Friday, May 13, 2011

Sverige måste ta sig i kragen

SNF, FSE och EEF gjorde häromdagen ett gemensamt utspel i åtta punkter syftande till att få fart på energieffektiviseringen i Sverige. Vi håller på att hamna rejält på efterkälken i Europa och även om vi kan skryta med gamla meriter så räcker det inte för att möta framtiden.

1) Inför ett effektiviseringsmål som inte luras! Sveriges anser sig klara EU:s mål om 20% energieffektivisering till 2020 genom att formulera om det som ett intensitetsmål, kopplat till BNP. Detta sätt att räkna innebär dock att energianvändningen kommer att öka med drygt 25 TWh till 2020, och Sverige blir därmed sämst i EU på energieffektivisering. Sverige bör istället ha minst samma mål - i absoluta tal!

2) Energideklarationerna är en papperstiger - de måste få ett bett! Riksrevisionens granskning av det svenska systemet med energideklarationer visade att över hälften av deklarationerna inte gav några tillförlitliga råd och en tredjedel gjordes utan besiktningar. Energideklarationerna skall istället baseras på varje byggnads verkliga förutsättningar, efter besiktningar och leverera åtgärdsförslag som visar hur man halverar energianvändningen.

3) Halvera byggnormerna nu! Kraven i byggnormen är idag så låga att både kommuner och företag satt upp egna, betydligt högre krav. Halvera byggnormen till högst motsvarande 50 kWh per kvadratmeter. Det finns exempel även i Sverige som visar att även renoveringar kan göras så att man når dessa nivåer. Minimikrav för ombyggnationer bör vara en halvering av energianvändningen!

4) Minska energianvändningen med 20 TWh genom att införa handel med Vita certifikat för den energi som sparas. Vita certifikat är till för att stimulera till en minskad energianvändning och finns redan i en rad EU-länder. Politikerna sätter målet och marknaden utför uppdraget på billigaste sätt. Regeringen lägger en beställning på elbolagen om en viss mängd effektivisering i relation till försäljningen och vissa elbolag kan sälja certifikat till andra som inte klarar av sitt åtagande.

5) Vidga PFE till hela näringslivet. Genom programmet för energieffektivisering i elintensiv industri, PFE, har industrin uppnått enastående besparingsresultat med en blygsam skatterabatt. Denna modell bör utsträckas till hela näringslivet och omfatta alla företag.
Klicka här!

6) Inför ROT-avdrag med energieffektiva morötter. Inför ett system för finansiering av energieffektivisering vid renovering, ombyggnad och tillbyggnad. Investeringar i effektivisering innebär en mindre ekonomisk risk i form av prischocker och bebyggelsen blir mera hållbar. Vi anser att man bör inrätta en statlig energisparfond för ändamålet.

7) En räkning - ett (rörligt) pris. Förr fick man en elräkning som var svår att förstå. Nu får man ofta två som inte ens är jämförbara. Det hävdas ofta att priset skall vara uppdelat på flera komponenter för att vara kostnadsriktigt. Det gäller inte i någon annan del av handeln och bör inte göra det ifråga om energin heller. Det är en självklarhet att man skall kunna köpa en kWh som man köper en liter etanol. Ett helt rörligt, och tydligt, pris ökar incitamenten för investeringar i effektivisering för konsumenten.

8) Smarta nät - gör människor smartare! Smarta nät nämns ofta som en framtidslösning men redan idag har elkunder nettomätare där elflödena mäts i båda riktningarna och mätare som visualiserar energianvändningen. Detta öppnar för smarta energilösningar med småskalig lokal produktion och smart konsumtion som bidrar till att kapa effekttoppar. Fokus måste flyttas från enbart enstaka komponenter, som t.ex. mätare, till systemet som helhet och framför allt hur kunden skall kunna dra nytta därav. Inte enbart energiföretagen!

 

Sverige måste ta sig i kragen

SNF, FSE och EEF gjorde häromdagen ett gemensamt utspel i åtta punkter syftande till att få fart på energieffektiviseringen i Sverige. Vi håller på att hamna rejält på efterkälken i Europa och även om vi kan skryta med gamla meriter så räcker det inte för att möta framtiden.

1) Inför ett effektiviseringsmål som inte luras! Sveriges anser sig klara EU:s mål om 20% energieffektivisering till 2020 genom att formulera om det som ett intensitetsmål, kopplat till BNP. Detta sätt att räkna innebär dock att energianvändningen kommer att öka med drygt 25 TWh till 2020, och Sverige blir därmed sämst i EU på energieffektivisering. Sverige bör istället ha minst samma mål - i absoluta tal!

2) Energideklarationerna är en papperstiger - de måste få ett bett! Riksrevisionens granskning av det svenska systemet med energideklarationer visade att över hälften av deklarationerna inte gav några tillförlitliga råd och en tredjedel gjordes utan besiktningar. Energideklarationerna skall istället baseras på varje byggnads verkliga förutsättningar, efter besiktningar och leverera åtgärdsförslag som visar hur man halverar energianvändningen.

3) Halvera byggnormerna nu! Kraven i byggnormen är idag så låga att både kommuner och företag satt upp egna, betydligt högre krav. Halvera byggnormen till högst motsvarande 50 kWh per kvadratmeter. Det finns exempel även i Sverige som visar att även renoveringar kan göras så att man når dessa nivåer. Minimikrav för ombyggnationer bör vara en halvering av energianvändningen!

4) Minska energianvändningen med 20 TWh genom att införa handel med Vita certifikat för den energi som sparas. Vita certifikat är till för att stimulera till en minskad energianvändning och finns redan i en rad EU-länder. Politikerna sätter målet och marknaden utför uppdraget på billigaste sätt. Regeringen lägger en beställning på elbolagen om en viss mängd effektivisering i relation till försäljningen och vissa elbolag kan sälja certifikat till andra som inte klarar av sitt åtagande.

5) Vidga PFE till hela näringslivet. Genom programmet för energieffektivisering i elintensiv industri, PFE, har industrin uppnått enastående besparingsresultat med en blygsam skatterabatt. Denna modell bör utsträckas till hela näringslivet och omfatta alla företag.
Klicka här!

6) Inför ROT-avdrag med energieffektiva morötter. Inför ett system för finansiering av energieffektivisering vid renovering, ombyggnad och tillbyggnad. Investeringar i effektivisering innebär en mindre ekonomisk risk i form av prischocker och bebyggelsen blir mera hållbar. Vi anser att man bör inrätta en statlig energisparfond för ändamålet.

7) En räkning - ett (rörligt) pris. Förr fick man en elräkning som var svår att förstå. Nu får man ofta två som inte ens är jämförbara. Det hävdas ofta att priset skall vara uppdelat på flera komponenter för att vara kostnadsriktigt. Det gäller inte i någon annan del av handeln och bör inte göra det ifråga om energin heller. Det är en självklarhet att man skall kunna köpa en kWh som man köper en liter etanol. Ett helt rörligt, och tydligt, pris ökar incitamenten för investeringar i effektivisering för konsumenten.

8) Smarta nät - gör människor smartare! Smarta nät nämns ofta som en framtidslösning men redan idag har elkunder nettomätare där elflödena mäts i båda riktningarna och mätare som visualiserar energianvändningen. Detta öppnar för smarta energilösningar med småskalig lokal produktion och smart konsumtion som bidrar till att kapa effekttoppar. Fokus måste flyttas från enbart enstaka komponenter, som t.ex. mätare, till systemet som helhet och framför allt hur kunden skall kunna dra nytta därav. Inte enbart energiföretagen!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv