Effektivisering = hög avkastning och säkra värden

Tänk om man fick en krona för varje gång ordet “kostnadseffektiv” används i kommunikation från våra myndigheter. Då skulle man väl ha en ansenlig förmögenhet nu? Sedan är frågan om ordet betyder något mer än “tjena”, det vill säga ett sätt att signalera samhörighet mellan utredare? Inte sällan används det för att markera att man vill vara varsam med resurser (och vem vill inte det) men leder till att man ställer satsningar på till exempel effektvisering i tvivelsmål. Med följden att man missar möjligheter inte bara vad gäller resurshushållning men även för standardhöjning, produktivitetsförbättring och arbetsmiljö.

Därför är det kul att se att man i kampanjen som heter “Renovate Europe samlat på sig mera material som handlar om finansiering och investeringsbedömning där man visar hur fastighetsvärden och deras räntabilitet påverkas (se bild nedan). Den ledande frågan är nu: “Var tycker Du att dina pensionspengar gör bäst resultat?”

image
Se bild 6 i presentationen från UNEP

Detta och hur det går med Renovate Europes framgångar att samla stöd från EU-parlamentet framgår av deras nyhetsbrev.

Dystra utsikter men realistiska

Tidningen ETC har tittat närmare på drivkrafterna för omställningen av energi fungerar och målar en dyster bild. Det kommer att behövas distinkta politiska ingrepp för att få den ändring som IPCC och IEA påstår är möjlig. Det kommer inte att hända av sig själv.

Artikeln utgår bland annat från hur oljebolaget Exxonmobil beskriver framtiden för sina investerare för att lugna dem. Och det är klart att även de ser förändringar men inte är de så särskilt omvälvande (se bild nedan).

Tyvärr känns Exxonmobils synsätt realistiskt under förutsättning att inget sker. Men det kan vi ju ändra på - eller hur?

image

Alla de små vardagsbeslutens villovägar

Varje dag fattar du tusentals beslut, stora som små, och före alla dessa sker också en strid i ditt sinne, en kamp mellan intuition och logik. Det är en konflikt som påverkar varje aspekt av ditt liv, och ny forskning visar att intuitionen tycks ha större inflytande över oss än vi själva tror. På logikens bekostnad.

Ovanstående är ett direkt citat ut SVTs presentation av ett program som sänds i Vetenskapens Värld i SVT 2 den 28 april kl 20.00 med repriser 29/4 och SVT2 3/5 och som sedan kommer att finnas på SVT Play.

Det är extremt viktigt att vi lär oss hantera dessa vardagliga felkällor om vi skall ha en chans att klara energi-, miljö- och klimatfrågorna. IPCC har i sin rapport om hur man kan hindra de svåra klimatförändringarna tyvärr behändigt rundat den här aspekten. De visar alldeles korrekt att effektivare energianvändning är DEN enskilt viktigaste åtgärden. MEN de bortser från att den övervägande delen av de beslut som behövs för att just effektiviseringen skall bli verklighet i stor skala är just små enskilda vardagsbeslut. Just de där vi handlar mera på intuition än på logik.

image

“Bör skall vara skall….

....såvida ej annat framgår av texten.” Detta påstods av den legendariske överinspektören Georg Ljung vid elinspektionen i nedre Norrland på en fråga om hur elföreskrifterna skall tolkas.

Denna tolkning känns relevant också när man läser Anders Wijkmans inlägg som fått rubriken “Europa bör låta bli skiffergasen”.

Vi har vetat länge att energisäkerhet och ryska ambitioner inte går ihop. Vi har vetat länge att det finns en stor potential för lönsam effektivisering särskilt i Östeuropa. Vi vet att det finns en enastående potential för förnybar energi inte minst i Östeuropa. Vi vet att import av amerikansk gas i flytande form (LNG) inte är ekonomiskt överkomligt och dessutom tar tid att få till stånd. Nödvändiga anläggningar saknas vilket ENDS visat i bedömningar. Vi vet att skiffergas är både miljöskadligt, osäkert och tar tid att bygga ut.

Behövs flera ledtrådar för att lösa problemet?

EU-ländernas energisparande är mest luftslott

Enligt EUs direktiv för effektivare energianvändning skulle länderna redovisa hur de skall spara 1,5% av energianvändningen årligen fram till 2020 (artikel 7). The Coalition for Energy Savings har nu granskat ländernas svar och funnit att de i allt väsentligt är påhitt och i bästa fall önsketänkande. Trovärdigheten är låg.

De har tittat på de redovisade planerna ur olika aspekter och funnit att Sveriges är medioker på två punkter och usel på en tredje vilket gör att vi kommer upp två poäng av sex möjliga (se bild nedan).

Kan den EU-avoghet som även flera stora etablerade partier redovisar i sin påståenden om att Bryssel bestämmer för mycket bottna i att de själva känner att de inte bemästrar ens det uppenbara att sätta energieffektvisering i främsta rummet för att främja välstånd, miljö och utveckling. Som man känner sig själv bedömer man andra?

 

image

Kan kretsloppet återanvändas?

Det har inte pratats så mycket om kretslopp de senaste åren men det verkar vara på gång igen. Den nya franska energi- och miljöministern Ségolène Royal signalerar att frågan är tillbaka i hetluften och kommer att bli en viktig utgångspunkt för henne och EU kommer att presentera en rapport i ämnet redan om två veckor.

Det kanske skall ses som ett bevis på kretsloppsprincipens och återanvändningens möjligheter att just Ségolène Royal engagerar sig eftersom hon själv är återanvänd! Hennes först minsiterpost för många år sedan var just miljöminister och nu är hon tillbaka.

Särkrav ger billigare byggnader

Det illa underbyggda påståendet att kommunala särkrav ger dyrare byggnader och därmed bostäder har ju blivit en sanning. Troligen mest därför att det upprepats ofta och med stor trosvisshet. Det är ju det säkraste sättet att skapa sin egen sanning. Men underlaget för påståendet är milt sagt darrigt och det är väl nära nog en utredningsskandal att det ens sluppit igenom granskningen som vårt samhällsystem tillhandahåller.

Men som bekant kan det som anses sant på en ort vara en lögn på en annan. Och det gäller inte minst i detta fall där Cleantecnica kan redovisa erfarenheter från byggnadsverksamhet i USA. Och eftersom detta handlar om verklighet och inte påhittade exempel som i Sverige så kan man visa att energikrav ger billigare byggnader och billigare drift. Hur gör man? Det är enkelt:

1. Use whole building energy analysis as a design tool to find opportunities and assess potential savings holistically.
2. Focus on passive strategies first, then efficient systems. In other words, first reduce the buildings loads, then find the best way to meet the remaining needs. Generally the largest loads are heating and cooling, followed by internal loads from lighting and equipment.

The design strategies employed are often simple and cost-effective, and many will be familiar to architects. The addition of energy analysis allows design teams to clearly quantify the benefits of these strategies across the entire building, and focus on the strategies that deliver the best results.

 

 

 

Skiffergasutvinning och jordskalv

Det kan vara värt att notera att skiffergasutvinning i några fall i USA har konstaterats ge upphov till jordskalv. Scientific American följer rapporteringen och det förefaller inte handla om en isolerad händelse utan det finns flera rapporter om liknande.

Förklaringen tycks kunna ligga både i injekteringen av vätska för “fracking” och i slutförvaret av dessa vätskor.

Det påminner lite om att man bör undvika att bryta kol inte bara för att undvika att elda det utan även därför att när det är kvar i marken så hjälper det att hålla ytan på plats. wink

216 Kr per år är oförskämt billigt för klimatet

När IPCC presenterade sin rapport i söndags sade en av deras vice-ordförande att åtgärderna kommer att kosta för, som han sade, “Det finns ingen fri lunch”. Sedan lade han ut texten lite grann men gick själv lite vilse i sifferskogen men så här ser det ut (kolla också bild nedan).

* De dåliga nyheterna är att den årliga tillväxten i BNP skulle bli 0,06% lägre än de tillväxtnivåer på 1,3-3% per år man annars räknar med . Omsatt till svenska förhållanden skulle det bli hela 216 kronor per person och år.
* De goda nyheterna är att kalkylen inte räknar med de positiva effekterna av vare sig att klimatet inte försämras eller av t.ex. minskade luftföroreningar, produktivitetsökning, sparad energi etc.

Cost estimates shown in this table do not consider the benefits of reduced climate change as well as co-benefits and adverse side-effects of mitigation

Det låter mera som om man för en avgift på dryga 200 per år köper en lott med garanterad vinst!

Men vi befinner oss i samma situationen som mannen som varje vecka ivrigt väntade, kollade och hoppades att han skulle vinna på Lotto. men som var för snål för att lämna in kupongen.

image

Fixeringsbild för media

Nedan finns en bild från IPCC’s Mitigation-report. Den visar hur stora investeringar som behövs för att klara klimatet. Så här lyder bildtexten:

Figure SPM.9. Change in annual investment flows from the average baseline level over the next two decades (2010 to 2029) for mitigation scenarios that stabilize concentrations within the range of approximately 430–530 ppm CO2eq by 2100. Investment changes are based on a limited number of model studies and model comparisons. Total electricity generation (leftmost column) is the sum of renewables, nuclear, power plants with CCS and fossil power plants without CCS.

Fixera gärna bilden och fundera över rubriken i SVT “Kärnkraft och naturgas kan lindra klimatkrisen”. Effektivisering är alltså den höga stapeln till höger och kärnkraft kan skönjas om man har förstoringsglas.

Svenska Dagbladet har uppenbarligen tittat närmare eftersom de skriver “Bland nödvändiga åtgärder för att minska växthusgasutsläppen nämns satsningar på förnyelsebar energi och energibesparingar.”

New York Times har noterat IPCC’s skrivning om just kärnkraften.

“nuclear energy could make an increasing contribution to low-carbon energy supply, but a variety of barriers and risks exist.” It cited “operational risks, and the associated concerns, uranium mining risks, financial and regulatory risks, unresolved waste management issues, nuclear weapon proliferation concerns, and adverse public opinion.”

Och om gasen har IPCC skrivit med stora reservationer:

GHG emissions from energy supply can be reduced significantly by replacing current world average coal‐fired power plants with modern, highly efficient natural gas combined‐cycle power plants or combined heat and power plants, provided that natural gas is available and the fugitive emissions associated with extraction and supply are low or mitigated

Så vad är det som SVT sett som vi andra missat?

image

Yes we can!

Så kan man tolka resultatet av den sista av delrapporterna från klimatpanelen (IPCC) som gjordes klar i Berlin i helgen. Detta är den tredje i raden. Den första (I) innehöll det material som visar att klimatförändringen äger rum och hur omfattande den är. Den kom i höstas efter ett möte i Stockholm. Den andra (II) visar konsekvenserna av förändringarna och hur man kan anpassa sig till dem. Den kom för några veckor sedan efter ett möte i Yokohama. Och nu den sista (III) talar om hur man kan mildra (mitigate) klimatförändringen genom olika tekniska och policyåtgärder. Det är den som säger “Ja - vi kan!”

I sin introduktion tryckte IPCC’s ordförande Pachauri på att 2 graders-målet (med en koncentration av koldioxidekvivalenter till 450 ppm vid nästa sekelskifte) kan klaras men att, som han sade, “höghastighetståget för att minska utsläppen måste lämna perrongen nu”. Och man förstår att loket i detta tåg är energieffektivisering!

Om energianvändningen i byggnader heter det bland annat:

* Recent advances in technologies, know‐how and policies provide opportunities to stabilize or reduce global buildings sector energy use by mid‐Century
* Lifestyle, culture and behaviour significantly influence energy consumption in Buildings…. A three‐ to five‐fold difference in energy use has been shown for provision of similar building‐related energy service levels in buildings. For developed countries, scenarios indicate that lifestyle and behavioural changes could reduce energy demand by up to 20% in the short term and by up to 50% of present levels by mid‐century.
* Most mitigation options for buildings have considerable and diverse co‐benefits in addition to energy cost savings
* Strong barriers, such as split incentives (e.g., tenants and builders), fragmented markets and inadequate access to information and financing, hinder the market‐based uptake of cost‐effective opportunities. Barriers can be overcome by policy interventions addressing all stages of the building and appliance lifecycles
* The development of portfolios of energy efficiency policies and their implementation has advanced considerably. Building codes and appliance standards, if well designed and implemented, have been among the most environmentally and cost‐effective instruments for emission reductions.


En förhandsvisning av rapporten på DN Debatt trumpetar att det är Sverige som visar vägen och att det sker med höga koldioxidskatter. Det är bra men det är fortfarande bara en del av historien. Man missar (som vanligt) frågan om hur användarna av energi och den stora lönsamma potentialen skall realiseras. Den potential som alltså finns redan idag och redan innan höga skatter används.

Tågordningen mellan rapporterna har skapat viss oro eftersom anpassningsrapporten gav intryck av att vi inte kan göra något annat än vänja oss vid en varmare värld. Men som DI skrev i en ledare häromdagen “Banvallar är bättre än skyddsvallar”.

Nu vidtar arbetet inom klimatpanelen att skriva ihop en syntesrapport (SYR) som skall bli tillgänglig i december och ligga som grund för arbetet med COP 20 i Paris 2015. Nu när alla delarna finns kan resultatet bli större än summan av dem!

Får vi be om största möjliga tystnad!

Nu när klimatpanelens rapporter kommer och ger oss möjlighet att förstå hur den globala uppvärmningen kommer att yttra sig i våra liv, då måste vi hålla tyst om det! Det är innebörden i en artikel av bland annat Ted Nordhaus. Han har reagerat på en dramatisering i en TV-kanal i USA och menar att detta bara lockar fram och entusiasmerar nya klimatskeptiker som inte vill höra om allt detta hemska.

Så därför skall vi tala lågmält så att inte känsliga sinnen upprörs! Och dessutom finns det en lösning menar de i artikeln. Den börjar på k och slutar på kraft! Ja det vågade de i alla fall säga högt.

Något saknas - bara pengar eller är det också vilja?!

Rapporten från EEFIG (Energy Efficiency Financial Institutions Group) har fått Euractiv att undra om det faktum att pengar saknas till effektivisering egentligen visar att det är viljan som saknas.

Eller ännu värre? Man saknar grundläggande insikter om hur ekonomiska system fungerar. I så fall är artikeln i Euractiv mycket nyttig eftersom den länkar till ett stort antal rapporter som visar olika aspekter av effektiviseringens betydelse. Till exempel en från Ecofys (Saving energy: bringing down Europe’s energy prices for 2020 and beyond) som visar hur energisystemet påverkas till allas bästa. Inte bara de som sparar genom att effektivisera utan också alla andra.

Konsekvenserna ser ut så här:

1. Reduced demand will have a downward effect on fossil fuel energy prices
2. Electricity prices on the spot market will be lower
3. Fewer investments in energy infrastructure will be needed

Ajaj säger nu den förhärdade effektiviseringsmotståndaren. Om priserna blir lägre till följd av effektvisering så lönar det sig ju inte att effektivisera eftersom priserna blir lägre. Eller ?? raspberry

Är Du tillräckligt “kostnadseffektiv”?

Ett av de oftast förekommande orden i svenska dokument om energi, klimat och miljö är “kostnadseffektiv”. En av de åtgärder som mera sällan föreslås i dessa dokument är effektivare energianvändning - trots sin kostnadseffektivitet. Varmed här avses att kostnaderna för åtgärden är lägre än besparingen i energi.

Nej effektivisering händer inte av sig själv även om den är kostnadseffektiv. Ett skäl är att det är ganska komplicerat att sätta samman ett fungerande paket av den mängd av möjliga åtgärder som står till buds. Vi i branschen måste skapa bättre “produkter” till kunderna och det är därför vi bildar branschorganisationen EnergiEffektiviseringsFöretagen (EEF). Det är därför som man i andra länder valt att skapa instrument som hjälper kunderna att komma över osäkerhetens trösklar och att finna finansiering. Det gör man i Storbritannien och det gör man i Tyskland och flera andra länder.

I Sverige lägger man ett nästan helt urvattnat förslag till hur EUs direktiv, som ytterst avser att ge medlemsländerna ett handtag för att genomföra just de lönsamma (=kostnadseffektiva) åtgärderna, skall implementeras. Det enda förslaget med någon substans avser energikartläggningar i företag och naturligtvis förekommer ORDET även där. Det heter ”....stora företag ska göra en oberoende och kostnadseffektiv energikartläggning….”. Nu skall alltså inte enbart åtgärderna vara kostnadseffektiva utan även kartläggningen som sådan!!

Är “kostnadseffektiv” ett begrepp, ett modeord eller rent av ett sätt att signalera samförstånd mellan grupper som egentligen inte vill vidta några utgärder?

Helt om - marsch!

Investeringarna i ren energi faller för andra året i rad och Europa är den region som backar mest, enligt en sammanställning av PEW, se diagram nedan.

Det land som ökar mest är Kina (sorry DN - fel igen)! Japan som varit tidigt ute med solceller gör ett nytt skutt framåt på det området och gör det i anläggningar för “hembränd el” (distributed generation).

IPCCs rapporter, där vi väntar den sista i slutet på veckan, kan förhoppningsvis vända trenden för det är helt om som gäller! De tröttsamma ryggmärgsreflexerna om skiffergas och kärnkraft som båda är smutsiga och dyra borde vi slippa.  Men att vända på DN är väl inte att hoppas på? smile

image

Ropet från Paris ekar i Bryssel

IEA kallade i sin marknadsstudie avseende effektivisering dessa åtgärder för “det första bränslet” eftersom det är både billigt och omfattande i betydelse. Så det är kul att se att EUs grupp som fokuserar på finansiering (EEFIG) kallar sin rapport för “Energy Efficiency – the first fuel for the EU Economy”. Det är ju så sant och man får hoppas att det snart också når fram till våra breddgrader!? Även om (tongivande delar av) regeringen understödd av konjunkturinstitutet har svårt att acceptera.

Rapporten identifierar följande nyckelfrågor:
1, The full benefits of energy efficient refurbishments of buildings must be captured and well-articulated, with evidence, and as a priority, to key financial decision makers (public authorities, buildings owners and managers and for householders)
2. Processes and Standards for Energy Performance Certificates, Energy Codes and their Enforcement need to be strengthened and improved
3. Making it easy to get the right data to the right decision
makers
4. Standards should be developed for each element in the energy efficiency investment process
5. Priority and appropriate use of EU Structural and Investment Funds (“ESIF”) and ETS revenues through public-private financial instruments from 2014-2020 will boost investment volumes and help accelerate the engagement of private sector finance through scaled risk-sharing

Svårare är det inte!

Samhällsordningen är omkastad

En nyligen publicerad rangordning över hur väl olika länder kan ge sina medborgare välfärd i vid mening, och inte enbart mätt i BNP, placerar Sverige högt. Naturligtvis kommer Norge före som vanligt men bara pyttelite. Metoden som används för rangordningen kallas “Social Progress Index” (SPI), se bild nedan. Den ger sedan samma kurvor som det mera kända Human Development Index (HDI), det vill säga att det visar att välfärden över en viss nivå endast ökar marginellt med ökad BNP, men detta index innehåller flera bedömningsgrunder. SPI mäter alltså även miljöförhållanden och personliga möjligheter till förbättringar.

“Vinnare” är Nya Zealand som dock har en mera blygsam placering i BNP-ligan. The Guardian noterar att många av världens ledande ekonomier som till exempel Tyskland och USA kommer relativt långt ner på listan.

image

Ett mål för ensidiga aktörer

Konjunkturinstitutet har dragit sin lans för att det skall räcka med ett mål för klimatpolitiken. ”(Det) behövs utsläppsmål men inte mål för förnybar energi och energieffektivisering”, skriver de. Det är en förvånansvärt enkelspårig inställning som utgår från att allt ekonomiskt beslutsfattande är entydigt ekonomiskt rationellt i alla lägen. Att världen alltså befolkas av dem som Richard Thaler kallar Econs och som kan kalkylera som Einstein, har minne som en stordator och viljestyrka som Gandhi.

Men det är också förvånansvärt att man bortser från effektiviseringens och förnybarhetens stora orealiserade potentialer och att det behövs särskilda åtgärder för att de skall bli förlösta och att, när det sker, följdverkningarna för växthusgaserna är betydande. Och möjligen ännu mera ägnat att förvåna att man inte ägnar någon tanke åt de inbördes beroenden som finns mellan klimatåtgärder, åtgärder för konkurrenskraft och åtgärder för säker energitillförsel.

Åtgärder för till exempel energieffektivisering har ju inte bara påverkan på energikostnader och klimatet utan på en lång rad andra väsentliga områden vilket visas föredömligt i IEAsSPREADING THE NET: THE MULTIPLE BENEFITS OF ENERGY EFFICIENCY IMPROVEMENTS”.

Det är därför också en tröst att, som alternativ till KI, läsa IEAs “SUMMING UP THE PARTS Combining Policy Instruments for Least-Cost Climate Mitigation Strategies” där man just diskuterar hur man skall sätta upp mål och avstämma dem mot varandra så att man verkligen får resultat och valuta för pengarna. De skriver bland annat så här i sina slutsatser:

Carbon pricing is a cornerstone policy in climate change mitigation, but it is not a complete solution on its own. There are barriers to the effective response to a price signal that justify additional measures to overcome these barriers and deliver a least‐cost policy response.

Jag kunde inte låta bli att sätta en del i fet stil!

Egna åsikter eller egna fakta

Cass Sunstein skriver en intressant artikel om varför politiska grupperingar kan ha så olika uppfattningar om hur fakta skall tolkas. En fråga som blir ytterligare viktig nu när IPCCs rapporter kommer fram. Han inleder med den kända observationen att alla har rätt till sin egen åsikt men inte till sina egna fakta!  grin

Och ändå! Trots att fakta är där så får vi så olika behandling av dem i samhället. Sunstein går därför till Dan Kahans arbete om “Gruppförnimmelse av vetenskapliga fakta” (cultural cognition of scientific consensus) där han finner stöd för hur grupper hanterar fakta inte beroende på vad de säger utan snarare på vad de innebär för gruppens värderingar.

Detta gör mycket av debatten lättare att förstå men kanske inte att hantera?

En dyster rapport full av hopp

Så kan man se IPCC WG2s rapport om konsekvenserna av klimatförändringarna.

Dyster därför att den visar upp en mycket hotfull bild av vad som händer om den pågående klimatförsämringen inte bromsas. Som The Guardian säger innebär det ett hot mot säkerhet, livsmedelsförsörjning och mänskligheten som helhet!

Full av hopp eftersom den också säger att vi (mänskligheten) kan stoppa försämringarna så att de inte blir så mycket värre än vad de redan är. Men då måste vi agera samfällt och snabbt!

Som vanligt är IPCCs rapporter rena underverken i pedagogik och det gäller inte minst illustrationerna. Som till exempel bild 1 nedan vilken visar hur olika arter kan hinna med att flytta undan i tid vid olika nivåer av uppvärmning. För vissa är det inte ens möjligt!

Eller den från huvudrapportens tekniska sammanfattning (bild 2) som visar hur fattiga och underpriviligierade drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Om man skall klaga på något i rapporterna så är det att man inte talar om temperaturnivåer av det förklarliga skälet att genomsnittlig ökning för klotet har väldigt varierad geografisk fördelning. Man talar om istället om RCP (Representative Carbon Pathway) vilket är lite kryptiskt innan man hittar förklaringen.

För Europas del visar rapporten att våra mest påtagliga problem kommer att handla om vatten till följd av översvämningar och tillgång samt om temperaturer vanligen i samband med värmeböljor.

Men som sagt det behöver inte bli så mycket värre än det redan blivit. Dock fordras snabba och bestämda krafttag från våra beslutsfattare. Och vi måste samarbeta - inte sitta och jämra oss i sällskap med klimatförnekare och EU-motståndare.

image
Bild 1
————————————
image
Bild 2

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv