Edison återuppstånden i Tyskland

DENEFF, som är den tyska motsvarigheten till EnergiEffketviseringsFöretagen i Sverige, hade upptaktsmöte nyligen och lät publiken utse årets framtidsföretag. Vinnare blev Deutsche Lichtmiete, ett företag som hyr ut belysning till sina kunder så att de skall få bättre belysning och slipper bekymret att irra omkring i djungeln av olika belysningsprodukter med olika prestanda. De vill ha nytta och slippa grunna över om det är Lumen eller Watt och hur många Kelvin de behöver var.

I grunden är det bara en variant av “energitjänstebegreppet” applicerad på belysningsanläggningar, se bild nedan.

Det är ju ändå kul att se att Edisons ursprungliga idé att sälja ljus och inte energi+lampor på nytt sett dagens ljus (avsiktlig ordlek). Det skulle inte vara helt ur vägen att göra något liknande på flera nytto-områden, eller hur?

image

Nollenergirenovering i platt paket!

Ett Holländskt företag “Energiesprong” erbjuder nu renovering till nollenergi i form av “platt paket”. Levereras på en dag till fast pris med finansiering och garantier. De har idag verksamhet i Holland, Frankrike och England samt sneglar på den tyska marknaden. Kamprad må ha inspirerat men detta är ett stort språng framåt.

De visar också att lärkurvan är lika tillämplig här som på tillförseltekniken. När de började tog det två veckor och kostade cirka 100 000 Euro. Nu klarar de leveransen på en dag till 65000 Euro och då ingår köksutrustning för att kunna hålla nere energiförbrukningen.

De har också tillämpat teknikupphandling genom att engagera allmännyttan som beställare. Viss skulle man kunna göra något liknande i Sverige? Om man ville?!

PS Metoden visas översiktligt i “Större Ståhej för Stålarna” sid 27-28

Hört talas om Rebound?

Misstänkte väl det! Ofta använt som ett sätt att hävda att effektivare energianvändning innehåller ett mått av misslyckande. Man uppnår inte den önskade minskningen av energianvändningen eftersom det blir relativt sett billigare att använda energi för att nå den nytta (ljus, kraft, värme) som eftersträvas. Åtgärden kan i stället leda till en ökning!

Stridens vågor har gått höga om hur stor denna “reboundeffekt” (rekyleffekt) kan vara. De mest hårdföra opponenterna ser ingen ljusning (oavsiktlig ordlek) alls. De mera sansade ser åtminstone en välfärdsvinst.

Problemet är väsentligen att man utgår från analysmetoder som är förenklade. Med IEAs hjälp kring PLUS-faktorer (multiple benefits) är det dags att vidga perspektivet. Säg adjö till rekyleffekten och välkommen till PLUS-faktorerna!

Maka plats för avkarboniseringen

IEA släppte i all tysthet häromdagen en viktig skrift kallad “Repowering Markets” med undertiteln “Market design an regulation during the transition to low-carbon systems”.

Tystheten beror mest på att de larmat så mycket för sin nya analys av oljemarknadernas utveckling och att så mycket fokus riktas på hur oljepriset kan komma att utvecklas. Men den här skriften kan för många av oss vara mycket viktigare. Åtminstone i den meningen att här handlar det om något som vi med rimliga insatser kan påverka själva.

Först måste man påminna om att skillnaden mellan misslyckande och framgång heter EFFEKTVISERING och FÖRNYBAR ENERGI (se bild nedan). I IEAs bild finns kärnkraft med som en närmast försumbar post och den kan lätt plockas bort om man bara våga ta steget att realisera den potential som finns men inte ens IEA vågar hoppas att sådan klokskap skall få plats i medvetandet hos våra beslutsfattare.

Det handlar sedan om hur man rent praktiskt skall få ihop ett regelsystem och IEA visar att det finns flera sätt. En oumbärlig skrift för den intresserade. Vill man börja med en snabbtitt så finns det här.

image

Vita certifikat made easy

RAP har gjort en verktygslåda för Energy Efficiency Obligations, det vill säga det styrmedel som på svenska fått namnet Vita Certifikat. Den visar hur man gjort i flera Europeiska länder och därmed hur de kan utformas på en mängd olika sätt att motsvara lokala förhållanden, se bild nedan. Det är bra inte minst för Sverige eftersom den diskussion (och det motstånd) vi har haft här baseras mest på förutfattade meningar och ovilja snarare än genuin motsättning.

Myndigheternas utgångsuppfattning baserades på att det inte fanns några problem att bota och man talade om att det inte fanns några marknadsmisslyckanden. Något som motsägs av just förhållandet att marknaden inte spontant realiserar den lönsamma potential som finns. EEF har resonerat kring denna missuppfattning i sitt yttrande till Energimyndigheten.

Vita certifikat skulle kunna ta itu med några av problemen. En intressant möjlighet kunde vara att låta certifikaten fylla i för det saknade PFE-programmet som EEF tagit upp i “Större Ståhej för Stålarna”. RAPs verktygslåda kan då hjälpa till att bilägga de missuppfattningar som finns.

 

image

Det finns mer att hämta

IEA har sedan sin World Energy Outlook 2012, se bild 1 nedan, i tre marknadsrapporter för effektvisering och i sin analys av så kallade PLUS-faktorer (Multiple Benefits), se bild 2, varit en stark förespråkare för effektivare energianvändning.

En utgångspunkt har varit att visa att effektviseringens påverkan på energisystemet är, och har varit, mycket större än vad vi tänker på. Man har visat det genom att beräkna hur mycket energi som hade behövts om vi hade haft samma verkningsgrad på alla våra prylar som vi hade tidigare. En analysmetod som kallas “frozen efficiency”. Fortgående teknikutveckling har emellertid inneburit succesiva förbättringar och det finns ingen anledning att tro att den utvecklingen har stannat av.

Problemet är dock att det finns mer att hämta. Det finns en potential som inte, trots att den är lönsam, tas i anspråk. IEA WEO 2012 visar just detta och vi har anledning att tänka till och tänka nytt så att vi kan dra nytta av en resurs som annars ligger för fäfot. Bild 3 (från IEA WEO 2015) antyder att det finns ett sådant lönsamhetgap på många områden.

Det är viktigt att vi tar denna information till oss. Bild 4 visar att om vi inte gör det så kommer fortfarande en stor del av potentialen ligga kvar där och kosta pengar, miljö och bekvämlighet utan att någon bryr sig. Varför låter vi det ske?

image
BILD 1: IEA World Energy Outlook 2012 visar att det finns en stor potential till lönsam effektivisering som ännu inte genomförts
——————————-
image
BILD 2: IEA har i tre efterföljande marknadsrapporter 2013-2015 succesivt skärpt budskapet om att effektivisering förbigås på ett systematiskt sätt. De har också visat upp att många andra fördelar, PLUS-värden (Multiple Benefits) följer med åtgärder för effektivisering
————————-
image
BILD 3: Kostnaderna för effektiviseringsåtgärder ligger ofta långt under energipriset. Man skulle alltså kunna spara mellanskillnaden genom att istället genomföra effektiviseringen
————————
image
BILD 4: IEA bedömer att trots att många åtgärder är privatekonomiskt motiverade så kommer stora delar att även i framtiden förbli outförda om vi inte blir bättre på att upptäcka dem och ta dem i anspråk. Pengarna läcker hela tiden!

EUs paket för energitrygghet är på rätt väg

I början av veckan lade EU-kommissionen fram ett paket för energitrygghet och som innehåller flera intressanta delar men också signaler som tyder på att deras grundliga nytänkande är på väg.

De första pusselbitarna hittar vi i faktabladet för den strategi som handlar om uppvärmning och kyla. Den baseras på observationen att en stor del av utrustningarna för uppvärmning är obsoleta och har låg verkningsgrad samt endast sällan avsedda för förnybar energi. Alltså, säger de, måste man göra renoveringar av byggnader lättare. I sammanhanget nämner de att man måste få en bättre kostnadsfördelning mellan hyresgäster och ägare av byggnader, att offentliga sektorn, särskilt skolor och vårdinrättningar, bör särbehandlas samt att byggnadsdeklarationerna måste göras bättre. Allt har en klar referens till det som IEA kallar PLUS-värden (multiple benefits).

De noterar också att Europeisk marknad och industri är framstående på områden som handlar om utrustning för förnybar energi, värmeåtervinning och kraftvärme och därför väl positionerad för omställningen.

I själva strategidokumentet hittar vi också en utveckling av tankarna kring värmeutrustning och en klassning av sådan med hänsyn till prestanda. Där finns förslag till en märkning där vi ser att en variant som är vanligt förekommande i Sverige ligger risigt till (se bild nedan).

Som alltid när det gäller EU har alla förslag en jång väg att vandra genom mötesrum och instanser innan de blir verklighet, men detta ser ut som om någon tänkt till. Bra!

Och som alltid finns det kritiker inte minst bland gröna röster. Men ärligt talat omställning tar tid och det kommissionen föreslår här går definitivt åt rätt håll.

image

Ny EU-strategi för värme och kyla

Enligt Euractiv annonserar EU-kommissionen en strategi för värme och kyla (heating and cooling) och som tydligt noterar att det finns en stor potential som både kan minska slöseri och olönsamhet samt öka tillförselsäkerheten (=minska importen).

Det ser bra ut att man vill påverka renoveringstakten i byggnader inte minst eftersom existerande uppvärmning är uttjänt (se bild nedan). Och lika bra att man också vill öka andelen förnybar energi, kraftvärmemöjligheterna och spillvärmeutnyttjandet (se andra bilden nedan). Go for it EU!

image
———————-
image

Plötsliga insikter (är inte alltid djupa)

Det hände något i december i fjol. CleanTechnica har låtit analysera hur olika media förde fram synpunkter på klimatförändringen och noterade en dramatisk ökning från negativa till positiva kommentarer. Vi andra som bara har hållit upp ett blött finger i luften har väl också känt att samtalsklimatet förändrats men här finns siffror och diagram. Positiva kommentarer har ökat med 700% under en treårsperiod säger de.

Ett annat tecken kan vara EU kommissionen som ju haft lite bekymmer med sina modellberäkningar för energieffektvisering. De håller på att ompröva sina bedömningar och det har bland annat läckt ett dokument till The Guardian där man talar om att det behövs genomgripande (profound) förändringar i livsstil för att klara klimatproblemen.

Det tyder närmast på att deras insikter inte är så djupa. Det är bra att de upptäckt att det behövs förändringar men att kalla till exempel utnyttjandet av en i sig själv lönsam potential för effektivare energianvändning för “genomgripande” är väl att ta i. Hur svårt är det att hitta ljusknappen, att ändra en rutin, att skaffa ett annat inköpsbeteende, att äta vegetariskt oftare. Genomgripande sa Bill - Gripande sa Bull!

Nordvästra Amerika kan satsa på effektivisering

Ungefär samtidigt med att vi får oss till livs IVAs skyggslappsstudie av den framtida elutvecklingen i Sverige kan vi ta del av en motsvarande studie gjord för “Northwest Pacific” som består av fem stater i USA och Kanada (Oregon, Washington, Idaho, Montana and British Columbia). Skillnaden i analys och resultat är som natt och dag. 

Skillnaden är att Amerikanerna systematiskt sökt av var de billigaste och säkraste resurserna finns istället för att som IVA bara anta att de möjligheter som uppstår av fortgående teknikutveckling med automatik kommer att utnyttjas.

Men även i USA noterar man att företrädare för de traditionella energiföretagen har en tendens att förbise möjligheterna till effektvisering.

A NW Energy Coalition 7th Plan issue paper, The Pace of Progress, documents how power planners have consistently underestimated energy efficiency measures’ potential and the speed of their adoption, and highlights huge future savings opportunities.

Deras underlagsmaterial är mycket omfattande men borde studeras även inom EU om man vill göra verklighet av sin ambition att “grundligt tänka om” (fundamentally rethink) energieffektivitet som resurs.

 

 

Involving people in smart energy

Det pratas mycket om “smarta” system men ytterst beror det på om det är en smarthet som människor vill ha. Och människor kan vara mycket olika. Är de konsumenter, kunder eller rentav medborgare?

DSM University ordnar ett webinarium på torsdag där Ludwig Karg från projektet S3C presenterar och diskuterar hur man kan gå tillväga. En liten förhandstitt på temat kan man få i en tidigare presentation han gjort.

Involving people in smart energy: a toolkit for utilities, project managers, energy agencies and city developers
Date: February 18, 2016
Time: 15h00-16h00 Central European Time

Users are taking centre stage in future energy systems. Smart grids will only succeed if we take into account the desires, motivations and concerns of people. Developing smart grid products and services represents not only a technological challenge, but an equally importantly a social challenge. The project S3C (Smart Consumer, Smart Customer, Smart Citizen) developed a toolkit with 50 practical guidelines and tools on how to engage consumers in smart energy projects. It covers a wide range of topics. How to better understand the needs of target groups? How to set up attractive incentives or reward schemes? How can I effectively communicate with customers? The webinar will present you with elaborated solutions for the effective engagement of consumers, customer and citizens.

Kretsloppsekonomins nya delar

Ellen MacArthur Foundation har givit ut en ny rapport med ett antal fallstudier kring “circular economy”. Det är på det hela taget spännande läsning som ger många uppslag varav några direkt berör energisystemet men praktiskt taget allt har en påverkan på energi- och resursanvändningen.

Ett exempel visas i bilden nedan där man utöver de traditionella delarna i ett “smart system” också tagit in hur energilager lan samutnyttjas i ett lokalt system. Det skall bli spännande att se vilken sorts aktör som nappar först? Blir det någon av de vanliga (energiföretagen) eller någon ny som skapar en affärsidé kring detta? En sak kan man vara säker på och det är att de som sitter och drömmer om fjärde generationens kärnkraft kommer at slumra vidare i sitt alternativa universum när denna nya möjlighet öppnas.  wink

Men samtidigt skall vi vara lite försiktiga med en del av de nya möjligheterna. I skriften finns flera referenser till det som kallas “sakernas internet” (internet of things). Ett sådant skapar möjligheter men också risker vilket påpekades i en artikel i DN nyligen. Ett internet kan hackas och inte alltid av de snälla grabbarna!

image

Rock´n´roll kommer att ha försvunnit i juni

Det är en av de berömda missbedömningarna som ibland citeras när det gäller hur fel man kan ha (från tidningen Variety 1955). En annan är den om att alla uppfinningar som behövs redan är gjorda.

När man läser IVAs publikation om Framtidens elanvändning får man samma intryck. Det är defensivt och effektivare energianvändning behandlas som något som bara händer med automatik och som en följd av teknisk utveckling. Ingenting nämns om onödig kostsam energianvändning som kan påverkas och minskas och därför är en dold resurs (potential) som inte tas i anspråk. En möjlig resurs som man i det dagliga arbetet inte har tid att identifiera och/eller ta itu med att realisera.
Lite motvilligt säger man att det kan ju finnas något (lite) men:

Om energieffektiviseringen önskas drivas längre än vad som anses företagsekonomiskt motiverat för att nå samhällsmål, ekonomiska eller kvalitativa, finns möjlighet till incitamentsprogram eller liknande. Det är viktigt att dessa införs med försiktighet så att globala konkurrensförhållanden inte påverkas negativt eller marknadsbalanser rubbas.

Ett uttalande som motsägs av IEA i deras analys i World Energy Outlook 2012 där de visar att potentialen för (företagsekonomiskt) lönsamhet är stor, se bild nedan, och att ((IEA WEO 2012 chapter 10).):

...the energy savings identified in the Efficient World Scenario will not happen if market actors are left to their own devices”

Detta verifierades också i det gamla PFE-programmet där de deltagande företagens “företagsekonomiska” bedömningar vid programmets start så småningom reviderades och det visade sig att man kunde effektvisera dubbelt så mycket till halva kostnaden!

Den som säker hen finner! Och Rock’ n’ Roll lever och har hälsan!

image

Billigast och mest robust

Lazards jämförelser av olika energislag har även med en liten not om effektvisering. De visar i ett diagram som analyserar hur känsliga de olika sätten är för energiprisförändringar att effektvisering inte bara är billigast utan mest robust (bild nedan). Där vet man vad man får för pengarna!

image

Gör affär av saken!

Visst är det tjatigt men det är ett universellt och globalt problem. Det görs en massa energikartläggningar men det är alltför sällan som de också leder till genomförande. DECC i Storbritannien har gjort en liten guide för hur man skall gå från tanke till handling och nog kan det behövas i Sverige också.

De konstaterar helt kallt att ett företag normalt sett kan minska sina energikostnader med åtminstone 20% och att det slår det mesta av företaget i övrigt kan göra i termer av lönsamhet (se bild nedan). IEA noterade för några år sedan att investeringsbedömare oftast missade dessa möjligheter eftersom deras träning var inriktad på att bedöma produktionsåtgärder men inte kostnadsbesparingar. Och därför missar de sina bästa och mest näraliggande möjligheter. DECCs lilla skrift kan bota det problemet!

 

 

image

Osannolikt sade Dagens Industri

Som bekant har Dagens Industri dragit en lans för satsning på okänd och sannolikt MYCKET dyr kärnkraft med argumentet att solcellernas “osannolika” framgång visar att man måste vara nyfiken på ny teknik. Och som förhoppningsvis också är bekant finns det inget som helst osannolikt i denna framgång utan det är en direkt följd av satsning på marknadsutveckling och marknadslärande. Bland annat i Tyskland. Hur det hela fungerar har visats av Professor Clas-Otto Wene i en bok som (sägs det) skall vara en av de som laddats ned mest från IEA/OECD.

En färsk bild av det osannolika har gjorts av finansrådgivningsfirman Lazard i deras senaste energianalys där man jämför olika energislags kostnader och deras utveckling över tiden, se utdrag för sol och vind i bild nedan. Denna analys används också av Paul Krugman när han kallt konstaterar att presidentvalet i USA kommer att ha stor betydelse för deras satsning på förnybar energi.

Salvation from climate catastrophe is, in short, something we can realistically hope to see happen, with no political miracle necessary. But failure is also a very real possibility. Everything is hanging in the balance.

image

Måste serverhallar vara energikrävande (och ha skattelättnad)?

Häromdagen rapporterades om nya rön från Umeå Universitet om att man kunde spara stora mängder energi genom att schemalägga trafiken på andra sätt. Exemplet var att 2,5 miljarder visningar av Gangnam Style på YouTube fordrat 400 GWh elenergi vilket ju är tankeväckande.

Vore det inte en bättre affär för alla att ta sådana här möjligheter i anspråk än att ge skattelättnader för datorhallar? Det tycker i alla fall EEF!

Energikartläggningar (EU direktivet artikel 8)

eceee har låtit göra en analys av hur effektiviseringsdirektivets artikel 8 om energikartläggningar i större företag efterlevs och kan förbättras.

En springande punkt är att direktivet kräver kartläggning men inte genomförande av de åtgärder som kartläggningen visar på. En observation som EEF också gjort tidigare.

Man tycks anta att företagen är allmänt omedvetna, men så snart det uppenbaras för dem att här finns en ekonomiskt attraktiv potential då hugger de som ilskna kobror.

Det är perspektivet om den ekonomiskt rationelle aktören. Det som spelat oss ett spratt i flera decennier. Det är naturligtvis bra om man får en bättre uppfattning om hur energieffektivisering skall bli synligt på företagens radarskärm och göras attraktivt genom att man förstår dess strategiska betydelse för företagens överlevnad och utveckling.

Men det som avgör om det är en pudding man lagat är om puddingen blir uppäten (the proof of the pudding is the eating)! Det är alltså genomförandet vi måste ha för ögonen.

eceee’s studie pekar också på att företagsstorleken kanske inte är det bästa sättet att skilja agnarna från vetet. Det finns många små företag med stor energianvändning och stor potential som borde tas med. I all synnerhet nu när idén om industrinätverk håller på att etableras och sprida sig.

 

PLUS-värden - The new black

IEA har sedan några år tillbaka granskat vad det är som händer när man energieffektviserar och har registrerat ett stort antal “Multiple Benefits” (PLUS-värden). Efter att under många år ha tvingats diskutera så kallade “rebound”-effekter det vill säga att man får en rekyl i sina effektviseringsåtgärder är det kul att se att man nu vänder på resonemanget och så att säga spänner hästen före vagnen istället. Visst kan man hävda att det ibland är så att en del av de eftersträvade vinsterna av effektvisering äts upp av ökad användning. Men det är viktigare att de åtgärder som vidtas för att till exempel öka produktiviteten medför minskad energianvändning.

Att tankarna på PLUS-värden börjat få fäste visas i att allt fler argumenterar för att ta in dessa PLUS-värden i kalkylen och därmed motivera ökad effektvisering. Nu senast UNECE. PLUS-värden har blivit the new black!

Vart är vi på väg?

I USA finns The Edison Foundation som är en sammanslutning av de större energiföretagen och som har tagit sig uppgiften att studera:
* information on technology trends,
* experiences with new technology, and
* best practices among electric utility industry executives

De samlade några av sina tankar nyligen i publikationen “Key Trends Driving Change in the Electric Power Industry” med de teman som syns i bilden nedan. Deras chef, Lisa Woods, sammanfattar dessa tre megatrender:

The transition to a clean energy future
The energy mix we use to generate electricity is changing. By investing in renewable energy, transitioning from coal to natural gas, and pursuing energy efficiency, the U.S. electric power industry has already reduced carbon dioxide emissions 15 percent below 2005 levels; other emissions have also been reduced. At the same time, modernization and digitization of the grid enables the integration of more carbon-free renewables, both large-scale and distributed. In fact, we expect exponential growth in solar over the next decade, in all sizes. Wind energy, already competitive with other fuels, is projected to increase substantially as tower heights increase to produce more energy. Today, the electric power industry
is the largest investor in carbonfree renewable energy in the U.S.

A more digital and distributed grid
The power grid itself is changing, becoming “smarter” by virtue of a digital communication overlay, with millions of sensors that will make the grid more controllable and potentially self-healing. The electric power industry is investing more than $20 billion per year in the distribution grid alone, which will enable the connection of distributed energy resources as well as devices in our homes and businesses. Many of these resources and devices will interact with the grid, resulting in more efficient grid operations. The digital grid is evolving into a multipath network of power and information flows that will use data analytics for grid management and optimization from end-to-end.

Individualized customer services
As the grid becomes increasingly digital and distributed, customization of services for electricity customers will continue to grow. Here are some examples. Large commercial customers increasingly want renewable energy to meet their corporate sustainability goals. Cities and towns are requesting customized services such as help with micro-grids, smart city services, or renewable energy. Some residential customers want rooftop solar to generate their own electricity. And, residential customers increasingly want to manage their energy use using connected
devices like iPhones and Nest Learning Thermostats, and through web-based platforms. At the same time, for many, many customers, safe, reliable, and affordable electricity will continue to
be the preferred service option.

image

Vem älskar oligopolmarknader?

Under ett antal år har elmarknaderna i flera länder förändrats. Ny förnybar energi och i någon omfattning effektviserad användning har sänkt priserna drastiskt. Ett resultat som också följer av att de många nya energikällorna inte kontrolleras av de gamla oligopolen utan är i andras ägo. Konkurrensen har ökat. De som kontrollerade de gamla marknaderna förlorade (och gnisslade tänder). Men kunderna tjänade på det!

Nu argumenterar man på sina håll för ny avancerad kärnkraft i miljardklassen. Dagens Industri har gjort sig till röst för dem.

Men vem tror man skall kunna sätta in några miljarder i riskabla investeringar i oprövad teknik? Vi ser några möjliga intressenter även om de också är tveksamma. Kinesiska staten i Hinkley Point i Storbritannen. Ryssland i Pyhäjoki i Finland. I Storbritannien med statssubventioner som säkerhet.

Oligopolen tycks vara på väg tillbaka och det i stor stil om dessa kärnkraftförespråkare får som de önskar! Vem är det som älskar oligopolmarknaderna så mycket?

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv