Storbritanniens minister för miljöfrågor Ian Pearson tycker att det skall vara lika lätt att få finansiering till småskalig energitillförsel, t.ex. vindkraft som till att köpa en ny soffa. Och det ser ut som ett omedelbart svar att man kan köpa solceller och vindturbiner på internet från Brittiska företag. Ett av dem lanserade solceller rakt över disk nyligen.

Idag måndag skall Nicholas Stern lägga fram en rapport till den Brittiska regeringen om de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna. Man har pratat om den länge och några detaljer har börjat läcka bl.a. efter det att de fått en förhandstitt i slutet av förra veckan. Rapporten säger att det kommer att kosta 1% av världens BNP att undvika katastrofen. Men det kommer att kosta 15-20 gånger mer att inte göra det! “Att fortsätta som hitintills kommer att få tillväxten att spåra ur.”

Rapporten, som är 700 sidor lång och den mest omfattande genomlysning som gjorts, kommer också att visa hur just åtgärderna för att undvika klimatkatastrofen istället kommer att gagna ekonomin. Sir David King, som är vetenskaplig rådgivare till Brittiska regeringen, och som är i Sverige och gör presentationer både på måndagen och tisdagen kommer med all sannolikhet att berätta om rapporten, slutsatserna och möjligheterna!

En viktig slutsats är att möjligheterna FORDRAR ett utvecklat internationellt samarbete. Skall Sverige köpa en vinstlott och vara med den här gången?

Kalmar har en spännande satsning på att attrahera kinesiska företag till regionen. Tillsammans med Changxing-regionen i Kina anordnar de vartannat år i Kina och vartannat i Kalmar ett “China-Baltic Business Forum” där företag kan träffas och diskutera/planera samarbeten. Myndigheten Invest in Sweden deltar också aktivt i att skapa kontakterna.

I år var temat uthållighet och miljö . Om två år skall de enligt programmet vara tillbaka i Kalmar och då vore det kul om de t.ex fokuserade ännu tydligare på effektivisering av energianvändningen. En mycket stor del av de produkter som behövs tillverkas ju i Kina och man borde spinna vidare och utveckla miljötemat. Och någon svensk region borde väl vara lika framsynt och etablera kontakter med Indien!?

Den Danska regeringen har sänt sitt svar på frågan om hur Europas framtida energipolitik bör utformas och effektivisering står överst på agendan. Man föreslår bl.a. ett heleuropeiskt system där bl.a vita certifikat ingår tillsammans med gröna och inom ramen för bindande åtaganden. Det kan kanske vara ett sätt att förebygga sådan “certifikatskollaps” som Nordic Energy Perspectives befarar?

Man vill också skärpa målsättningarna över lag och föreslår 1,15 % effektivisering årligen till år 2017 i stället för det som nu gäller 1%.

Så kom den till slut efter en hel del stridigheter, handlingsplanen för effektivare energianvändning. Den finns också i en kortare broschyrform. Det ha sagts att fördröjningen beror på att man velat vässa planen som tidigare varit alltför tam. Det kan vara sant för vissa dela verkar nya och spännande, som t.ex EU-kravnivåer för byggnaders energianvändning (kWh/m2) och en strategi för passiv-hus. Ambitionsnivån har skruvats upp ytterligare ett snäpp över de 20% man talat om tidigare.

Och man blir tydligare på att den 1% effektiviseringsförbättring som man skall ha varje år är utöver det som uppnås “spontant”. Frikopplingen från den ekonomiska utvecklingen befästs. BNP skall följa den övre linjen i diagrammet och energianvändningen den nedre.

är tydligen det nya radarparet, Storbritannien och Nederländerna, för att påverka klimatförändringarna och att satsa på effektivisering. De har skrivit ett gemensamt brev-upprop i ämnet till EU-ordföranden Matti Vanhanen. På samma sätt som Persson och Blair en gång i tiden.

Nu har alliansen en chans att sälla sig till de goda krafterna och markera sin vilja. Brevet har nämligen en del lösa ändar, en av dem är att man vill utvidga och stärka ETS, d.v.s. handelssystemet för utsläppsrätter. Det behövs sannerligen men först måste man få bort de stora problem det har. Det som lett till höjda energipriser , men högst tveksamt om det följt några riktiga handfasta åtgärder med.

Det är faktiskt en risk som Sverige står inför. Och det kan hända snart till följd av ett underskott i dessa certifikat (se diagram). Utsagan kommer från en rapport presenterad inom ramen för projektet Nordic Energy Perspectives. Rapporten tar också upp frågan om hur den Europeiska handeln med emissionsrätter, ETS, lett till dyrköpta erfarenheter genom höjda elpriser och att den fria tilldelningen av utsläppsrätter kan motverka de investeringar de antogs gynna. Man säger t.o.m. att feed-in-tariffs kan vara värt att överväga för att få stabilare förutsättningar för investeringar.

Naturvårdsverket föreslog härförleden att Sverige skulle ta ett ledarskap i att utveckla marknadsbaserade styrmedel. Då bör man definitivt titta närmare på dessa rapporter först.

Man spekulerar också lite över hur energipolitiken reflekterar samhällsförändringar och -prioriteringar i stort och att det återkommande kravet på stabila förutsättningar inte kan uppfyllas utan hänsyn till dessa.

Kanske man kan kosta på sig att bortse från klimatförändringen. Skadeeffekterna av klimatförändringen bedöms vara minst 4 gånger större än kostnaderna för att undvika dem. Och beloppen som avses är svindlande. Det talas om flera trillioner pund!

i Tyskland har lanserat ett program för att fördubbla Tysklands energieffektivitet (mätt i kWh/BNP) jämfört med 1990. Hon säger i uttalandet att energieffektivtet är nyckeln till ett uthålligt system och att det påverkar både ekonomi, försörjningstrygghet och miljön. Väl talat!

Och ännu bättre att hennes åsikt tycks delas av allianssyster Olofsson i Sverige enligt en intervju i TV4 i Västerbotten.

när vi skall ha ordförandeskapet i EU har redan förberetts av Naturvårdsverket. De föreslår tre prioriterngar nämligen:
1. Klimatfrågan
2. Biologisk mångfald
3. Hållbar utveckling

Man trycker därutöver på att Sverige skulle vara ett föregångsland vad gäller marknadsbaserade styrmedel. Sant eller ej är det värt att ta upp frågan men gärna med ett vidare perspektiv än att bara “sätta priserna rätt” och sedan hoppas att Adams Smiths osynliga hand skall göra jobbet. Den som ibland kalls “the invisible hand with a green thumb”. Det kan vara värt att titta på IEAs arbete om hur man skapar marknader för teknologier också.

...för att man skall kunna bedöma om den nya regeringen gjort några tydligare förändringar vad avser effektivare energianvändning. Dagens budget innehåller några antydningar men knappast mer. I pressmeddelanden säger man att man vill bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och energianvändning samt att man vill se över incitamenten för effektivisiering. Sambandet man tittar på är emellertid brutet för länge sedan vilket både IEA och EU visat i väl underbyggda studier. Men det hindrar naturligtvis inte att man kan gå längre.

Budgettexten i sig själv var nog skriven långt innan regeringsskiftet och är väsentligen en uppräkning av den förra regeringens åtgärder och av redan gjorda åtaganden. Några meningar är emellertid antydande, som t.ex. att det gäller..“at få den generella informationen (om energifrågor) anpassad till den egna situationen (hos användarna)”, (sid 63). Ja det var ju bl.a. det som energideklarationerna med tillhörande åtgärdsförslag skulle bota och som den gamla regeringen av någon anledning undvek att effektuera innan den avgick. Skall vi ta antydningen som att den nya tänker se till att deklarationerna blir meningsfulla? Både kd och c lade tydliga förslag före valet men dessa syns ännu inte i texterna.

På några ställen talar man om “informations- och kunskapsspridning”. Har man funderat något över hur marknadens kunskap byggs upp? Och att man måste satsa på en systematisk återföring av kunnandet för att få till stånd en dynamik som omfattar både forskning och marknad?

Det tydligaste tecknet på att det finns en vilja till riktigt nytänkande är deklarationerna att man:
“aviserar sin avsikt att bjuda in riksdagens partier i syfte att nå samsyn kring en bred och långsiktig energiöverenskommelse om en modern och marknadsekonomiskt orienterad energipolitik” och
“avser återkomma med förslag till och finansiering av en så kallad klimatmiljard för klimatrelaterad energiforskning och utveckling samt investeringsstöd. Satsningen syftar till att skapa tillväxt, nya jobb och miljönytta i Sverige.”

på länder som inte implementerar direktiven de har varit med att besluta om. Nu får 9 länder gult kort och detta är antagligen bara början på ett tuffare regemente. Hur länge kommer Sverige att klara sig?

IFC, International Finance Corporation, inom Världsbanken sjösätter ett spänannde projekt som syftar till att bli kvitt den förödande användningen av fotogen för belysning. Förödande för ekonomin, miljön och för synen hos brukarna ( IFCPhotos1.pdf ). Projektet skall få ut belysningsprodukter som kombinerar LED (Lysdioder) och solceller. Ett sådant projekt kan också innebära en injektion för LED och solcellsteknik som paradoxalt nog kan komma till gagn även för den rika världen genom att nischmarknaderna motiverar utveckling. Lönsamheten hos de nya produkterna kan knappast ifrågasättas, med en återbetalningstid på mindre än 7 månader!

att kostnaderna för att hindra (=minska) växthuseffekterna är rimliga och att kärnkraft inte är avgörande för möjligheterna. Det är PwC som rapporterar att de motsvarar ett års tillväxt, men också att åtgärderna måste sättas in NU! Dett är klart i linje med t.ex. IEAs rapport om de tekniska möjligheterna. Enligt PwC kan en ökad satsning på effektivisering till 2,6% förbättring per år (globalt) jämfört med dagens 1,6% minska emissionerna med en tredjedel.

Den häftiga elbilen Tesla som vi berättade om i somras har fått ett pris. För att vara precis: 90 000 USD (drygt 650 000 SEK). Men de första 100 exemplaren är redan sålda och det går att teckna sig för nästa serie. Ett bra bevis på att det finns nischmarknader som kan vara hästen som drar igång lasset.

Frågan är om det finns något starkare styrmedel i världen än skatteavdrag? I Florida har just nu man en skattefri vecka för energieffektiva prylar! Det kanske man bör fundera på när det gäller fastighetsskatten också. Dess existens och möjligheterna till lättnad kan locka fram önskvärda beteenden som annars blir svåra att få. Inget ont som inte kan göras om till något gott!

Transformatorer är en svag länk i distributionen och det sitter en mängd gamla sådana runtom i stolpar och små stationer runt om i världen. Väldigt många ger för stora förluster men sitter kvar år efter år och flyttas snarare än skrotas. Nu kräver ett antal distributionsföretag i USA strängare normer! Trots att det borde finnas ett klart affärintresse att minska förlusterna och kostnaderna! Eller är det så att de regleringsmetoder som myndigheterna använder innebär att affärsintresset undergrävs?

En utredning visade nyligen på stora effektiviseringsmöjligheter i just distributionstransformatorer.

Många har på senare tid deklarerat sina intentioner att vara föregångare på området “Uthållighet”. Californen tillhör den gruppen och ett antal företag (12 st) har visat att de också är det. Effektivare energianvändning är en viktig komponent i det de gör. Men Norge vill också vara med och har lagt fram ett förslag om Norge som ett “lågutsläppssamhälle”. Frankrike har observerat drastiska förändringar och vill motverka dem med kraftfulla miljöåtgärder. Och Irland har lagt fram en plan för att öka både effektivisering och förnybar energi.

Förra regeringen talade mycket om sin vilja att vara föregångare men det blev inte så mycket “verkstad”. Oljekommissionens rapport kom 5 i tolv. Delar av den nya regeringen har också stora ambitioner men räcker det en hel och enad allians? Snart vet vi.

I Australien har en tillverkare fått betala dyrt (3 millioner AUD) för att slarvat med energimärkningen på 15000 luftkonditioneringsaggregat. Kunderna kommer att få en rabatt beroende på graden av felmärkning. Företaget åläggs också att skärpa sina rutiner och provningar.

...till följd av klimatförändringarna. En klar risk enligt Statens Geotekniska Institut som gjort en studie för Klimat- och Sårbarhetsutredningen. Försäkringsbranschens intresse borde vara uppenbart, men….? Vid den tyska “Uthållighetskonferensen” i slutet av september uttrycktes (än en gång) att försäkringsindustrin är den som borde stå i frontlinjen för att påverka och minska riskerna av klimatomställningen. Möjligheterna verifieras in en ny studie, From Risk to Opportunity, och illustreras tydligt som i följande figur. Sverige ligger illa till!

Bland alla de förklaringar som framställs för den uteblivna planen för energieffektivisering så är det den om politiska motiv som oroar mest. Är det någon som är emot effektivisering? Och vilken sorts politik talar vi om? Knappast partier men kanske industri-intressen. Och i så fall vilka? Ledande företrädare tvivlar (sägs det) på att de ambitiösa målen kan nås! Tacka tusan för det, om man inte ens kan lägga fram sin plan. Hela havet stormar i Bryssel.

rullar vidare. I fredags lyfte det Finska presidentskapet frågan till en högre nivå och sade att man tänkte ställa in nästa ministermöte om inte planen fanns på bordet dessförinnan. Något som aldrig förut hänt i EU! Ett antal parlamentariker, med Anders Wijkman i spetsen pekar på att Europa kan missa den ledarroll man eftertraktat på området (Wijkman_et_al.pdf). Och säger också att de önskar en vass plan (underförtått att de utkast de sett kan bli bättre). Slutligen trycker 10 stycken NGOs på (g10_letter.pdf). Frågan är om Barosso kan stå emot? Och i så fall varför??