EUs process där länderna i förhandlingar i det så kallade “rådet” succesivt och för att gagna det egna landets föregivna intressen skala bort bit för bit. Jag har själv skrivit om detta problem tidigare i kolumnen “The enemy within”.

I den processen glömmer man kvickt det större perspektivet och jobbar för att få en klapp på huvudet av hemmaopinionen när man sparat in på gungorna (effektviseringen) utan att tänka på vad det kostar för karusellen (energikostnaderna, klimatet, miljön osv). Det är väl det som brukar kallas perversa incitament?

Läs mer

Månadsindelade arkiv