Om energiföretaget själv får välja

I USA där man har omfattande erfarenhet av energieffektivisering som levereras i medverkan med energiföretagen har man samlat de senaste erfarenheterna och sett hur kostnadseffektiva olika alternativ är, se bild nedan.

Om man för jämförelsens skull lägger in kärnkraftens kostnader som “norm” syns att de gröna alternativen är de mest attraktiva både med hänsyn till kostnader och uthållighet. Om man nu skulle var beredd att tumma på uthålligheten så klarar sig även naturgas. Så länge den varar och så länge de externa effekterna inte räknas med.

Lazard har ju också tidigare visat samma typ av resultat. Så om energiföretagen själv får välja så är effektivisering bäst för alla tätt följt av förnybar energi. Och inte är väl Europa (inklusive Sverige) så skilt från USA?

image

387% i avkastning!

Verkar ju vara rätt bra. Och ändå talar vi inte om bonusar eller löner för näringslivets “toppar”.  grin Utan om något så enkelt som effektivare energianvändning.

I 16 stöder i sydöstra USA satsade man en miljon dollar och tog hem nästan fyra på en treårsperiod. Någon annan som vill vara med för det går lika bra på hemmaplan?!

Nästan rätt om energiutvecklingens möjligheter

Thomas Friedman skisserar en strategi för att använda energiteknik på ett sätt som minskar beroendet av Ryssland och därmed hotet både i geopolitiska och ekonomiska termer.

Det är enkelt och bygger på utveckling och användning av förnybar energi och att det ställs upp mål för hur kvoten succesivt skall ökas. Vidare skall effektiviteten i användningen öka. Så långt är allt OK. Men tyvärr har han också lagt in användningen av skiffergas och tjärsandsolja som hjälp under en övergångsperiod. Hans problem kan vara att han inte observerar (vet) att det finns en effektiviseringspotential som redan med dagens teknik är mycket stor och går att exploatera snabbt.

Hans text har översatts och tagits in i pappersversionen av DN men är (i skrivande stund) inte tillgänglig på nätet. Det kan bero på att DN inte själva ens är i närheten av förståelse för möjligheterna.

Vallöften för EU-Parlamentet?

Blivande EU-parlamentariker borde vara positiva till att verka för att Europas byggnader renoverades och därmed förde med sig alla de fördelar som detta innebär för ekonomi, jobb och trygghet. Renovate Europe drar igång en kampanj i början av April. Vad tycker din kandidat?

Vore inte det bättre än det ständiga tugget om vad man anser att EU inte borde göra? Nu senast använt i debatten om klimatmålen (eller om det är för kärnkraften?).

Sifferexercis?

Euractiv har funnit att man i de beräkningar som använts för att motivera att EU bara skall ha ett mål för sin klimatpolitik har systematiskt missgynnat energieffektivisering.

Observers and commentators alike were surprised when the EU executive recommended a sole binding 40% greenhouse gas cut for 2030, even though its own impact assessment found that a mild climate package including energy efficiency and a 30% renewable energy target would create 327,000 more jobs than a sole 40% emissions cut alone.

This would be “mainly due to high investments in energy efficiency,” said the document which was intended to inform policy-making decisions.

Hur detta räknestycke är möjligt förklaras lite närmare på eceee’s kolumnsida.

 

Skojigare, bättre och svårare.

Ohyggligt mycket av våra ansträngningar att effektivisera har varit inriktade på prylar och deras funktion, lampor, motorer, isolering och så vidare. Det är bra men varken tillräckligt eller skojigt nog. Det fordras att man arbetar med hela systemet där prylen bara är en del. Detta togs upp på ett möte som eceee ordnade nyligen: “From products to systems: Saving more energy through EU policies”.

Där visades att man kan uppnå så mycket mera med styrning av ljus än bara byta lampor, med styrning av värme än bara byta bränsle. Men också att det blir svårare när man jobbar med hela systemet. Inte minst att människorna krånglar till det med att springa kring och påverka tekniken. grin

För att sedan göra det värre så måste man också ta hänsyn till regelverken som måste ändras. Detta visas i en studie av CLASP: “Developing measurement methods for EU. Ecodesign and Energy Labelling measures”

Så visst blir det svårare men det ger också större utdelning och är mycket mera spännande än att bara byta lampor. Eller hur?

 

Brysselskräcken når nya höjder!

Det är med viss förvåning som man ser att det hemska “Bryssel” av ledande politiker manas fram som ett hot mot landets självständighet. Och att detta ruskiga “Bryssel” i sina åtgärder hotar både klimat, jobb och företagande!

Detta skulle ske när det läskiga “Bryssel” vill ha mål och åtgärder för växthusgaser, effektivisering och förnybar energi. Åtgärder som är positiva för inte bara klimat, jobb och företagande utan även för säkerhet och privatekonomi.

Ytterligare andra i samhällsetablissemanget oroar sig för att det otäcka “Bryssel” skall ha påverkan på skogen och kärnkraften!!

Jaha! Det var kanske där skon klämde? Mera förnybar energi skulle innebära mindre kärnkraft? Finns det inga gränser för “Bryssels” gemenhet? cheese

Men allvarligt talat. Är det en god idé att spela på EU-motståndets strängar?

Mer än 50% besparing

Med “djuprenovering” av byggnader rapporterar ACEEE från en studie i USA. Det är ju detsamma som EUs direktiv fört effektivisering (och som så grundligt fuskats bort) siktade emot. ACEEE rekommenderar för att nå dit:

Develop workforce capacity. Encourage builders to document their high-performance work to prove eligibility for program participation. Offer technical assistance to help contractors properly sequence and install deep energy retrofit measures.
Encourage better market valuation. Energy efficiency programs should collaborate with realtors and appraisers to properly value deep energy retrofit work in the real estate market.
Increase customer awareness and interest. Increase consumer knowledge about deep energy retrofits through existing energy efficiency programs. Partner with organizations that distribute information on home maintenance such as insurance companies.
Target the right customers. Community organizations can provide contact with people who are committed to environmental issues. Other good targets include the highest energy consumers.
Provide financing opportunities. Programs can sponsor financing for homeowners who incorporate energy efficiency measures into renovations, thus encouraging them to consider deep energy work. Private bank loans might also be an option if deep energy retrofits had a higher market valuation.
Measure energy performance. Programs should monitor actual post-retrofit energy use to evaluate individual measures and entire projects.
Develop a strategy for program development and evolution. Utilities interested in deep energy retrofits should begin with a pilot, robustly evaluate initial results, and use this solid foundation to build a full-scale program.

Något att tänka på Energimyndigheten och Boverket? wink

Effektivare byggnader? Det ordnar sig (nog)!

Euractiv har erfarit att eftersläpningen när det gäller energieffektivisering i byggnader är en utbredd företeelse och som påverkar hela EUs möjligheter att uppnå de mål man gärna pratar om.

Ni vet de mål man inte vill sätta på pränt och inte vill kännas vid och inte agera för att uppfylla, men som är SÅÅÅÅÅÅÅ viktiga!

Helt fel slutsats!

Naturligtvis måste vi lära något av det som händer i Ukraina, men låt oss för sjutton hakar lära oss rätt sak!

Business Europe som är en av många lobbyorganisationer i Bryssel är oroad av beroendet av rysk gas och olja. Alldeles rätt sak att vara oroad för men INTE att dra slutsatsen att vi skall satsa mera på skiffergas! Helt fel - totalt fel - in i bänken superfel! Vi skall inte bryta ett fossilberoende med ett annat fossilberoende. Utan byta mot O-beroende med hjälp av effektivisering och med förnybar energi.

Och därför skall vi heller inte lyssna till locktonerna från DN när de skriver:

Därtill borde Europa en gång för alla se till att bryta beroendet av rysk gas. Planer på att kunna importera skiffergas från USA bör skyndas på, kärnkraftsavvecklingen i Tyskland omprövas.

JA! - till att bryta beroendet men inte till att driva ut Djävulen med Belsebub!

 

Van Rompuy lyssnar

eceee har i sitt ställningstagande för klimatpaketet gjort en grundlig genomgång av allt det som effektivare energianvändning har sitt kölvatten (precis som om det inte räckte med att vara “kostnadseffektivt” big surprise ). Ett viktigt budskap är jobb-jobb-jobb (som emellertid inte tycks vara intressant nog confused ) Så låt oss då upprepa vad som behövs. Det kan ju vara så att stenarna behöver fler droppar:

1.Energy efficiency as the first cornerstone of our Climate & Energy policy
2.Three meaningful, reinforcing and well-articulated binding targets, for energy savings, GHG reduction and an increasing share of renewables, respectively. The target design should have as its starting point an assessment of how the various policies contribute to overall sustainability, economic competitiveness and growth, security of supply and wellbeing.
3.A long-term perspective, where 2030 goals are a milestone on the road to our more fundamental 2050 objectives.
4.Make ambitious energy savings in sectorial targets a cornerstone of our energy efficiency policies, building up and aggregating these targets for the industrial, building, appliance and transport sectors.

Rådsordförande Van Rompuy har ju tidigare varit intresserad av just jobb-aspekten och förhoppningsvis visade han det när han uppvaktades häromdagen. Annars har han en chans igen på det kommande rådsmötet att styra sin kollegor rätt.

 

 

Industrin erkänner effektiviseringens betydelse

ABB har låtit göra en studie där över 300 företagstoppar yttrat sig över hur de ser på energieffektivisering. Resultatet reflekterar både insikt och beredskap. Så här sammanfattar man:

* Better energy efficiency is critical to their businesses and will be critical in the coming two decades.
* Growing numbers of companies are seeing energy efficiency as a key part of their efforts to promote sustainability.
* More and more firms are investing in efficient lighting, heating, and air conditioning—but the proportion investing in efficient plant and equipment remains static.
* Although barriers to investment in energy efficiency remain, they appear to be lifting for some companies.
* Industry is embracing better practices around energy management.
* Regulatory pressure on industry will further intensify in the coming years.
* Innovations in process design and execution will also promote better energy efficiency in the future.
* The key to improved energy efficiency will increasingly lie in software rather than in hardware.

Jämfört med de jeremiader som vanligen hörs från de som säger sig hävda industrins intressen så verkar detta mycket mera insiktsfullt. Och hoppingivande!

En annan intressant iakttagelse är att rapporten givits framträdande publicitet i Kina. Kan det vara ett sätt att preparera landets egna industri på det som sägs i den sjätte punkten? Man får väl gissa att ABB inte klagade på draghjälpen.

Beteendet gör skillnaden

IEA DSM projekt 24 har samlat ett omfattande material om vad beteendet spelar för roll i effektiviseringssammanhang. Deras ledmotiv har varit “Most of the time what we do is what we do most of the time. And sometimes we do something new

Det är fallstudier som presenteras med “storytelling” och det är höggradigt roande men på ett oroande sätt! Så här sammanfattas Stockholms trängselskatter.

Once upon a time… there was the City of Stockholm, which was gorgeous but had way too many traffic jams.
Every day…more and more Volvos and Saabs tried to drive in the not-so-well-planned City (well, the Vikings didn’t have cars!) and people got very frustrated.
But, one day…the national and local governments decided to try to kill the behemoth that was the traffic chaos in Stockholm.
Because of that…a comprehensive congestion charge pilot was introduced.
But then! Car commuters who travelled in from the outside and (felt that) they had no alternatives, turned sour, for several reasons.
Because of that…the policymakers realised that they should also improve public   transport,  park and ride schemes etc to make it easier to travel without car.
So, finally…the improved social acceptability thanks to the comprehensive toolbox of measures enabled the politicians to implement congestion charges on a permanent basis.
And Stockholm’s air is almost as fresh as when the Vikings lived.
The End.

Framtidskraft

Frågan som aldrig lämnar rummet är den om vilket kraftslag som är billigast. Det finns bara ett säkert svar på det och det är effektivare energianvändning. Det vet alla men när det kommer till att agera så upphör plötsligt all handlingskraft och vi dras istället in i jämförelser som handlar om energitillförsel. Och de är inte lätta.

Om man vill göra det lite enklare för sig så måste man börja med att kolla vad någon institution eller organisation som själva jämför olika kraftsag gjort eftersom man kan utgå från att de åtminstone använder samma metod genomgående. Däremot skall man vara klar över att deras ingångsdata kan variera högst betydligt.

