Vi behöver flera “roadmaps”!

För att uppnå det önskvärda energisamhället kan en s.k. “roadmap” vara till god hjälp. Nutek har dragit en lans för en nationell kraftsamling för miljödriven näringslivsutveckling och att bl.a. göra handlingsplaner (roadmaps) för detta. Men det verkar vara ont om sådana i Sverige och alldeles särskilt på energiområdet.

Men på andra sidan Öresund finns material att hämta. En översikt finner man i en dansk rapport som behandlar bl.a. LED-belysning, industriell kyl- och frys, ventilation, byggnader, industriella processer och reglerteknik.

Ett mera fullständigt material och gjort för energieffektivitet i existerande bebyggelse finner man i USA gjort av deras Bostadsdepartement. Det finns mer att hämta från samma källa för den som är intresserad.

Men i Sverige finns väldigt lite av detta slag. Borde vi inte ändra på det?

(Följande illustrativa bild är hämtad från Research and Technology Management, March-April 2004. I detta nummer finns flera intressanta artiklar och fallstudier)

image

Det mest önskvärda energisamhället

Framtidsstudien om energisamhället (Eurendel, European Energy Delphi) har matchat teknikvisioner mot samhällsvisioner för att också kunna ge policyförslag om hur man uppnår inte bara det möjliga utan också det mest önskvärda. Energieffektivisering ligger i topp men man visar också att “underinvesteringarna” i just effektivisering är en risk.

I en jämförande klassificering av teknologier (se figur) har man gjort en matris som å ena sidan visar deras överensstämmlese med deras potential och kapacitet och å andra sidan deras överenstämmelse med samhällsönskemål. Bäst är övre högra hörnet och sämst nedre vänstra.
image

En titt på framtidens energisamhälle

Eurendel, European Energy Delphi, är en studie som publicerades för några månader sedan och som förtjänar ett större intresse än den hittills rönt. Bland annat eftersom den inte enbart fixeras vid teknikfrågor utan även samhället som tekniken skall “betjäna”. Undertiteln är “Technology and Social visions for EuropeŽs Energy Future”.

Studien är fiansierad av EU och utförd av IZT - Institut für Zukunftsstudien und Technologiebewertung i Berlin. De anordnar en öppen workhop i Bryssel den 21 September. Nedan visas, som aptitretare, deras sammanfattning av hur “delfiexperpanelen” bedömt när olika teknologier slår igenom, men det är bara en liten del av studien.
image

Styrmedel med en avsikt

Många utredningar har gjorts om styrmedel, hur de fungerar och om de är framgångsrika. I de flesta fall uppfattas den styrde (konsumenten, aktören) som en individ som är praktiskt taget viljelös men som låter sig ledas i “rätt” riktning om han/hon finner det “lönsamt”. I fallstudier visar det sig emellertid att det ofta är kombinationer av förhållanden som leder till aktivitet.

I en IEA-studie av hur marknader kunde påverkas för att ta emot ny teknik (Creating Markets for Energy Technologies) såg man till styrmedel som “paket” sammansatta med ett visst överordnat syfte som i sin tur var situationsbetingat. Nedan visas ett utdrag ur studien.

>image

Varför finns det så få energitjänsföretag?

Litteraturen är full av referenser till idén om energitjänster som lösning på problemet att göra energieffektivisering mera begriplig och lättsåld. Människor vill ju inte ha energi utan den tjänst som energin uträttar. Det finns också omfattande utredningar som visar att marknaden för energitjänster är enormt stor och bara utnyttjad till några få procent. Fattar inte kunden sitt eget bästa eller säljer företagen på fel sätt?

Eller finns det någon ytterligare förklaring? Kan det vara så att “Energitjänsten” som begrepp är för luddigt för att kunden skall våga köpa?

Inom IEAs DSM-program har man studerat tillämpningar i ett antal av OECDs medlemsländer och den framlidne projektledaren Hans Westling gjorde för några år sedan en översikt på svenska till STEMs energiting. I den visas bl.a. att innehållet i tjänsten behöver preciseras bättre för att kunderna skall förstå vad de köper och, minst lika viktigt, kunna jämföra utbudet av tjänster.

DSM-programmet kommer sannolikt att fortsätta det arbete som Hans Westling påbörjat och ta ytterligare steg i att skapa en “plattform” för tjänsteutbudet. Om Du som läser detta är intresserad så kontakta FourFact.

Det finns också en konferens i Wien 4-5 Oktober som kan vara av intresse. Där kommer ett antal “success stories” att redovisas. Det är bra och förmodligen det enda möjliga för en konferensarrangör, men det är av missatgen som vi kan lära säger ordspråket. Och några mistag har väl gjorts eftersom det finns så få företag!?

 

Högt på önskelistorna. Ett clearinghouse.

Många organisationer som verkar för internationella energiprojekt och särskilt sådan där tekniklösningar skall överföras till utvecklingsländer säger att de skall skapa ett clearinghouse. Men vad skall det göra - egentligen?

Det är i huvudsak två olika saker man nämner. Ett är att överföra information och ett annat att svara för finansiering. Men därutöver verkar de vara som i historien med bofinken - de kan se ut hur som helst. Det finns emellertid ett genomarbetat förslag som anvisar hur man kan förbereda projekt med projektering och minska riskerna vid genomförandet, samt hur finansieringen kan arrangeras för att ge maximal utdelning med hjälp av garantimedel för ordinarie finansieringsinstitut. Modellen utarbetades inom “Baltic Chain” (baltic_chain_final_report.pdf) och kan vara högaktuell eftersom Grönboken också tillhör de dokument som har clearinghouses på önskelistan.

(Mikro)kraftvärme hemma i köket.

En större diversifiering av energitillförseln är intressant och teknisk utveckling gör den möjlig ända ned till hemmet. Kanske kan “hembränd el” (Hembrnt.pdf) vara en variant vid elvärmekonvertering. Men även om man inte går ned i så liten skala finns intressanta tekniska möjligheter och COGEN Europe följer dem.

Där kan man ladda ned intressanta faktablad om s.k. “Micro-CHP”. Dessa kan vara näring för tanken när man funderar över grönbokens fråga om elförhållanden; teknik, ekonomi och organisation (#13).

Seven Brothers in control

Frågorna om vem som kontrollerar elmarkanden och med vilket resultat blir allt mer påträngande. Kan verkligen prisökningarna motiveras med priset på utsläppsrätter? För något år sedan skrev Steve Thomas en artikel som kalldes “Seven Brothers” (SEVEN_Brothers.pdf)där han granskade den Europeiska elmarknaden efter avregleringarna. Är hans farhågor på väg att besannas.

Han menade att den Europeiska elmarknaden höll på att domineras av sju stora företag (seven brothers) och att avregleringarna inte gjorts på ett sådant sätt att de löften som ställts om ökad konkurrens infriats. De sju bröderna fick kontroll på samma sätt som oljemarkanadens sju systrar.

På denna web-sida kan man se värdet av utsläppsrätterna om den används vid produktion av el eller värme på marginalen! Detta värde gäller dock bara för den del som man kan avstå från genom att använda ett annat produktionssätt eller genom att spara motsvarande energimängd. Men ändå hävdar branschens företrädare att prishöjningen beror (i sin helhet) på behovet av att köpa utsläppsrätter. Om kostnaden istället slås ut på den totala produktionen som företaget har får vi en betydande” utspädning”. Så den prisnivåhöjning som kan bli aktuell för den genomsnittliga produktionen måste vara betydligt lägre, eftersom inte all den produktion som behöver utsläppsrätt kommer från kolkondens.

Men nu har regeringen (äntligen) fått ögonen på det här. Fast, som så ofta, är den bästa lösningen att konsumera mindre och att effektivisera sin användning.

En marknad i (effekt-)balans.

Svenska Kraftnät lämnade i veckan en rapport om effektibalansen för den gångna och kommande vintern. Mediakommentarerna koncentreras kring bristen på tillförsel. Men rapporten säger tydligt att det billigaste alternativet vore att få till stånd en ökad flexibilitet på förbrukningssidan.

Men Svenska Kraftnät noterar också att de aktörer på marknaden som borde nyttja denna möjlighet inte är särskilt aktiva och att vissa energiföretag t.o.m. tar bort incitamenten för kunderna att minska sin förbrukning vid höglastperioder (avsnitt 4.3) i stället för att förstärka dem!

Insikten finns om hur det borde och kunde vara (se också weblog från den 18 Juli) men det verkar som om alla väntar på att någon annan skall ta itu med problemet. Men en marknad i balans borde väl innebära både rättigheter och skyldigheter för energiföretagen? T.ex. skyldighet att erbjuda en viss mängd “effektreserv”. Då skulle sannolikt det billigaste alternativet (att motivera kunden till minskad förbrukning) bli god företagsekonomi.

Kostnadseffektivitet ett begrepp med innebörd eller bara ett slagord?

I utformning av samhällsåtgärder spelar ofta begreppet ?Kostnadseffektivitet? en central roll. Det återkommer jämnt och ständigt i olika beslutsdokument, men vad menar man egentligen? Att man skall använda sina resurser klokt och inte slösa, OK. Men vilket perspektiv har man på resursanvändningen? Begreppet kan i sämsta fall bli tekniklåsande och leda till att åtgärder inriktas på sådan teknik som redan är utvecklad och väl känd, men knappast behöver stöd.

Ett sådant synsätt utgår ofta från kalkyler med enbart dagens rådande och kända parametrar ifråga om prestanda och priser/kostnader. Det kan sägas reflektera en statisk kostnadseffektivitet (U1). En bredare synsätt är att ta hänsyn till produktens samlade kostnad (även drift under livslängden) och dess funktion i systemet och att inte enbart se till energikonsekvenser och ?kalkyler. En produkt har också annan påverkan på brukarens nytta tex vad avser komfort, produktivitet etc. Detta kan sägas vara en holistisk syn på kostnadseffektivitet (U2). Ett ytterligare mera utvecklat synsätt ligger i att ta hänsyn till teknisk utveckling och möjligheterna till prestanda och kostnadsförbättringar och att sålunda stödja teknik med utvecklingsmöjligheter.  Detta kan vi benämna dynamisk kostnadseffektivitet (U3). 

image
Alla dessa synsätt kan försvaras och vilket som bör tillämpas beror på vad man vill åstadkomma. Vill man sätta skjuts på en lite stelbent marknad där de tekniska förutsättningarna är givna och tillfredställande, använd U1. Vill man väga in flera nyttoaspekter och stödja förändringar som också avser t.ex beteenden, använd U2. Och vill man stödja en teknikutveckling där man på rimliga grunder kan anta att tekniken förbättras och förbilligas, använd U3. I detta senare fall kan man göra goda förutsägelser genom att studera “lärkurvor” och mera om detta finner man i IEAs bok Experience Curves (curve2000.pdf).

Men ofta kan ingen tydlig avsikt skönjas i många av de fall då uttrycket “kostnadseffektiv” slängs fram. Det verkar snarare som om man bara vill få sin motståndare att framstå som slösaktig.

Försäkringsbranschen borde bli aktivare.

“Catastrophe insurance provides peace of mind and financial security”. Så träffande börjar en artikel av Evan Mills i veckans nummer av Science. Men varför är försäkringsbolagen (med få undantag) så passiva? Traditionellt har det varit denna bransch som utvecklade produkter för att minska risker och förluster. De organiserade brandkårer, gjorde byggnormer och skapade metoder för bilprovningar.

Mills efterlyser dem som aktörer både för att utveckla sina instrument och modeller för att bedöma risker men också för åtgärder att motverka riskerna. Och visst är effektivare energianvändning just ett sådant sätt att minska risker både i det stora perpektivet (jordens tillstånd) och det lilla perpektivet (husets och affärsverksamhetens trygghet).

I ByggaBo-dialogen finns faktiskt detta noterat som en del av åtagandena (ByggaBocoomttments.pdf) i avsnitt 5 “Klassificera byggnader”. I avsnitten 5.2 och 5.3 finns åtaganden som gäller både försäkringsbolag och kreditinstitut. De skall anpassa premier till miljöklasser och beakta miljöklassificering vid kreditgivning. Men än har det väl inte hänt så mycket på området!?

Kanske är detta en av de saker som blir bättre med de nya EU-drivna byggnadsdeklarationerna? Mänskligt att döma bör detta kunna göras till en bra affär för all berörda och låga försäkringspremier eller bra räntor borde vara starka incitament för den enskildes åtgärder.

Är detta en ny valsituation?

Rocky Mountain institute gav för något år sedan ut en bok med titeln “Winning the oil end-game”. Som de själva säger skall det vara en manual för att bli kvitt oljeberoendet i USA och i världen.

Boken ställer både en del intressanta frågor och levererar några spännade svar. På den paginerade sidan 199 (226 i pdf-filen) nämner man de svenska teknikupphandlingarna som ett föredöme (men med ett förargligt tryckfel!)

En kul jämförelse görs med marknaden för valolja och som har intressanta likheter med dagens råoljemarknad. Har vi kanske en ny valsituation framför oss !?
image

Höga oljepriser. OK men ställ fler frågor!

Oljepriserna ligger på en högre (nominell) nivå än någonsin. Förklaringarna är i vissa fall enkla och kända. Snabbt växande efterfrågan från Kina, rädsla för politisk oro och terrorism, Otillräckliga lagernivåer, osv. Allt det vanliga ? en sorts normalitet och kanske med en underliggande förhoppning att det snart är över. Det har ju varit så här förr.

Kanske vi skulle ställa fler frågor om varför.

Och också vad vi i skall göra om oljepriserna förblir höga. Är det kanske så att vi börjar se slutet (för den billiga) oljan? En av årets succeböcker heter “Freakonomics” och författarna till den argumenterar för att man bör ställa fler frågor för att kunna till fullo förstå samband - möjliga orsaker och verkan. När det gäller oljan är väl en av de frågor som bör ställas om (den billiga) oljan är på väg att ta slut. Är den bild av oljetillgångarna och marknadens förutsättningar som vi har politisk och betingad av önskningar och partsintressen mera än realiteter?

Association for the study of peak oil&gas kan vara en bekantskap värd att göra. En av de saker de studerar är när (inte om) vi passerar toppen i oljeutvinningen för att sedan få allt mindre reserver att utnyttja. Studierna utgår från den Marion King Hubbert teorier. Hubbert förutsåg 15 år i förväg när USAs oljetillgångar skulle börja minska och har därmed trovärdighet. Men det är att märka att det inte bara handlar om oljetillgångarna som sådana utan även om ekonomin för att utvinna dem. Alltså hur länge den billiga oljan finns.

Och vilka slutsatser skall vi dra om förutsägelserna att vi passerar krönet inom en tioårsperiod är rätt? Energieffektivisering är bara en del av svaret. En ännu viktigare del är hur vi skall organisera oss för att få till stånd en omfattande effektivisering och vilka företag som upptäcker detta i så god tid att de blir de nya vinnarna. De som ställt de rätta frågorna i tid ? och börjat besvara dem.
image
Bild från Uppsala Hydrocarbon Depletion Study Group http://www4.tsl.uu.se/isv/UHDSG/

Visioner, visioner, visioner…..men se’n då?

Från USA strömmar det just nu dokument som skall vara vägledande för arbetet med klimatfågor. Det senaste är från U.S. Climate Change Technology Program, CCTP. Om man hoppas att få mera bakgrund till det utspel som gjordes häromdagen som alternativ till Kyoto-överenskommelsen blir man inte mycket klokare av det här (se weblog 8 Augusti). Jo man får en bra översikt över hur USA har organiserat sin administration för nya spetsteknologier, förstås….men se’n då?

Dokumentet, “Vision and framework for strategy planning”, är mest avsett för att göra en arbetsordning och fördela ansvar mellan olika förvaltningar och är mycket teknikfokuserat och i allt väsentligt på tillförselfrågor. Men eftersom de scenarioresultat man redogör för visar att i alla scenarier är energianvändningen den mest betydelsefulla (se figur) så lägger man undan den lilla skriften med flera frågetecken än när man öppnade den. Deras nyckel-initiativ handlar om Vätgas, Koldioxid-lagring, Ny kärnteknik, Fusion, “Clean Coal”, osv osv. Och det är förfärande stora mängder koldioxid som man hoppas kunna gömma i marken eller i havet (sequestration). Man skulle lätt kunna förledas till tankar om strutsars beteenden.


Ett intressant element är emellertid att man tar upp som en prioritet att säkerställa tillgången på yrkesfolk. Det ligger kanske i sakens natur eftersom man fokuserar på avancerad teknologi, men borde kanske kommas i håg även av oss som håller oss till mera jordnära vardagsproblem.
image

Vad lönar sig mest - rörligt elpris eller effektivare energianvändning?

Hur använder man sin tid mest effektivt. Genom att shoppa efter bäste elpris och aktivt följa marknadsutvecklingen dag för dag eller göra åtgärder som minskar energianvändningen och sedan sova lugnt? Frågan aktualiseras efter en artikel i DN som säger att det finns tusenlappar att tjäna på rörliga avtal. Jämfört med fastprisavtal kan man för en elvärmd villa tjäna 1500 Kr per år. I artikeln sägs dock att - “Det rörliga priset innebär betydligt större risk för snabba förändringar i kostnaderna”.

Om man istället vill sova lugnt rekommenderas att använda shoppingtiden till att se om sitt hus och effektivisera energianvändningen. Minskar man energianvändningen med 10% så sparar man inte bara elkostnaden utan också den rörliga nätkostnaden och sparar drygt 2000 Kr per år. Det är heller inte särskilt svårt att göra. En första snabb diagnos på åtgärder kan man göra med hjälp av Konsumentverkets energikalkyl. Lägg dock märke till att denna kalkyl inte tar upp möjligheterna att spara i hushållsel och de är ofta betydande. När man sedan genomfört åtgärderna har man inte barat sparat mer utan också fått en bra huvudkudde.

Sedan kan man gott följa prisutvecklingen på elmarknaden och det gör man lättast genom att ta hjälp av “Avgifter.com”. Där finner man ett konstant aktualiserat utbud från elleverantörerna och får också en bedömning av deras produkter och tjänster.

40%-huset en möjlig nödvändighet.

I Storbritannien har man konstaterat att man måste minska sin utsläpp av växthusgaser med 60% till 2050 och i konsekvens därmed undersökt om man kan dra ned bostädernas energianvändning till bara 40%. Ett projekt i Oxford, under ledning av Brenda Boardman, redögör i en rapport för hur det skall gå till.

Alla visioner betvivlas naturligtvis men Brenda konstaterar att den första flygturen ägde rum 1903 och att man 1969 landsteg på månen. En tidsrymd på 66 år. Och i fallet med reduktion av byggnaders energianvändning har vi fördelen att redan känna till teknologin och ha 45 år på oss. Men Brenda påpekar att det inte bara är en fråga om teknik utan också om indivduellt engegemang och gemensamt ansvar.

Detta synsätt (och denna rapports uppläggning) borde vara en självklar utgångspunkt för det svensk-engelska samarbete som nyligen påbörjats och som givits en del reklam men ännu så länge har ett tunt innehåll, se weblog 16 juni.

Brittiska överhuset vill ta svenska lärdomar

I en studie över möjligheterna till effektivare energianvändning argumenterar man bl.a. för mera lokalt (kommunalt) inflytande och man noterar med gillande teknikupphandling som metod. Gruppen gjorde studiebesök i vintras för att låta sig inspireras och sammanfattar sitt omdöme för Storbritannien: “CLEAR UP THE ENERGY EFFICIENCY MUDDLE”.

Det kan vara intressant att låna deras glasögon för att titta på oss själva också, inte bara för de avsnitt där vi får deras gillande utan också för att fundera över i vad mån deras omdömen kan gälla Sverige. Inte är väl våra satsningar på energiprojekt med kommunalt inflytande eller på teknikupphandling så helhjärtade som de borde vara?

Rapportmaterialet är mycket omfattande och mycket ingående, så redan att låna en del av det kan vara arbetsbesparande. Man kan också låta sig inspireras av t.ex. det sätt de använder för att visa sambandet mellan ekonomi, energianvändning och utsläpp i Storbritannien, USA, Australien och Sverige, se nedan.image

Luftballonger över Kyoto?

För någon vecka sedan kungjordes nyheten att USA, Australien, Kina, Korea, Indien och Japan skulle ingå en “Emissions Pact” och som skulle vara ett alternativ till Kyoto-avtalet och framför allt vara mera långsiktigt. Vid närmare betraktande verkar denna pakt, åtminstone för närvarande; innehålla mest luft.

Basen är ett “vision statement” för det som kallas “Asia-Pacific Partnership on Clean Development”. Till det finns fogat ett amerikanskt faktablad (prfactsheet072705.pdf) som mera förefaller vara för inhemskt bruk och för att lugna hemmaopinonen.

Det kan ha ett visst intresse att se till vilka teknologier man sätter sitt hopp till och vilka argument som används, men inom US Department of Energy verkar man tagen på sängen. “Nu är det dags att några av myndigheterna träffas för att komma underfund med vad som gäller”, säger en. Och en annan: “this may be a big deal or it may turn out to be nothing”.

När det gäller substansen så är nog Joel Swishers, från Rocky Mountain Institute, omdöme det bästa: “So, it is a vision statement to develop a non-binding compact and consider establishing a framework for partnership. Wow, strong stuff…!”

Helio International watches over the progress towards sustainability.

HELIO International is a Paris-based non-profit global network of energy experts that maintains an on-going watch to promote sustainable energy development.  This ?watch? takes the form of assessing how countries are promoting sustainability and then presenting its findings at major conferences and global events. They are here presented by their president Rod Janssen.
————————————————————————————-

For example, in 2002, we assessed the impacts of 17 countries and two regions, presenting them at the World Summit on Sustainable Development in Johannesburg.  Countries were assessed through the use of our eight indicators related to the environment, society; the economy and technology. These indicators are designed to be used in any country ? developed or developing, large or small ? and we have trained observer/reporters in many countries how to use these indicators.  The indicators are supplemented by detailed assessments in order to expand on the dynamics within the countries and regions. We call the entire monitoring process our Sustainable Energy Watch (SEW).

Currently, HELIO International is preparing for a new round of country reviews that we plans to present in 2006 around the discussions of the UN?s Commission on Sustainable Development (CSD), which will focus on energy-related issues.  We are accredited as observers to the CSD.

In the late 1990s, with funding from Gaz de France, HELIO International developed sustainability indicators for the Clean Development Mechanism under the Kyoto Protocol.  The indicators formed the basis for the ?Gold Standard? that is now used globally.  To test the CDM indicators, HELIO participated with a network of organisations called SouthSouthNorth, based out of Cape Town, in the development and implementation of CDM mitigation projects using our indicators.  The project was funded by the Dutch Ministry of Foreign Affairs.  Now a new four-year project ? also funded by the Dutch ? goes farther, focussing on how to develop climate projects that tackle poverty.  It has also added adaptation projects and a greater, more structured effort on technology transfer.  HELIO?s role is in monitoring the entire process and HELIO has monitors in the participating countries.  One of the challenges is in developing and using indicators for adaptation projects, since this is a relatively new field from the climate change perspective and no indicators have been used in the past.  See http://www.southsouthnorth.org for more information.

Members of HELIO International have participated in each of the UNFCCC COP meetings and have worked with other NGOs to help bring in the NGO viewpoint into the development of the climate discussions. 

HELIO International is a corporate member of ECEEE and has presented several papers at the ECEEE summer studies over the years.  Most recently, HELIO wrote on the need for citizen participation in integrating sustainability to energy policy.  More concretely, the paper argues for the development of citizen utility boards in the electricity sector, similar to such efforts in the US.  The paper argues that the development of such users? councils would allow citizens, as energy users: 1) to be better informed, 2) to be prepared to contribute to rational energy decision-making, and 3) to promote more actively climate stabilisation and sustainable development by favouring energy efficiency and renewable energy.

Under the 6th Framework Research Programme in the EU, HELIO has been participating in research studies focusing on externalities.  While the analysis of externalities has been led by academics, HELIO has been involved in bringing a broader perspective into the discussions.

HELIO remains active in promoting sustainable energy.  Most recently, HELIO presented detailed comments to the European Commission on its green paper on energy efficiency.  HELIO takes a pro-active approach to ensure that energy policies are as robust and effective as possible in promoting sustainability. 

HELIO is a small organisation, relying on many expert volunteers throughout the world.  Funding is primarily through participation in projects and working with strategic partners.  While based in Paris, it has a global perspective and even I, as president, live in England!  And our main advisers come from some of the most influential organisations globally.  These would include Christopher Flavin of the Worldwatch Institute in Washington and Bert Bolin, the first IPCC Chairman, from Sweden!

We may be small, but you?ll be hearing a lot more from us in the future.


Rod Janssen
President
http://www.helio-international.org/Helio/index.html

Energideklarationer en lönsam privataffär.

Äntligen kom förslaget om hur energideklarationer i bebyggelsen skall utformas! Kommentarerna i media tycks hitintills mest fixerade vid vad det kommer att kosta och mindre (inte alls) vid vad det kommer att spara.

En uppgift från utredarna är att det för ett småhus kommer att kosta 3-4000 Kr för att få deklarationen med förslag till åtgärder utförd. Deklarationen kommer att ha en giltighet på 10 år. Årskostnaden för deklarationen (vid 5% ränta) blir då drygt 500 Kr. Om vi antar att de föreslagna åtgärderna kan leda till besparingar på 10% av energin så innebär det c:a 2000 Kr per år i minskad kostnad, eller c:a 1500 Kr netto. En sådan besparing motiverar drygt 10 000 Kr i investering om det skulle behövas. Även om energibesparingen skulle bli så låg som 2,5% skulle det försvara utgiften för deklarationen. Så det mesta talar för att energideklarationen är en direkt lönsam affär för privatpersonen.

Utformningen av deklarationen är i sig intressant. Man ansluter till den existerande EU-modellen som finns på bl.a. vitvaror men undviker dess problem med fasta klasser (A-G) som inte följer med i teknikutvecklingen. I stället inför man en kontinuerlig skala och som tillåter flera olika “benchmarks”, listigt!
image

Nu skall det tas fram en handbok för hur deklarationen skall genomföras konkret. Man kanske kan tjuvtitta i den genom att se hur de gjort i Danmark, där en sådan handbok finns sedan några år.

Sådan tur att EU tryckte på så att vi äntligen fick lite positiv aktivitet på det här området!

The EU Green Book - A big step towards energy security

The International Herald Tribune echoes voices from the past arguing for a closer focus on Energy Security in Europe, in the July 16 article ?A slippery European energy outlook?. But these voices represent the thinking that created the security problem in the first place. Energy security is, no doubt, of paramount interest, but it is necessary to understand that the first step in creating a truly secure system is to reduce the demand says Hans Nilsson and Rod Janssen.

The new EU-commissioner, Andris Pielbags, has understood something that his predecessor did not. Energy security depends on the amount of energy you use. The less you demand the easier it is to supply and find different sources for the supply. Further the less you use the less is the impact on environment and the easier it is to find renewable (environmentally friendly) sources. Therefore it is possible to meet more than one objective at the same time if you choose the right measures. It is possible to kill more than one bird with one stone - if you pick the right stone. The stone he has chosen is ?Energy Efficiency? and has turned the course radically in his directorate in Brussels, which can be seen in the recently published green book ?Doing more with less?. And therefore the European road is far from being slippery.

This strategy certainly allows for countries to act according to their own circumstances and use the resources they have rather than harmonising to a common mean. Let them adhere to a common functional target like 25% renewables for electricity and let the Nordic countries use their vast forests and the southern their abundant sun for the purpose. The IEA has successfully for over 30 years applied a functional target for their oil reserves and it works.

Many of the voices in the International Herald Tribune are echoes of the past. Asking for strategies where countries and regions try to get access to other countries resources instead of getting out of the dependence of fossil fuels. Claiming that focusing on energy security excludes solving e.g. the environmental problems instead of recognising the enormous potential for energy efficiency. Demanding more of vulnerable infrastructure connections instead of introducing demand response from the customers to avoid perilous overload in energy systems. All that belongs to the forces that created the problems we have today with over consumption and dependence of outdated technologies. If there ever was a slippery road this was the one.

Commissioner Pielbags has certainly a heavy task before him but he has started very well.


Hans Nilsson
FourFact
Stockholm, Sweden
http://www.fourfact.com

Rod Janssen
President,
HELIO International, Paris, France
http://www.helio-international.org/

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DĂ„ och dĂ„ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ă„rliga skrifter. Som senast den hĂ€r frĂ„n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men Ă€r det sant? Är det IEA som vilseleder? SĂ„ hĂ€r förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jĂ€mför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

TvÄ av de scenarier som presenteras Àr alltsÄ reflexioner av vad som hÀnder i vÀrlden och det som Àr pÄ vÀg att hÀnda till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (lÀnder, samarbetsorganisationer mm). Det Àr bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser mÄste vi kanske rÀtta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv