Elektrifiering och fattigdom

Man bedömer att mellan 1,5 och 2 miljarder människor saknar tillgång till el. Flest i Afrika och i Södra Asien.

Indien är ett av de länder som har stora problem både med att en stor del av befolkningen saknar tillgång till el men också att att mycket av den el som genereras “försvinner”. Hjälpare ställer gärna upp med råd som oftast är av typen att man skall anpassa sig till världsmarknadpriser och att man skall organisera sektorn på ett ändamålsenligt sätt. Rätt så! Men ändå otillräckligt. En mera precis bild både av problem och av lösningar får man av Indiens eget organ för effektivare energianvändning. Det är många små bitar som skall falla på plats för att komma ur den knipa man sitter i.

image

Old habits are hard to break

Energy Saving Trust har publicerat en barometer som visar vilka energi(o)vanor vi har svårast att bryta. Naturligtvis visar den att ord och handling oftast inte följs åt men också att medvetandet finns i hög grad. Det gör att man blir lite undrande över det ständigt återkommande “politiska” kravet på att vi skall öka informationen för att göra folk medvetna om problemen (awareness-raising). Medvetandet finns men inte kunskapen om åtgärderna. Det är snarare politikernas “awareness” om folks problem som behöver öka?

Därutöver illustrerar väl sådana här undersökningar att vi behöver både förändringar i teknik och i livsstil. Samt att vi behöver en teknik som underlättar förändringarna i livsstil.

Varningsmärke för energislöseri

På samma sätt som för cigaretter och alkohol kan man ha varningstexter på prylar som slösar med energi! Idén kommer från Australien och man funderar på den även i Korea (se bild). Eftersom Korea tillverkar en stor del av världens energianvändnande utrustning så är det särskilt intressant att de tar frågan om “stand-by” power på allvar.

Och Industrin som oroar sig för osund konkurrens kanske skulle uppskatta om produkter som föröker utge sig för att vara bättre än de är kunde hållas tillbaka med hot om att bli varningsmärkta?

image

Man kan spara mycket energi i byggnader!

Det är sannerligen ingen nyhet och det är därför man med stor skepsis börjat titta i en ny rapport från FNs miljöorgan UNEP. Och sannerligen är det lite som är nytt ifråga on dessa slutsatser men ändå är det en nyttig rapport. Den säger t.ex att även energisparande åtgärder bör bli föremål för CDM-stöd. Det hat varit svårt att få accepterat tidigare. Men framförallt visar den många intressanta detaljer om hur byggsektorn utvecklas globalt och det finns mycket bra illustrationer till detta.

image

Sahara, en tillgång, en hägring eller en illustration?

Sahara förekommer ibland i energidebatten som en tillgång att utnyttja. Antingen med storskalig vind eller solkraft som sedan skall överföras till Europa med högspänd likström, HVDC. Men mest verkar idén överspänd och har troligen sitt underlag i illustrationer av den enorma mängd sol som finns att utnyttja.

Även Sverige har goda tillgångar så vi behöver inte gå över Medelhavet för att finna det vi behöver. Solindustrin växer så det knakar och gör för varje dag en svensk tillämpning allt mindre utopisk.

Så ta inte illustrationerna bokstavligt utan fråga istället vad vi kan göra på hemmaplan.

Rejäla tag i Norge

Den norske statsministern har annonserat avsikten att Norge skall vara koldioxidneutralt till år 2050 vilket innebär en klar skärpning av målsättningarna också för 2012 och 2020. Det norska åtagandet innebär att man kommer att satsa stort också internationellt genom att utnyttja Kyoto-avtalets flexibla mekanismer. Om det görs på rätt sätt kan man åstadkomma en rejäl teknikutveckling i världen och som norsk industri sannolikt kommer att få glädje av.

Det är bra att vi får sådana här utmaningar mellan länderna och att många inte bara säger utan visar att man vill vara i främsta ledet. Men visst måste man undra varför Sverige inte vill vara med?

Eller vore det bättre att inte veta?

En titt i kristallkulan har alltid lockat, men kanske inte i den här? IPCCs sammanfattning av sin rapport visar med all tydlighet man kan önska vilket bevismaterial man har för sina slutsatser och med en skrämmande illustration vad som väntar (se nedan). Som synes har dera bedömningar blivit mera precisa än vid förra tillfället.

Och somliga talar om klimathysteri. I detta fall framfört av en katolsk kardinal som bl.a. hänvisar till Noak och syndafloden! Och han varnar för doemdagsprofetior. Han vill väl ha monopol på dem kan man tänka.

image

En kraftfull satsning - minska med 60 MSEK!

Det är regeringens satsning på effektivare energianvändning:

“Insatser för energieffektivisering
Inom ramen för 2002 års energipolitiska program genomförs en rad åtgärder med syfte att bidra till en mer effektiv energianvändning. Programmet löper ut 2007.

Regeringens målsättning är att möjliggöra att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror, bland annat genom satsningar på energieffektivisering. För detta ändamål beräknar regeringen att 140 miljoner kronor per år bör tillföras från 2008, bland annat för att säkerställa en fortsatt verksamhet för de kommunala energirådgivarna och de regionala energikontoren. EU-direktivet om obligatoriska energideklarationer av fastigheter kommer t.ex. att öka betydelsen av rådgivning för att övriga instrument skall verka effektivt.

Rådgivningen ger förutsättningar för ett effektivt samarbete med lokala och regionala aktörer.”

Det innebär en sänkning med 60Mkr per år.  Idag används 135,5Mkr enbart till energirådgivning och information!!

Strategisk plan för Europa eller för särintressena?

STP den strategiska Energiteknikplanen har börjat formeras inom EU-kommissionen. Det skall bl.a ske genom en allmän konsultation där det är fritt fram för alla att besvara frågor i ett formulär före den 13 maj. Men i en presentation av strukturen i arbetet framgår att det fortfarande är ett mycket gammaldags tänkande som styr och att de som gör arbetet gömmer sig bakom klyschor som att “marknaden styr” och det är “inte vår uppgift att utse vinnarna”. Följdaktligen anas ett framtida system som är likadant som dagens men med lite annorlunda kraftslag.

Frågeformuläret innehåller viktiga och riktiga frågor men man ser också att samma ord kan betyda olika saker. Det finns dock några öppna frågor där man kan utveckla sina egna tankar en del.

Fattiga tvingas till det som bara de rika har råd med.

Edison lär ha sagt att elektrisk belysning skulle bli så billig och överkomlig att bara de rika skulle ha råd med stearinljus i framtiden. I utvecklingsländerna är den tragiska sanningen att den belysning som står till buds för de fattiga borde man vara rik för att ha råd att betala. Lumina-projektet har för avsikt att ändra på det.

I förlängningen kan man tänka sig att dessa strävanden också kommer de industrialiserade länderna till godo på ett sådant sätt att vi (de rika) borde hjälpa dem (de fattiga) att lyckas eftersom det ger oss (både rika och fattiga) bättre och billigare uthållig teknik i framtiden.

Miljövårdsberedningen is back!

En ny rapport har “släppts” och handlar om Miljötillståndet i en värld av snabb ekonomisk tillväxt. Man föreslår en aktiv roll för Sverige bl.a. inför vårt ordförandeskap i EU 2009 och säger att en av utmaningarna är “Klimatutmaningen med fokus på energieffektivisering”. Man skulle, som de säger, kunna vara think-tank och alliansmäklare. Ja varför inte, t.ex. som organisatör av riktiga teknikupphandlingar för produkter som spelar en roll för världen?

Men förra gången miljövårdsberedningen gjorde sin stämma hörd för c:a 2 år sedan så möttes deras kloka förslag av en helt öronbedövande tystnad. Medvetenheten om klimathotet har ökat dramatiskt sedan dess. Men handlingsbenägenheten??

Teknikupphandling som jippo

Det globala samvetet och de djupa fickorna har stämt träff och kommit på att det behövs nya produkter för framtiden. Resultatet är X-prize.
De presenterar sig själv genom att säga att den unika idén är att ge mångmiljonbelopp till dem som kan få fram nya lösningar på tekniska problem, senast för transportsystem.
Till deras initiativ hör idéer om rymdflygningar för allmänheten. Knappast något som känns direkt angeläget som problem för mänskligheten.  De är också angelägna om att framhålla värdet av den publicitet som ingår i projekten.
Teknikupphandling som utgår från de behov som uttrycks av representanter för vanliga användare känns tryggare som metod för att lösa reella problem (TUKOMP.pdf) än den som är ett jippo för att skapa publicitet.

Allt om strömförsörjning

Våra hem fylls alt mer av små svarta dosor och av apparater som slukar ström utan att vi vet om det. I USA talar man om dem som vampyrer.  Vi borde kanske snarare se dem som fästingar. Små blodsugare som är svåra att se och få grepp om.
I EU har nu gjorts en omfattande studie av dessa små kreatur. I den finner man alla fakta man rimligen vill veta utom möjligen vad man kan göra åt situationen. Det finns t.ex. märkligt lite om alternativ som solcellsladdare eller om hur man skall få tillverkarna att göra bättre produkter.

Ett litet ljus i mörkret

Gatubelysning har alltid varit en källa till diskussioner när det gäller effektivare energianvändning. EUs ministerråd har också pekat ut gatubelysning, kontorsbelysning och glödljus som viktiga områden.
En rapport som gjorts för att studera hur Eco-Design direktivet kan användas för att förbättra gatubelysningen visar att användningen i EU-25 kan minska från 39 TWh 2005 till 35 TWh 2010 och ytterligare till 31 TWh til 2020. Högtryckskvicksilverlampans tid är förbi.
Ett litet ljus i mörkret och en bidragande rännil till den stora uthålliga ån!

Hur långt har din inköpskasse rest?

Vi tittar väl alla extra noga på förpackningarna efter ursprungsland nuförtiden? Men i en del fall kan det ge oss en felaktig bild. Blommor odlade i Afrika har kanske kostat mindre koldioxid än de som odlats i upplysta och uppvärmda växthus i grannkommunen! Man talar om “mat-kilometer” (food miles) men ändå saknas en del pusselbitar. En möjlighet kan vara att skapa bättre märkning med t.ex. fair-trade och/eller fair-planet så att vi kan utöva vår konsument-makt bättre.

Vad styr kärnkrafttänkandet?

Då och då seglar det upp utspel i Sverige för mera kärnkraft. DN pustar och frustar och ser till att vi inte missar en stavelse som kan tolkas som ett utspel för ökad kärnkraft. Är det influenser från Finland, där man talar om ytterligare en reaktor, trots svårigheter i byggandet av den man håller på med? Eller är det influenser från Norge där man anser att Sverige har komparativ fördel av kärnkraft och därför bör bygga vidare?

Norge har på samma sätt som Sverige komparativa fördelar av att bygga vattenkraft och borde därför i konsekvensens namn göra just det! Att de redan har byggt ut allt som går kan vara ett hinder förstås!? Och samma hinder gäller för ny svensk kärnkraft. Om vi vill bibehålla energisäkerheten genom bränslediversifiering (d.v.s. att inte lägga alla ägg i samma korg) så finns det inte plats för mer kärnkraft i Sverige.

Och om det är den finska influensen så gäller samma sak. De har c:a 30% kärnkraft idag och alltså en bit kvar till Sveriges kärnkraftsandel 50%.

I sammanhanget känns det aktuellt att minnas en av de få “misslyckande-studier” som gjorts och som faktiskt kom från Finland. Heder åt dem som försöker lära av sina misstag! Det var när man höll på att ersätta olja med fastbränslepannor på 80-talet som man leatde upp ett dussin fall där det inte blivit något bra resultat. Och en kategori av misslyckanden var särskilt intressat och kallades politska misslyckanden. Typexemplet var att man byggt för stora pannor som inte var anpassade till behoven. Och skälet till några av dem var att kommun-politikerna tyckte att grannkommunens panna fungerade bra. “Men eftersom vår kommun är större än deras (invånarantal eller yta) så skall vi ha en större panna!” Visst finns sådant tänkande även på riksnivå!?

Förr brukade man säga att den nationella identiteten (och stoltheten) fordrade att varje land hade en bilfabrik och ett flygbolag. Tvingas vi lägga till ett kärnkraftverk?

Koldioxidinfångning är inte utan problem

Det knyts starka förhoppningar till att kolförbränningens problem skall lösa med att koldioxiden avskiljs och sänds ned till deposition i mark eller vatten. Man funderar mycket över vilka geologiska formationer som är lämpliga och det är alldeles klart att det inte går att göra överallt där kolet idag förbränns. Ett försök som gjorts i USA visar att det finns risker för s.k. rapid mineral dissolution som kan skapa genvägar för koldioxiden att snabbt fly från sitt lagerrum. Och bortsett från att det på nytt kan läcka ut i atmosfären så kan det ställa til med annat otyg på vägen.

I senaste numret av Forskning och Framsteg görs en betraktelse som säger att koldioxid som lagras inte behöver bli där för evigt. Det räcker med 5000-10 000 år! Det är något märkligt med att vår generation håller på att bokstavligen sopa alla sina problem under mattan och hoppas att ingen i framtiden skall drabbas.

På en energikonferens i Johannesburg nyligen yttrade en Sydafrikansk deltagare att koldioxidinfångning, CCS, inte är det slutliga svaret men en interims-lösning. Och för Sydafrika där elproduktionen till 90% komer från kol så är frågan betydelsefull.

USAs energitjänstedirektiv

Nu har USAs energidepartement kommit med sin motsvarighet till det Europeiska energitjänstedirektivet. Det finns också likheter i det att de Europeiska direktivet skall uppfyllas på sätt som repektive land bestämmer. I USA vänder man sig till delstaternas regulatorer med sina uppmaningar. Exempel på mera konsekventa tillämpningar finns från några delstater, bl.a Washington och Pacific Northewest, se nedan.

image

Ekon ur avgrunden

Märkliga uttalanden kommer från USAs klimatförhandlare Harlan Watson som hävdar att Europa kan sluta drömma om ett nytt Kyotoavtal. Han skyller på att de stora utvecklingsländerna (Brasilien, Indien, Kina). Om dessa inte accepterar utsläppsbegränsningar så kan inte USA heller göra det eftersom jobben hotas. Till att börja med så har ju Sternrapporten visat att det är med ökande utsläpp som jobb och välfärd verkligen hotas. Och även om u-länderna tvekar så är det ju I-länderna som skapat dagens situation och särskilt USA. Utsläppen där är 5-20 ggr högre per capita än i de länder han nämnde!!

Men lyckligtvis kommer också andra signaler från USA. Californien studerar den Europeiska utsläppshandlen och överväger att knyta an till den. De har välkomnats till EU-parlamentet och uppenbarligen visat intresse.

Skall vi ge Harlan Watson “the benefit of a doubt” och tro att hans utspel är knutet till förhandlingen och inte är en genuin attityd. Eller tvingas vi konstatera att det är ett uttryck för övertro på nationalekonomi på samma sätt som en del svenska företrädare visar.

Det snackas om verkstad, men….!?

IEA och IRENA lanserar en gemensam rapport “Perspectives for the Energy Transition - Investment Needs for a Low-Carbon Energy System,” inför Tysklands vĂ€rdskap för G20-överlĂ€ggningarna dĂ€r man satt energi och klimat som huvuduppgift.

I rapporten talar man om vad som behöver göras och hur mycket som behöver investeras för att klara klimatmÄlet (mindre Àn 2 graders uppvÀrmning). Hela den existerande byggnadsmassan behöver renoveras (se bild nedan). Och det borde vÀl inte vara nÄgon övermÀktig uppgift eftersom den kommer att succesivt förnyas ÀndÄ. MEN kommer det att bli DJUP-renoveringar?

A deep transformation of the way we produce and use energy would need to occur to achieve the 66% 2°C Scenario. By 2050, nearly 95% of electricity would be low-carbon, 70% of new cars would be electric, the entire existing building stock would have been retrofitted, and the CO2 intensity of the industrial sector would be 80% lower than today.

I en sammanfattning pekar eceee pÄ behovet av politiska beslut och fokusering.

Such a deep transformation of the energy sector would require ambitious policy measures, including a rapid phase out of fossil-fuel subsidies, rising CO2 prices, extensive electricity market reforms to integrate large shares of renewables, and stringent low-carbon and energy efficiency mandates.

Om vi rĂ€knar bort USA för de kommande Ă„ren - kan vi hoppas pĂ„ resten av vĂ€rlden? FörpostfĂ€ktningarna i EU om det sĂ„ kallade “vinterpaketet” Ă€r inte uppmuntrande. Snack men inga löften om verkstad.

Läs mer

Månadsindelade arkiv