En av dem som kanske förtjänar mest förtroende är Lazard som huvudsakligen sysslar med finansiell analys och rådgivning för investerare. De har specialiserat sig på energisektorn och deras senaste alster, kallat 7.0, finns också på bild nedan med kärnkraftkostnader inlagt som jämförelse med röda linjer.

I kommentarer som följer upp Lazards analys noteras att förnybar energi blivit billigare under de år som analyserna gjort. Samt att denna trend antas fortsätta.

I andra analyser noteras att kärnkraftskostnaderna tenderar att stiga och att den branschens påståenden ofta har drag av glädjekalkyl. Något som vi ju själva kunnat se på nära håll i Finland. I en global studie av Steve Thomas (som är kärnkraftkritisk) går man in på orsakerna till dessa successiva höjningar men också på vilka poster som brukar missas.

En annan kärnkraftskritisk analys värd att kolla har skrivits av Chris Nelder och där tar han upp både trender och sätten att värdera olika delar i en jämförelse. När han tittar på de siffror som USAs myndigheter presenterar ser han att:

the cost of US solar PV is already as little as half that of advanced nuclear generation in 2018. Further, we should bear in mind that the cost of solar and wind is still falling, while the cost of nuclear keeps rising.

image

Effektivisering ett hot mot USAs elföretag?

undrade Washington Post för några månader sedan. Svaret tycks nu komma i en analys från ACEEE. Svaret säger också att nedgången inte är ett resultat av recessionen utan snarare av medvetna effektiviseringsåtgärder.

Wall Street Journal kompletterar med att aktierna för elföretag som en gång ansågs säkrare än Fort Knox nu har blivit riskpapper.

image

Industrins framtid är ljus

Framtiden för Europas industri är inte hotad av energipriser eller av miljökrav, tvärtom. Så här skriver kommissionen i ett dokument, Industrial Renaissence, som läggs fram till nästa toppmöte som bland annat skall handla om konkurrensförhållanden:

With scarce natural and energy resources and ambitious social and environmental goals, EU companies cannot compete on low price and low quality products. They must turn to innovation, productivity, resource-efficiency and high value-added to compete in global markets. Europe’s comparative advantage in the world economy will continue to lie in high value-added goods and services, the effective management of value chains and access to markets throughout the world. Thus, innovation and technological advancement will remain the main source of competitiveness for EU industry.

Detta baseras på en omfattande studie om kunskapsbaserad industri och dess utveckling där både branscher, teknikutveckling och näringspolitik behandlas.

Sådant påverkar dock inte vissa industriföreträdare som hellre klagar över energipriserna än de funderar över energikostnaderna och vad man kan göra åt dem, effektivisera till exempel.

Men fenomenet är känt och fångades av Povel Ramel i “Varför finns det ingen is till punschen?”

Vidvinkel ger bättre fokus

“Om man fokuserar på allt, fokuserar man inte på någonting”, citerar med gillande en av DNs ledarskribenter ett uttalande från en debatt om klimatpolitiken i EU. Det handlade om huruvida man skall ha ett eller flera mål i klimatpolitiken och vad det skall främja. Hon fortsätter raljerandet: “Är det klimatet, vindkraftsutbyggnaden, jobben, exporten av förnybart eller kärnkraftsmotståndet vi ska fokusera på?”. Vilket hon sedan avfärdar som “nonsens”.

Jaså? För fotografer är det välkänt att man får större skärpedjup med vidvinkelobjektiv. Man får alltså fokus på flera objekt. Samma sak med klimat och energi. Med mål för utsläpp OCH effektivisering OCH förnybar energi kan man få BÅDE klimat OCH jobb OCH export OCH kärnkraftnedläggning.

Ledarskribenten menar också att Europas insatser på klimatområdet inte påverkar Kina och att de inte kommer att skaffa vindkraft och solpaneler som i Tyskland. Då får hon skynda sig att upplysa kineserna som redan håller på att ställa till det för sig.

Nu har ju just DN under årens lopp haft svårt med energiomställningar. Man har pratat om vedsamhälle och om att energideklarationer innebär integritetskränkning så man får väl anse att de följer en konsekvent linje.

Visst vore det bra om de fokuserade om. Men då måste de ha en vidare vinkel i sin betraktelse!

Moskva är känt sedan ett tag

Redan 2007 gjorde EU en bild av vilka utmaningar som var viktiga på klimat och energiområdet.

Det var konkurrenskraften - som kallades för Lissabon efter fördraget med samma namn
Det var klimatet - som kallades för Kyoto efter en överenskommelse som kanske några minns
Det var säkerheten - som kallades Moskva och som gjort sig påmint igen

Sedan dess har inte mycket hänt. Några har försökt döpa om konkurrenskraften till “gaspris” men där verkar man nu ha upptäckt att det är skillnad på pris och kostnad. Men hur är det på övriga områden. Har inte klimatfrågan blivit tydligare? För att nu inte tala om säkerheten!

Upprorsfanorna vajar

Bostadsministerns märkliga angrepp på marknadsekonomin och köparnas rätt att själv bestämma vad de vill ha, och döpa om det till “kommunala särkrav”, möter motstånd. Kommunerna som ombud för köparna höjer upprorsfanorna och det sker över hela det politiska spektret.

I Malmö är det (mp) som aviserar att de kommer att använda andra delar av regelverket. Solna (fp) var tidigt ute innan det ännu var ett skarpt förslag. Stockholm (c) tog till storsläggan och beskrev förslaget som ett hot mot hela bostadsutbyggnaden i Stockholm.

Och det förtjänar att upprepas. Det är sällan man sett ett så illa underbyggt förslag som vandrat så långt i beslutskedjan.

Argumenten tryter - höj rösten

Så skall delar av industrin som oroas för “baskraften” dra igång sin egen utredning om framtida energiförsörjning. Om det skall innefatta möjligheten av effektivare energianvändning framgår inte.

De använder hög röst och hävdar att vi står inför ett “dramatiskt bortfall” av produktionskapacitet och att vi måste börja nu eftersom beslutsprocesserna drar ut på tiden. Om de har alternativet kärnkraft i tankarna så kan det vara klokt att börja i tid. I vart fall om finska Olkiluoto 3 står modell. Den skulle tagits i drift 2009 men det blir nu i bästa fall 2016. Den skulle kostat 3 miljarder Euro men det antas nu bli av storleksordningen 8,5.

Men en viktig fråga är vad man menar med baskraft vilket Lennart Söder har påpekat. Är det kraftanläggningar med hög tillgänglighet och långa drifttider eller är det de anläggningar som har lägst rörlig kostnad? I det första fallet finns det goda lösningar att klara “baskraften” med 100% förnybart och i det senare fallet så är det otvetydigt vind och sol som är baskraft.

Men om man sitter fast i gammaldags tänkesätt vad gäller energisystem så bör man undvika att skapa det nya. Då återstår bara att höja rösten.

Det allra senaste om smarta nät

Kan man erfara genom att delta i ett så kallat webinar på torsdag. Det är DSM University som arrangerar och man registrerar sig för deltagande som nedan:

* Laura Maretta will present a recent study made by ISGAN “ISGAN Annex 2 Spotlight on Demand Management”. Registration is open on (http://www.leonardo-energy.org/webinar/isgan-annex-2-spotlight-demand-management?mkt_tok=3RkMMJWWfF9wsRons6vKZKXonjHpfsX56O8tXqSg38431UFwdcjKPmjr1YIJT8F0aPyQAgobGp5I5FEKTbnYSbZjt6QKWA%3D%3D )

* Därefter kommer: April 2nd with the topic “Best Practices in Designing and Implementing Energy Efficiency Obligation Schemes” (http://www.leonardo-energy.org/webinar/best-practices-designing-and-implementing-energy-efficiency-obligation-schemes) presented by David Crossley and based on his work for RAP in Task 22.

* Och en månad senare: one more presentation by David on May 7th on “Using Demand-Side Management to Support Electricity Grids” (http://www.leonardo-energy.org/webinar/using-demand-side-management-support-electricity-grids) which is based on his work as an operating agent for Task 15.

* Den tidigare presentationen var gjord av: Jan Bleyl on the topic “ESCO market development: A role for Facilitators to play”. This webinar had 85 visitors covering all parts of the world. For those who did not have an opportunity the presentation is available on the web (http://www.leonardo-energy.org/webinar/esco-market-development-role-facilitators-play).

Alla webinars finns också annonserade på (http://www.ieadsm.org/ViewCalendar.aspx)

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv