Intressant att se att Vattenfall återvänder till det koncept de hade för Uppdrag 2000 och vad de kallade “Färdig Värme” för snart 20 år sedan enligt ett referat hos Reuters.

Men sedan kom avregleringen och med den Josefsson! Lite remarkabelt är att Owe Thörnqvist tycks ha förutsett det hela i sin sång:

Josefsson
På vårat sommarnöje kan man inte bada,
vi har bara pump, sörru.
Men oj, oj, oj va’ vi e glada
att slippa springa ner å bada,
för sodavatten har vi med oss ifrån stan å sjunger en stump, sörru.
En falleri, å två falleri, å tre faller bakom pumpen.

Vi hyr en liten stuga där det varken finns nå‘n
sjö eller å, sörru,
Så vi behöver inte fiska
å vi behöver inte diska.
Det lilla sodavattnet som vi har det brukar gå åt ända, sörru.
En falleri, å två falleri, å tre faller bakom pumpen.

Men Josefsson,
det är hyresvärden,
han bor ner vid fjärden.
Josefsson,
han blev miljonär han,
och impopulär han.
Joseffsson
inkasserar hyran,
inga medel skyr han.
Josefsson
vägrar reparera
fönstrena med mera.
I josefssons
många små baracker
finns det kackerlackor.
Josefsson
borde få bekosta
pumpen som har rosta’.
Josefsson
är nog en filur han,
borde in i bur han.
Josefsson, Josefsson,
varför gjorde du oss detta?

Till vårat sommarnöje kom det häromda’n
en bil med polis, sörru,
vi hade ryckt opp hela pumpen
och slage’ Josefsson i klumpen,
och både den och han låg kvar bredvid varann
och det var nog bevis, sörru,
en falleri, å två falleri, å tre faller bakom pumpen.

På vårat sommarnöje nu så finns det både
vatten och brö’, sörru,
så sorgelig blev denna stumpen
om Josefsson och oss och pumpen,
och utanför vår cell
han smyger varje kväll
så ilsken och rö’, sörru,
En falleri, å två falleri med räkningen uppå pumpen.
Fy, va’ Josefsson e lumpen,
ja, fy, va’ Josefsson e lumpen!

———————
Men ärligt talat så var väl Josefsson bara ett offer för omständigheterna!? Avregleringens höga visa sjöngs av en stor kör och “marknaden” skulle fixa allt. Det märkliga är bara att man definierade bort effektvisering och förnybar energi från marknaden.

Kan delningsekonomin betyda något för möjligheterna på energiområdet? I vissa avseenden är den redan här (bilpooler, cykeluthyrning, solceller med inmatning på nätet) men kan den visa sig ha fördelar på fler områden? Det finns en intressant svensk rapport som kan ge uppslag.

De exempel som lyfts fram i media är oftast taxi (Uber) och bostadsdelning för semestern men de är långtifrån oomtvistade. Den amerikanske satirikern/komikern Bill Maher är ganska besk i sin kritik i sin show “Real Time”. Och fallet Uber har visat sig innehålla risker vad avser osund konkurrens med etablerad och auktoriserad taxi-rörelse.

Den nämnda rapporten ger genom sin analys mera kött på benen för funderingar än de exempel som media tillhandahållit (se bild nedan).

När media rapporterar om media och alldeles särskilt när de återger rapporter från lobbyorgan så behövs naturligtvis en etikett som gör att vi läsare kan få ett snabbt hum om vad det är och vem som säger vad. Men det finns anledning att fundera över vad vissa av etiketterna egentligen står för. Precis som man ibland behöver kolla innehållsdeklarationen på det som jag plockat på mig i snabbköpet. Det kan ju finnas någon ingrediens som min kropp bör avstå ifrån.

Politico (fd European Voice) skriver om en rapport i tyska Handelsblatt om att Energiewende skulle kosta 28 milliarder Euro och att den kommer från “business-friendly IW Economic Institute”.

Det förefaller som om deras kostnadsberäkningar också innehåller sådana poster som avser återinvesteringar och underhåll i befintligt system samt utelämnar de betydande kostnadsminskningar som gagnat tysk industri till följd av satsningarna på förnybar energi och som påverkat priserna (http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-08-25/why-do-germany-s-electricity-prices-keep-falling-). Men det är symptomatiskt för den rapportering som kommer från dem som lobbar för det bestående. Är det näringslivsvänligt? Vilken del av näringslivet tycker att man skall räkna så här?

Gammal etablerad industri har haft decennier på sig att skaffa sin plats i samhället men den nya är förhållandevis okänd och jobbar för att ta sin plats (se bild nedan). Men är det näringslivsvänligt att föra den gamla industrins talan? Det kanske dags att tacka den för gjorda insatser och istället hälsa den nya välkommen. Det är ju trots allt det som Energiewende handlar om!

I det här fallet tycks det betyda “gammalt näringsliv” eftersom det inte rör frågan om “näringsliv för framtiden”. Hur tror ni att det fossilbaserade näringslivet (bröderna Koch) i USA kommer att rapportera om Obamas initiativ om utveckling av det amerikanska energisystemet? Kommer de att beskriva det som näringslivsvänligt? 

Det borde vara en så kallad “no-brainer” men det tycks ändå ta tid att förstå det uppenbara. Att Ukrainas problem i stor utsträckning har att göra med energi och kan lösas både snabbt och rejält med effektvisering. Men att det inte i första hand är genom att installera mätare (som artikeln föreslår).

Ändå är det (lik förb-t) alltid det förslag som alltid kommer upp när “västexperter” skall föreslå åtgärder för östländer. Jo mätarna behövs men senast SAMTIDIGT behövs åtgärder som kan omsätta mätdata till handling. Typexemplet är att om man saknar ventiler på radiatorerna så är mätarna meningslösa.

Nu finns gudskelov insikten väl utbredd i Ukraina men det hjälper ju inte om “snake-oil salesmen” kommer till assistans med fel produkt.

Nummer fyra på IEAs lista över åtgärder som skall göra det möjligt att nå tvågradersmålet är att ta bort allt stöd till fossilbränslen. En fråga som hos oss brukar kännas lite konstig; “Vem gör det och varför?”. Men tänk på hur tidningsrubrikerna brukar se ut här hemma när någon ungefär varje halvår (i budgettider) föreslår att bensinskatten skall höjas!

Det må vara att man i andra länder syndar mera påtagligt men förändringar är på gång. Förenade Arabemiraten (UAE) har nu accepterat att stödet till transportsektorna (av sociala skäl!) skall bort! Kanske har de tagit intryck av den islamitiska klimatkonferensen som satt strålkastaren på behovet av att eliminera fossilbränslena?

Stödet just till transporter i de oljeproducerande länderna är kanske det mest flagranta men även G20-länderna ger avsevärt stöd till fossilmarknaden. Charity (as well as decency) should begin at home!

“Nu är den stolta vår utsprungen, den vår de svaga kalla höst.” Som Karlfeldt skrev, kanske för att trösta oss när dagarna blir kortare men kan kanske inspirera oss inför den höst som kommer att kulminera med klimatkonferensen i Paris i december.

Med på resan dit kan vi ta IEAs “förhandsutgåva” av World Energy Outlook 2015 där man skisserar ett scenario för klara klimatproblemet inom 2-gradersmålet och brygga över från dagens samhälle till morgondagens. Inte överraskande är energieffektivisering grundbulten i scenariot!

The Bridge Scenario depends upon five measures:
 Increasing energy efficiency in the industry, buildings and transport sectors.
 Progressively reducing the use of the least-efficient coal-fired power plants and banning their construction.
 Increasing investment in renewable energy technologies in the power sector from $270 billion in 2014 to $400 billion in 2030.
 Gradual phasing out of fossil-fuel subsidies to end-users by 2030.
 Reducing methane emissions in oil and gas production.

PS På väg mot Parismötet inträffar, lagom till att IEA släpper årets riktiga WEO, den skånska högtiden då man äter gås. Till vars högtidlighållande Blandaren skaldade om ett alternativ i matväg: “Den gås den svage kalle anka”.

Semestrar kan vara lärorika. Om man till exempel besöker grottorna i Lascaux i Frankrike så kan man beskåda ett bildgalleri som gjordes av några av de första människorna i Europa (Cro Magnon), se exempel i bild nedan. De målades dit för cirka 15-20000 år sedan. Det är cirka 600 generationer sedan!

När man står där med gapande mun och lyssnar på guiden som försöker beskriva hur det var att leva på den tiden och vad man kan utläsa av bilderna. Så kan man också begrunda det faktum att vårt kärnkraftavfall skall slutförvaras i berget cirka 100 000 år - fem gånger (eller c:a 3000 generationer) längre än den tid som förflutit sedan bilderna i Lascaux gjordes.

Vilka funderingar kan framtidens människor ha om oss när de upptäcker vad vi stoppat ner i backen? 

Fenomenet är känt och finns även i glödlampor. Vissa av oss människor är känsligare än andra, men visst är det så att LED som dimmas med billig elektronik skapar större problem. Möjligen kan man fundera över om det är “behovet” att dimma belysningen som är den större boven dramat?

Det finns några bra sammanställningar på nätet för den som vill gå mera på djupet. Till exempel denna från CREE eller denna från David Satz.

Krigsrubrikerna i svenska media förefaller något överdrivna.