Effektivare energianvändning när det gäller livet.

För många av oss är energianvändning en ren välfärdsfråga. För andra gäller det livet. På riktigt. I Dafur kan man inte bara spara resurser och sitt arbetes möda utan också livet. För 10 kronor kan kvinnorna skaffa en spis som sparar två tredjedelar av bränslet och därigenom också minskar de risker de utsätts för vid insamlandet. Organisationen bakom detta, Practical Action, har flera goda idéer. Hit går FourFacts julkortspengar i år!

God Jul!

Julklappen som inte syns men märks!

Energieffektivisering Har uppmärksammas betydligt mera under det gångna året än tidigare. I debatten nämns effektivisering i ord, men i aktiv handling glöms den bort både av beslutsfattare, debattörer och av de flesta kunder. Effektivare energianvändning är en kvalitet utöver det vanliga. Den syns ofta inte - men den märks!

Energieffektivisering erbjuder flera fördelar såsom:
? sänkta driftkostnader
? dämpande på energipriserna
? minskad miljö- och klimatpåverkan
? bättre innemiljö och komfort
? högre produktivitet
? lägre känslighet för energiprischocker
? större valmöjlighet bland tillförselalternativ

Men energieffektivisering är sammansatt av en mängd små åtgärder som påverkar byggnadernas och företagens hela funktion och därför kan vara svår att överblicka. Detta blir också en orsak och en ursäkt att inte göra något alls; ?..man vet vad man har men inte vad man får?. Effektivare energianvändning är dock den bästa förutsättningen för en uthållig företagsamhet. Den används av förutseende kunder men den fordrar smarta och kompetenta leverantörer som kan utnyttja hela registret av lösningar.

GOD FORTSÄTTNING OCH GOTT NYTT ÅR!

Ibland finns vattnet på andra sidan ån

Söker ni efter information om energieffektiva produkter? Ibland finner man dem i andra länder och en som verkligen rekommenderas är den Schweiziska Top-ten. Den kommer snart att spridas i likartad utformning till andra länder också (dock inte Sverige). Man undrar ibland varför den bästa informationen om bra effektiviseringsprodukter finns i andra länder. På andra sidan den å som kallas Öresund finns flera bra sidor som också ger upplysning om var jag kan få konkret hjälp med hantverket.

Se om fönster
Se om elapparater
Se om lampor
Se om belysning

Är Svensk industri energieffektiv?

Det sade Leif Johansson vd på Volvo inför Kommissionen mot Oljeberoende på dess hearing den 13 december att den är. Tyvärr motsägs påståendet både av statistik och fältstudier. Eller skall vi säga tack och lov - för det innebär ju att vi har effektiviserinsgmöjligheter kvar också inom industrin! Det ironiska i uttalandet är emellertid att fältstudierna indikerar att just Volvo har stora effektiviseringsmöjligheter. Forskarna vid Linköpings Universitet har visat hur industrin kan halvera sin elanvändning om de tar itu med sina “stödprocesser”.

Statistiken ger inte heller belägg för att svensk industri har någon särställning ifråga om att vara särskilt effektiv. Mure Odyssee landprofil för Sverige visar att industrins effektiviseringsindex förbättrades med knappt 10% som helhet i perioden 1990-2002 men också att den energiintensiva industrin (som Johansson särskilt talade om) låg still eller i fallet stålindustri försämrades med 30%!

Odysee har också publicerat en rapport “Energy-Efficiency Monitoring in the EU-15” och som visar att både svensk och finsk pappersindustri är cirka 50% mera energikrävande än EUs genomsnitt. Säkert kan detta förhållande i hög grad förklaras av prisberoende men i såväl stora som små industrier försummas stödprocesserna. Så även om produktionsprocessen är rimligt “optimerad” finns det mycket kvar att göra. Och vår kostnadsfördel av billig energi är snabbt på väg att försvinna.

PS Exempel på produktionsprocesser är värmning, kylning, smältning, kokning, formning, malning och destillation. Stödprocesser är sådant som belysning, ventilation, varmvatten, tryckluft och en behaglig miljö i industrilokalerna. (Källa STEM)

Oljeb(r)ytarkommissionen drog igång.

Med en hearing (eller snarare ett seminarium) om oljetillgångarnas uthållighet och om effekterna av klimatförändringarna. Föredragen bjöd inte på några överraskningar utan repeterade att vi nått (eller snart når) krönet i oljeproduktionen och att det behövs mer insatser för att förstå skeendena. IEA stod inte så högt i kurs hos några av föredragshållarna men kritiken är nog inte allt igenom berättigad.

Det är väl ursäktat om de inte läst varje rad i World Energy Outlook eller följt organisationens utveckling under de senaste åren så att de sett hur den alltmer förändrats och arbetar med effektiviseringsfrågor. IEAs experter har framförallt i det förflutna haft en snäv ekonomistisk syn på utvecklingen men de är för den skull inte okunniga. Det är IEAs experter som visat att de senaste 30 årens välståndsökning i allt väsentligt beror på effektivisering snarare än ökad energianvändning (se bild) under det att i föredragen visades de mera traditionella bilderna av att välstånd (BNP) och energianvändning följer ett linjärt förhållande. Tolkningen av IEAs bild är att ett modernt samhälle behöver energi men att det kan utvecklas ytterligare genom effektivare användning.

image

Låt oss försäkra oss om en framtid

För drygt 10 år sedan skrev William Cline boken “The economics of global warming” där han tvivlade på att den skulle äga rum men kom till slutsatsen att åtgärderna för att förhindra den var motiverade som en försäkringsavgift. Eftersom skadorna av växthuseffekten skulle bli så enorma. Man försäkrar ju inte sitt hem för att det skall brinna utan för att skydda sig om det brinner. Aspekten på försäkring accentueras dels som en kollektiv åtgärd (vad gör länder) och dels som en individuell (vad gör företag).

Bill Clinton tog upp försiktighetsprincip och försäkringsaspekt vid Montrealkonferensen enligt New York Times: “In a comment clearly directed at the Bush administration, he declared to waves of applause that just as the United States had taken a precautionary approach in its fight against terrorism, ‘there is no more important place in the world to apply the principle of precaution than the area of climate change’

Men när man tittar i rapporten “Availability and affordability of Insurance under Climate Change” så börjar man undra vad som pågår inom familjen Bush. Kan bröderna inte dra jämnt? Florida minskar ju markant i omfång om inte växthusgaserna stoppas (se bild)!

 


image

Energitjänstedirektivet, framgång eller misslyckande?

Det är nog den gamla frågan om glaset är halvfullt eller halvtomt. EU-Parlamentet har antagit ett system där länderna skall göra handlingsplaner för effektivisering i enlighet med direktivet och de har därmed sluppit bindande åtaganden men istället fått en riktlinje på 1% per år i nio år. Men skulle de överhuvudtaget ha ansträngt sig om de inte haft “hotet” om bindande mål att förhandla mot? Nu är det en process som sätts igång och för den finns inget tak. Låt oss se till att när man väl fått smak för effektivisering så blir det vanebildande! Ty det direktiv (Energy_Service_Directive_findraft.pdf)som styr processen är starkt ifråga om tillvägagångssätt och vad som räknas.

Och samtidigt med att detta händer i Europa så ställs klimatförhandlingarna i Montreal inför liknande problem. Där sade Bill Clinton i sin kommentar om hur man skall komma förbi besvärliga situationer: “If you can’t agree on a target, agree on a set of projects so everyone has something to do when they get up in the morning.” Men då gäller det att man verkligen kommer ur sängen på morgonen och koncentrerar sig på sin uppgift!  angry

Technology push och/eller Market pull

Den gamla diskussionen om hönan och ägget är på gång igen i klimatsammanhang. Är det ny teknologi som skall köras ut på marknaden (push) eller marknaden som skall öka användningen av god, men känd, teknik (pull)? Frågan kom upp i en hearing i USAs senat nyligen när Eileen Claussen (chef för PEW center) vittnade. Den amerikanska linjen är ju i huvudsak teknologiorienterad. Svaret är dock mera sannolikt “både och”, det har bl.a IEA förfäktat flera gånger. Ett sådant synsätt stöds bl.a när man ser på i vilket tidsperspektiv man formulerar problemet.

Och skall man flytta marknaden framåt så måste man se till att alla delar hänger med. Ny teknik tar tid att etablera och bygger oftast på erfarenheter av hur den gamla fungerade.
image

Vad tycker Du om EUs grönbok?

Det är betungande att försöka finna de rätta orden och den sammanhängande analysen avseende Grönboken om effektivisering, för att sedan sända in till landets egna myndigheter eller direkt till kommissionen. Men det finns andra sätt där man kan besvara några få frågor eller skriva ett eget kort inlägg eller rent av sitta med i en liten telefonkonferens och bara lyssna men också ha möjlighet att göra små inpass.

Du kan kolla och anmäla dig till Leonardo Energy som drivs av the European Copper Institute och som säkert vill sälja mer koppar (eftersom det kan minska förlusterna in energiöverföringen) men som tagit en rad intressanta initiativ för att öka energikunskapen och möjligheterna till samtal.

Brysselrouletten

I EU pågår en budgivning om procentsatser för energieffektivisering att sätta in i Energitjänstedirektivet. Det påminner lite om en roulettekula som är på väg mot sitt mål. Men procentsatserna kommer ju ändå bara att vara minimi-åtaganden och det bör inte finnas några hinder för länderna att överträffa dessa? Det är kanske viktigare att Energieffektiviseringsföretagen får en startsignal genom att deras produkter pekas ut ordentligt, Annex_III.pdf

Och här finns pengar att tjäna i en sektor där potentialen är hög och inte på långa vägar uttömd. Med bra lösningar för smarta kunder kan företag som arbetar med energieffektivisering erbjuda dem

? sänkta driftkostnader
? minskad miljö- och klimatpåverkan
? bättre innemiljö och komfort
? högre produktivitet
? lägre känslighet för energiprischocker
? större valmöjlighet bland tillförselalternativ

Energieffektiv nybyggnad sparar halva Sveriges elproduktion

enbart i luftkonditioneringen!! Fast det är förstås i Kina! Och eftersom alternativen är kolkraft eller massiv vattenkraftsutbyggnad så är det inte småsmulor ur miljösynpunkt. cheese

När detta blir en nyhet i China Daily så kan det nog också ses som ett tecken på att Kinas energisparplan (China_Energy_Saving_Plan.pdf) börjar få genomslag i medvetandet och i beslutsfattandet.

Quick, affordable and reliable.

1993 startade Sverige ett program, EAES, för att miljöanpassa energisystemen i de nyligen fria länderna vid Östersjön. Stefan Camitz var en drivande kraft i detta och i att etablera en verksamhet som drevs av att göra åtgärder; “Snabbt, prisvärt och tillförlitligt”. EAES-Programmet etablerade fler s.k AIJ-projekt i världen än alla andra länder tillsammans (se bild), till låg kostnad (c:a 7? per ton CO2) och antogs av IEA som deras mönstermetod (barrier removal method) för att minska koldioxidutsläppen samt belönades internationellt vid två tillfällen. Men som Stefan sade, den verkliga vinsten var att människor fick varmt och skönt på ett miljövänligt sätt. Ett riktigt julbudskap!

image
image

Spegel, spegel på väggen där…........

Vår svenska självbild är att vi är i toppklass vad gäller energieffektivitet. Men är det sant? Och framförallt - hänger vi med i racet? En ny studie från Odysse-Mure “Energy-efficiency. Monitoring in the EU-15” visar att vi tappar fart sedan mitten av 90-talet (se bild). Sverige ligger under EU-snittet och klart efter våra nordiska bröder och systrar.

Vi kan börja med att studera Danmark där man gjort en bred politisk överenskommelse om att sträcka sig längre än vad som väntas och krävs. Och nu finns en konkret handlingsplan för arbetet. TRM_handlingsplan_web.pdf

image

The unfair deal

En inte ovanlig åtgärd för att styra valet av energislag är att lägga en avgift på elpriset och använda de insamlade medlen till att stödja en energiåtgärd. Så gör man i Danmark för att skapa en elsparfond. Förslaget som rests i Storbritannien att göra så för att kunna bygga 20 nya kärnkraftverk är mera ovanligt! En orättvis giv.

Ty varför skulle man göra det när alternativen i alla avseenden är mera prisvärda? Och sett med svenska ögon. Är den debatt som nu startar i Storbritannien en repris eller en förhandsvisning?

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

MÄnga av de produkter vi omger oss med Àr formgivna mera för att ha ett estetiskt vÀrde Àn för att vara funktionella. Det syns tydligt pÄ till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i vÄra rum, men Àven pÄ tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sÀllan Àr det symboler och grÄ text pÄ svart botten! Snyggt kanske men svÄrt att hantera - ibland omöjligt. Försök slÀcka ljuset i ett sammantrÀdesrum!

Ett angelÀget omrÄde borde sÄlunda vara att se över formgivning (design) till exempel frÄn det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlÀtta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i anvÀndning,
d) FörstÄ konsekvenserna av anvÀndningen,
e) Ge Feedback (Äterkoppling) om driftlÀge,
f) Göra starten AnvÀndarvÀnlig.

Ett enkelt sÀtt att underlÀtta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som Àr lÀtt(are) att hantera.

Det Ă€r emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan Ă€ven gĂ€lla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sĂ€tts in vid enstaka tillfĂ€llen utan snarare handlar om en process, en hĂ€ndelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla Ă„tgĂ€rder frĂ„n flera leverantörer under en lĂ€ngre tidsrymd och ocksĂ„ se till om man kan underlĂ€tta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett kĂ€nt exempel Ă€r att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsĂ€garna vindsröjning som en extra och kopplad tjĂ€nst.

HÀr finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av bÄde marknadens tjÀnster och styrmedel för att pÄverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nÀmnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna sÄ att besparingar upp till en viss nivÄ (x%) skulle ges skattelindringar nÀr nivÄn uppnÄtts. Detta skulle ocksÄ kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. MÄnga av ÄtgÀrderna genomförs av lokala smÄföretag som Àr kÀnda och uppskattade av kunderna men inte Àr motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv