Är ett ovanligt passande ord för det projekt som hittills inneburit att man fått ut snart 30 millioner LED-lampor på den indiska marknaden och fått ned priset till en nivå som stora delar av befolkningen har råd med. Framgångarna beskrivs i en bok som kan laddas ned från nätet och som är väl värd att bläddra igenom. Redan omslaget är en pärla (se bild nedan) som tydligt visar vad det handlar om, effektiv belysning för ett överkomligt pris och som ger möjligheter för utkomst och dräglig tillvaro också för blygsamma företag.

Sedan finns det de i Indien som har större krav och större resurser men som också sett vad som behövs.

“Climate change is the next century’s biggest financial and business opportunity,” Anand Mahindra, chairman of the Mahindra Group, a $19 billion conglomerate, told the World Economic Forum (WEF), an annual meeting of global business and political leaders held in the Swiss Alps resort of Davos…...Mahindra likened the transformation to when cars were first introduced and the industry that developed around them. Climate change will also bring new appliances, technologies and retrofitting of old ones, he said…...“Why on earth are we talking about this as a compulsion or a burden?” he asked the audience…...The idea that companies face a trade-off between improving the climate and their growth or profits is a “myth”, he added.

De som ligger bakom Ujala-kampanjen är EESL (Energy Efficiency Services Limited) med sin chef Saurabh Kumar. De har ett helt batteri av olika projekt från lampor, till elfordon, till solceller och som dessutom håller på att expandera sin verksamhet i Asien och till Storbritannien!

Den andre personen är Ajay Kumar som sedan några år är chef för TERI och som har varit hjärnan bakom Indiens framgångsrika Industriprogram (kallat PAT) och även satsningar på effektvisering i jordbrukssektorn. Det senare mer eller mindre ett mirakel när man får fattiga jordbrukare som har starkt subventionerade elpriser att satsa på att spara el! Något som får traditionella ekonomer att famla efter något att hålla sig i.

Och precis som industrialisten Mahindra ser så gäller också för Indien att det inte bara är en fråga om att spara (även om 17 miljarder dollar inte är fy skam) utan framförallt är det en fråga om industriutveckling och något som har genomslag för HELA befolkningen!

PS En ny utvärdering visar att man haft ännu större genomslag på LED-marknaden än vad det ursprungliga programmet avsåg. Och med det markanta genomslag också i flera andra avseenden såsom luftkvalitet och sysselsättning.

När man kommit på tricket så är det enkelt! Vem hade tänkt på att man skulle sätta ihop sina möbler själv och att de skulle komma i ett platt paket?

Och varför har ingen (ännu) kommit på hur man skall leverera effektivare energianvändning efter samma modell? För när Du väl kommit på tricket är Du på säker mark! Så här beskrivs IKEA-effekten i Wikipedia:

“The price is low for IKEA products largely because they take labour out of the equation. With a Phillips screwdriver, an Allen wrench and rubber mallet, IKEA customers can very literally build an entire home’s worth of furniture on a very tight budget. But what happens when they do?” They “fall in love with their IKEA creations. Even when there are parts missing and the items are incorrectly built, customers in the IKEA study still loved the fruits of their labours.

Det stora intresset har varit på Trumps framträdande i Davos och det förefaller dras en lättnadens suck att han klarade av att läsa upp ett tal (fullt av självberöm och plattityder) från textmaskinen utan att staka sig eller göra något av sin vanliga utfall mot inbillade motståndare. Världens krav har fallit dramatiskt!

DNs Peter Wolodarski har träffat på dem som tycks vara nöjda med den låga ribban och sakernas tillstånd. Ett samtal som bekräftar att den fasad som Davos försökt måla upp av samhällsengagemang och ansvarstagande nog är mest yta.

Men det fanns ändå några deltagare där som visar att de menar allvar och de i sin tur indikerar att centrum för engagemanget har flyttat från de länder som brukar vilja synas som ledare till andra, till exempel - Indien!

“Climate change is the next century’s biggest financial and business opportunity,” Anand Mahindra, chairman of the Mahindra Group, a $19 billion conglomerate. ...Mahindra likened the transformation to when cars were first introduced and the industry that developed around them. Climate change will also bring new appliances, technologies and retrofitting of old ones, he said.

“Why on earth are we talking about this as a compulsion or a burden?” he asked the audience.

Det är förhoppningsvis denna inställning som är agendan för framtidens möten och att det är Trump (och hans kollegor) som hamnar i marginalen.

kan leda den stora omställningen (om man nu får göra lite våld på gamla ordspråk om bäckar och droppar).

Det är de många små företagen som i sina dagliga jobb med installationer och byggarbeten som gör energiomställninegn möjlig. Detta har visats i en Brittisk studie “Installer Power” och som kommer att presenteras i ett webinarium den 22 februari kl 15. Missa inte det!

Installer Power: unlocking low carbon retrofit in private housing
22 Feb 2018 @ 15:00 CET

There is huge untapped potential in the trigger-point opportunities to include energy improvements in other work offered by the general home repair, maintenance and improvement market, a thriving market for which there is an ongoing demand, not typically dependent on public sector stimulus. Including energy efficiency and micro-renewables measures at the same time as other works can help address barriers such as cost and disruption. Qualitative data was collected from building trades people (UK), to gain a different perspective on this issue from that usually heard in policy circles, from an industry dominated by micro-enterprises active at a local level.

Många av oss hisnar inför blandarens verbala kullerbyttor som den i rubriken. Men ibland öppnar de också en dörr till djupare insikter.

En av dem kan vara när vi begrundar vad “nudge” är och borde vara. Nämligen ett sätt att göra vardagens svåra val lättare. Då kan man ju fråga sig om det ibland finns anledning att göra saker som är alltför enkla lite svårare så att de inte missbrukas!?

Därför har man sina håll börjat framföra begreppet “sludge” (engelska för sörja eller dy). Årets Nobelpristagare i ekonomi ger en definition:

Government program designed to make compliance as difficult as possible

Han tänker på bland annat skatteregler och troligen också det svenska pensionssystemet som han utrett. Men som visas i artikeln i länken kan det också vara ett begrepp som till exempel förhindrar att man sitter och hänger över mobilens flöde av (onödig) information allt för mycket, men också tvingar folk på arbetsplatser att interagera mera och bättre.

Intressant tanke! Applicerad på svenska förhållanden skulle man kunna tänka sig att den omtjatade “valfriheten” skulle kunna vändas till en “umgängesnytta”?

Det spekuleras varför Trump åker till mötet i Davos och tar med sig en delegation på 1500 personer. Den mest troliga förklaringen är att han hört att det finns gott om miljardärer på plats och att han tror att det ett möte där de vettlöst rika (fat cats) jämför hur rika de är.

Lyckligtvis det (inte det enda) de gör. Varje år presenteras några riktigt intressanta rapporter varav några handlar om energi och miljö. Euractiv berättar om att några av de ledande storföretagen väljer att visa upp att de satsar på uthållig energi “Multinationals line up to claim 100% green power label”

Den baseras på en rapport från RE100 där man visar att allt fler företag gör sådana satsningar och (viktigast) vilka tankar de har bakom sina åtgärder. Intressant att se hur olika sektorer framskrider (se bild nedan).

Kan man hoppas på att till nästa Davosmöte någon presenterar 100+ rapporten där man också tar med dessa företags satsningar på effektvisering, dvs PLUS!?

Saurabh Kumar som är chef för världens största energitjänsteföretag EESL berättar i en artikel om deras aktiviteter och att de håller på att expandera till bland annat Storbritannien. Läs (och lär)!

Deras hitintills största framgång är expansionen på LED-marknaden vilket resulterat i lägre priser (med 90%!) och bättre prestanda ifråga om både tekniskt utbyte och kvalitet. De är på väg med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affärsmodeller (Pay-as-you save). Reflexmässigt säger många att “ja-ja” det är Indien där har de andra (lägre) krav. Läs igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svåraste är att förstå det Indiska systemet att räkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor??

Skall Norskt inrikesflyg i framtiden baseras på el “Norway aims for all short-haul flights 100% electric by 2040”?

Det finns substans bakom historien och den norska luftfartsmyndigheten har tagit några inledande steg och beställt ett prototypplan från Slovenien.

IFL Science (I fucking love Science) som ägnar sog åt att skriva populärvetenskapligt är inte helt säkra på att det kan funka och skriver “Electric Aircraft – The Future Of Aviation Or Just Wishful Thinking?”

Men idag när alla tidningar luftar sin klimatångest och riktar den särskilt mot flygresorna kan detta vara något att ägna en eller ett par tankar. Inte minst för Sverige som nu rott hem en batterifabrik och som har traditioner inom flygindustrin. Glöm inte att SAS på norska tolkas som “Svenskt Allt Sammen”! 

I slutet av 2017 släppte IEA en hel bunt rapporter om hur energi och klimatsituationen utvecklas. Främst var det World Energy Outlook (WEO) och Energy Efficiency Market report som innehöll viktigt stoff.

Den senare var den femte i en serie under lika många år där man successivt skärpt budskapet om hur viktig energieffektiviseringen (se bild nedan) är för att klara uppställda klimatmål men även energisäkerhet, jobbutveckling, innovationer, industrins konkurrenskraft etc. etc. Men trots det högre tonläget så är det väl si och så med hörandet och förståelsen hos dem som makten haver.

Särskilt sade man att effektviseringen står inför en skiljeväg OCH att det fordras skarpare initiativ från regeringar och myndigheter.

Nu kan det vara svårt att kämpa sig igenom all den text som produceras i ämnet och för den som hellre lyssnar och tittar på presentationer finns nu till all lycka möjligheten på eceee’s sida där man filmat inslag och gör tillgängligt bilder från ett seminarium om hur det går i Europa. Det är Samuel Thomas och Elie Bellevrat, båda från IEA, som presenterar marknadsrapporten och WEO.

Och det är gratis att titta även om man inte är medlem i eceee! Men om Du skulle vilja bli det så finns det många andra fördelar med att bli med i Europas effektviseringsfamilj!

PS Observera att det finns en rad andra intressanta presentationer på den här sidan. Bonus!

I en artikel i DN varnar en forskare för att demokratins kris inte tas på allvar av forskarsamhället. Ett av skälen han drar fram är det stora flödet av forskningsrapporter som dränker mottagarna så att de inte hinner läsa och reflektera snarare än att föra forskningen vidare i dialoger och till beslutsfattare.

Kravet på att publicera artiklar har drivits fram så hårt att forskning av stor betydelse formligen dränks i utflödet av publikationer som vanligtvis ingen hinner eller vill läsa.

Är det kanske något liknande som händer i vår profession (energieffektiviseringsförespråkarna)? Vi läser och vi producerar material som visar fakta om tillståndet i världen och vi yvs över att vi kan visa detta för .... ja för vem? Kollegorna - visst. Politiker - absolut. “Marknaden” - troligen. Men har det någon verkan?

Kanske vi skulle behöva fler som tolkade faktamaterialet och förmedlade det på sätt som gjorde att vi når fram till mottagarna eller till nya grupper? Fakta talar inte för sig själv (alltid) och i synnerhet inte till dem som av olika skäl är “resistenta” mot fakta.

Just nu håller jag på att läsa von Weizäckers och Wijkmans bok “Come on”. Den är full av fakta. De flesta känner jag till. I några fall finns goda illustrationer i både text och bild som får mig att säga ett gillande “Hm”. Men plötsligt står det på ett ställe om ekonomisk tillväxt och teknikutveckling, som går hand i hand (det vet vi ju), att det leder till “...increase of elegance and efficiency of resource use…”. Ordet elegans i detta sammanhang kan vara en sådan murbräcka som leder till att läsaren/mottagaren av budskapet vaknar till.

Bortsett från att vi alla måste lära oss att på olika sätt få faktabudskapet att tränga igenom försvarsvallarna så kanske vi dessutom behöver träna nya grupper av förmedlare som kan hjälpa till!

För inte så länge sedan florerade påståenden om att Tysklands Energiewende skedde till priset av ökad kolanvändning. Namnkunniga debattörer i Sverige förde fram den åsikten. Oftast med felaktig statistik baserad på att kolpriserna sjunkit på grund av den amerikanska naturgasmarknaden vilket gjorde att de skiften som skedde i Tyskland berodde på ändringar i bruket av olika fossilbränslen.

Nu kommer den första statistiken för 2017 och visar att kol OCH kärnkraft backar, effektviseringen ökar (dock allt för lite) och fönybart ökar kraftigt samtidigt som elexporten ökar (se bild nedan).

Nu kan vi väl vända blad i debatten om Energiewende? Vi skriver inte heller upp vad domedagsprofeterna i den svenska debatten sade! (Men vi vet vilka partier ni representerade )

Alla älskar innovationer men få talar om hur man skall få dem tiil stånd. En viktig förutsättning är att fostra marknaden genom olika slags initiativ (ofta ledda av staten) i det som på engelska kallas för “deployment programmes”. Vi har alla sett sådana programs positiva inverkan på kostnaderna där till exempel solkraft och vindkraft blivit dramatiskt billigare. Programmen kritiseras ofta av en viss typ av ekonomer som hävdar att ingreppen är “marknadsskadliga” och naturligtvis av dem som tjänar pengar på den gamla föråldrade tekniken. Men det är sånt man får stå ut med.

Ett internationellt forskningssamarbete (IDDRI), som visat att man inte bara kan klara utan även överträffa 2-gradersmålet genom att kicka igång mera “deployment” i internationellt samarbete, skriver i sin vägledning (policy brief) inför 2018:

The diffusion of key emerging low-carbon technologies should strongly accelerate. This requires an early scale-up of international collaboration on innovation and targeted policy incentives

IEA DSM University har samlat lite material om detta (med tonvikt på teknikupphandlingar) i “How to make the best technology even better, BAT becomes BAT+”. Där finns också en kortare skrift på samma tema.

Man skulle kunna hoppas att Sverige tog upp denna tråd när man är värd för CEM-mötet senare i år men det är nog att hoppas för mycket. Är det någonstans i världen som de “traditionella ekonomerna” har stort inflytande så är det hos oss.

För min generation är “tilta” förknippat med flipperspel (man lutar spelet så att kulan rullar som jag vill) och för en äldre möjligen med jordbruk (man vänder plogfåran så att jorden kan brukas). I båda fallen handlar det om att ändra förutsättningarna. Och det är väl det vi måste göra för att få fart på effektiviseringen.

IEA skrev i en utredning i slutet av förra seklet om behovet att påverka samhällets institutioner i vid mening (HABITS, ROUTINES, ESTABLISHED PRACTICES) så att effektiviseringen gynnades (=nyttjades fullt ut). I sina skrivningar hade man på IEA (det var bl.a. jag) inte tillräckligt med fantasi och man begränsade sig i stort sett till att rekommendera “labelling” vilket i och för sig är bra men frågan om de institutioner (vanor, rutiner, etablerad praxis) som styr våra beteenden är större än så och sorgligt negligerad.

Vi har lockats att fokusera på att undanröja (påhittade) hinder som vi antar gör att människor inte tillåts/törs vara ekonomiskt rationella när problemet istället är att vi inte gjort det tillräckligt lätt/naturligt att vara ekologiskt (och ekonomiskt) klok. Det har inte varit ovanligt att höra påståenden om att när effektiviseringsåtgärder inte vidtas så beror det på att folk inte vill (=har andra preferenser).

Det som istället hindrar är att institutionerna som styr oss inte är tillräckligt utvecklade. Marknaden behöver en liten tryckare så att spelet kan vända!

Det är slående hur många av de överväganden som gjorts om hur man skall skapa förutsättningar för energieffektivisering och förnybar energi har lagt stor omsorg om hur det skall bli “rättvist”. Ifråga om beskattning, ekonomiska incitament, kostnadseffektvitet och andra nyckelord som gäller ekonomiska aspekter på hur människor väljer och agerar. Det skall bli rättvist (för alla berörda). Tanke tycks vara att om det bara är ekonomiskt “rätt” så kommer det att utlösa en lavin av åtgärder.

Men Povel Ramel skrev en gång att “Rätt skall inte alltid vara så förb-t rätt”. Man kanske borde ägnat mera tanke åt att det skall vara lätt!

Ny Teknik kommenterar en situation där någon försökt installera sol-el och funnit att det inte är lätt. Nej inte där heller och inte energieffektvisering. Det är inte (tekniskt) svårt - bara komplicerat! Att få alla bitar på plats i rätt ordning vid rätt tillfälle.

Kan det vara dags för myndigheter (och andra) att se till att omställningen görs LÄTTARE och inte bara (ekonomiskt) rättvis?

Ibland undrar man om allt det som skrivs om hur nyttigt/klokt/bra det är med effektivare energianvändning tjänar något till! Är det inte så att det bara är producenterna av glättade broschyrer som drar någon verklig nytta av allt som produceras?

I den pågående processen inom EU ryktas det att åtminstone delar av kommissionen redan har gett upp och istället går “all-in” för förnybar energi. Motivet skall vara att de inte tror att det blir något av den massiva satsning som behövs på effektvisering. Trots potentialen, trots att det kan skapa jobb, trots att det ger ekonomiska fördelar, trots att det ökar energitryggheten, trots trots trots….

Och trots att det växer organisationer som ger den erforderliga motivationen som svamp ur jorden. En av dem (och som producerar glättade broschyrer för beslutsfattare) är Copenhagen Centre on Energy Efficiency. De är duktiga och deras broschyrer är fina, som den här om effektvisering i byggnader, men…..? 

Vi som tjatar om energieffektivisering brukar berömma oss av att ha fakta, bevis och argumenten på vår sida. Det är bra! Men visar sig ofta ändå vara helt otillräckligt. Skälen till att man inte lyssnar på oss eller accepterar det vi säger behöver inte bero på dem vi försöker övertyga utan kan också ha att göra med att vi inte är tillräckligt bra på att formulera oss. Eller att vi säger det vi fel tillfälle. Lik förb-t måste vi tjata vidare!

Vi kan ta hjälp med argument och formulering från en sida som heter “Sustainable Energy for All”. Där de har riktigt bra bilder och kartor över hur tillståndet är i världen.

Även de är frustrerade när de skriver:

Energy efficiency is the only area that came moderately close to the pace of improvement to meet 2030 objectives but progress remains short of what is needed.

Men ta en titt på deras material och sprid det! Till exempel deras faktablad om effektivisering. Där kan man också få svart på vitt att effektivisering i många länder bara är något man talar om men undviker att göra:

More than three-quarters of all countries covered by Regulatory Indicators for Sustainable Energy (RISE) score well on the legal framework for renewable energy, compared to 9 percent that score well on having energy efficiency mandates and incentives for utilities in place

Är det någon mer än jag som kommer att tänka på de svenska energiföretagens och myndigheternas njugga inställning till “vita certifikat”? 

Energieffektivisering fastnar ofta som en god idé men tar alltför sällan steget över i praktiskt handlande. Det finns spaltkilometer skrivet om hinder och behovet av bättre incitament men praktiskt taget allt faller på att man inte vågar ta steget över och tackla problemet med kundernas/användarnas bristande möjligheter:
a) att hantera den (långa) process och det behov av samordnade åtgärder som behövs. Det är inte EN produkt som skapar energieffektivitet utan det flera som skall sättas samman till ett paket.
b) eftersom de “institutioner” (myndigheter, banker, företag, normer, regler) vi har för att hålla igång verksamheten inte är anpassade för att göra det LÄTT. Snarare är de till för att ingen skall behöva ta ansvar

Men det går att ändra! Det har nyligen lagts ett intressant förslag att omformulera marknaden för effektvisering till ett fungerande system “Innovative market framework to renovate Europe’s buildings at ZEB”.

1-Bundling all existing public funding dedicated to energy renovation under the proposed risk sharing facility to increase the impact of governmental intervention. This will allow to overcome the fragmentation of funding and agencies in charge of managing each funding source separately.

2-The risk sharing facility should provide long-term loans only to consortium of companies delivering ZEB renovation. No more incentives should be provided directly to consumers and/or to companies delivering shallow renovation. As the EU energy renovation market is stimulated by public funding, providing loans only for ZEB renovation will eliminate the existing market of shallow energy renovation.

3-Industry needs to organise itself to deliver ZEB energy. The proposed cluster of energy renovation companies will stimulate innovation in business models and technological solutions.

4-Given the long pay-back time of ZEB renovation, industry should propose long-term energy renovation services. The cluster of energy renovation companies should pay for the up-front cost of energy renovation and will be paid back through energy savings. The long-term energy renovation contracts should be linked to the properties and not to the individuals to overcome the challenge of split-incentives and ownerships’ changes.

Det skulle lösa en massa knutar om samhälle och företag kunde samverka på detta sätt. Förslagsställarna tar sin utgångspunkt i att marknaden för effektivisering bedöms vara värd över 1000 miljarder SEK årligen så det är ju värt ett försök att få den att röra på sig, eller ......?

PS Förslaget deltar i en tävling om olika sätt att mera substantiellt påverka klimatet. Det går att rösta på förslaget, på sidan som länkas ovan, fram till den 15 januari. GÖR DET!

UNDP gjorde en rapport i slutet av förra året om hur man skall kunna bryta trenden med ökande koldioxidutsläpp. De publicerade matsedeln med innehållsdeklaration skulle man kunna säga (se bild 1). Den ser dramatisk ut men kom ihåg att y-axeln är bruten så det är bara toppen man ser och även om det är tydligt att ett trendbrott behövs så är det inte lika dramatiskt som det ser ut.

Men de visade också att bordet är dukat och att en hel del av det som behöver göras är redan framställt (se bild 2 från kapitel 4). Det är bara att hugga in!

Sade jag GOTT NYTT ÅR? 

BILD 1
————————

BILD 2