Teknikutveckling och marknad är som höna och ägg

Det blåste upp en storm i vattenglaset när en av DN Motors redaktörer gick till storms mot Gröna bilister för deras engagemang ifråga om etanol som drivmedel. I en radiointervju i programmet Medierna (26 Juli) förklarade han sedan att han inte har något emot den s.k. andra generationens etanol, d.v.s. den som är gjord på cellulosa, utan är bekymrad över den första generationen som är producerad av jordbruksråvaror.

Men för att komma dit behövs det fortfarande en del teknikutveckling och för att få den behöver vi en marknad som är så trovärdig att den drar till sig risk-kapital, entreprenörer och ingenjörskraft. Och det behövs nischmarknader som köper av den ännu inte helt färdigutvecklade produkten. Se bl.a. 4030_Wenefm.pdf

Därför kan det vara så att vi tvingas genom en första fas med den etanol vi har idag för att överhuvudtaget komma fram till det önskade stadiet. Det är precis som med hönan och ägget och det är fortfarande oklart vilken av de båda som kom först. Men det är glasklart att båda behövs om man skall få ihop en kycklingfarm. Eller ett alternativ till oljan!

It’s the economy stupid!

Det handlar om ekonomin, dumbom! Det var Bill Clintons uppmaning till sig själv inför presidentvalet 1992 - att koncentrera sig på det som väljarna bryr sig om. Uppmaningen äger fortfarande giltighet, men kanske i en vidare mening än han tänkte sig. Han tänkte på ekonomins resultat för den enskildes situation d.v.s. en så kallad plånboksfråga, men det vore väl så befogat att använda uttrycket för att tala om ekonomins funktion och att göra det i termer av hur ekonomiska instrument kan (behöver) förändras.

Detta är nämligen temat för inledningskapitlet i Worldwtach:s årsbok “Innovations for a sustainable economy”. Vi tänker ofta på innovationer som tekniska prylar men det handlar också om organisation och ekonomi(-ska styrmedel). I kapitlet räknar man upp några sådana som t.ex. återvinning, handel med utsläppsrätter, “car-sharing”, mikrofinans (Grameen bank), “Corporate Social Responsibility” (CRS), etc. och som behandlas i boken.

Man noterar att en stor del av det tänkande som styr vårt sätt att se på ekonomin baseras på idéer som utvecklades i en annan tid t.ex. av Adam Smith och David Ricardo när jordens befolkning var mycket mindre och industriproduktionen inte hämmades av några uppenbara begränsningar. Ett förhållande som behandlats av den finske filosofen Georg Henrik von Wright i hans skrivingar om teknosysystemet, vår syn på naturen (som något som vi skall behärska) och på våra möjligheter att komma till insikt. Han talar om “vanmaktens optimism”, att vi (och våra styrande) hoppas att allt skall komma att bli rätt med automatik.

Det är uppenbart att de gamla teorierna behöver både omprövas och kompletteras i en värld där vi är så många fler och där vi helt klart nått gränsen för uthållighet på flera områden. Det är inte minst uppenbart eftersom sådana teorirevisioner ägt rum i flera avseenden men trots detta inte vunnit gehör i den allmänna debatten. För att nämna ett: Synen på egenintresset och att människan agerar ekonomiskt rationellt i alla lägen (the economic man). Amartya Sen torpederade denna syn i sin artikel “Rational Fools” för över trettio år sedan.

I boken från Worldwatch tar man upp 7 aspekter på ekonomin och behovet av reformation:
1. Fysisk tillväxt har gränser (syns tydligt på utfiskningen i våra hav)
2. Kvalitet (better) är viktigare än kvantitet (bigger)
3. Priser skall omfatta alla kostnader (vara ekologiskt sanna)
4. Naturingreppen skall tas med i balansräkningen
5. Försiktighetsprincipen skall vara överordnad
6. Gemensamma resurser skall vårdas
7. Kvinnors insatser skall värderas.

That is the economy, bright guy!

Deras törst och vår hunger.

Kinas och Indiens “törst efter olja” anges ofta som en orsak till både oljepriser och klimatproblem. Dessa båda länders sägs också vara motståndare och bromsklossar till en klimatuppgörelse. Det vore riktigare om man också lade till vår egen hunger efter (billigare och fler) prylar från just dessa länder.

Brittiska DEFRA har låtit Stockholm Environment Institute, SEI, göra en studie över hur mycket av landets konsumtion som påverkar koldioxidutsläpp i andra länder (se figurer nedan). Resultatet blev att Storbrittanien är ansvarigt för c:a 20% större koldioxidutsläpp än vad som syns i den vanliga statistiken! Och att det är de fattiga utvecklingsländerna som får ta koldioxidskulden. Enligt uppgift skall en sådan studie vara på väg också för Sverige och presenteras till hösten.

Så vår hunger driver på dessa länders utsläpp. Men vår hunger skapar också deras törst att få leva på samma sätt som vi. Undra på att utvecklingsländerna är skeptiska till krav på att just de skall vara återhållsamma!!

 

image
Figur: Källor för de Brittiska koldioxidutsläppen

image
Figur: Metod för att korrigera koldioxidstatistiken

EXTRA - G8 tar myrsteg i Hokkaido

Något hade de kanske lyssnat på Tony Blair i alla fall, G8-ledarna? Men man måste läsa det finstilta för att se om de är medvetna om att förhandlarna vid COP 15 i Köpenhamn måste ha tydliga direktiv. Troligen får de inget tydligare än det som sades i punkt 24 i kommuniken från Hokkaido förrän man bytt president i USA. Det finns ju några tillfällen till genom möten mellan Major Economies och nästa G8-summit 2009. WWF anser att ställningstagandena i Hokkaido är “patetiska” men det förefaller ändå som om man börjat röra sig framåt om än med myrsteg.

Energieffektiviseringen nämns uttryckligen dels genom en hänvisning i punkt 26 till IEAs 25 rekommendationer. Denna är i sig ett olyckligt hopkok utan riktig struktur utom möjligen i den del som handlar om byggnader, men bättre än ingenting. Och energieffektiviseringen fick också en tribut i sammanhanget energisäkerhet i punkterna 12 och 13.

Alla vägar bär till Köpenhamn

Och de börjar i Hokkaido i Japan där man i nästa vecka har ett G8-möte där klimat och energi står högt på dagordningen. De preliminära mötena med bl.a. finans- och energiministrara har redan ägt rum och har avsatt en del dokumentation, bl.a. ett ganska illustrativt från Japanska finansdepartementet där man kan se hur värdlandet tänker sig att olika teknologier skall utvecklas och användas. Det verkar sannolikt att dessa kommer att speglas i de slutliga överenskommelsen.

Men ett viktigare inlägg kommer från Tony Blair som ju faktiskt var den som satte igång hela den G8-process som nu skall avrapporteras i Hokkaido. Han säger att man FÖRE mötet i Köpenhamn måste ha lagt fast en politisk huvudinriktning annars kommer förhandlarna i Köpenhamn bara att försöka komma undan så billigt som möjligt. Och, menar han, det är detta man kan göra vid mötet i Japan. Som alternativ har man också de s.k. Major Economies Meetings (MEM) som dock hitintills varit mindre informativa för omvärlden.

I övrigt säger Blair att energieffektivisering kan svara för en fjärdedel av minskningarna i utsläpp av växthusgaser, men att betydelsen av effektivisering ofta underskattas (låter som om han varit i Sverige?). Han säger att koldioxidinfångning måste (!) lyckas eftersom både Indien och Kina kommer att bygga mer kolkraft. Och tillägger han kärnkraften måste ha en renässans i några länder. Intressant i detta sammanhang är att han INTE nämner förnybar energi. Intressant eftersom hans eget hemland just presenterat en vision av hur Storbritannien skall nå sitt 15 %-mål ifråga om förnybar energi. I denna vision ingår en mycket massiv satsning på havsbaserad vind med en utbyggnadstakt av 1000 MW per år till 2020.

Effektiviseringen är som Blair säger i stort sett ignorerad vilket också kan utläsas av en jämförelse som gjorts av 21 EU-länders effektiviseringsplaner (Sverige kom för sent för att vara med). Utvärderarna är diplomatiska och pekar på att skapandet av dessa planer är en lärprocess och att nästa omgång (till 2011) kan antas bli bättre. Men dessförinnan skall vi ju ha varit i Köpenhamn.

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DĂ„ och dĂ„ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ă„rliga skrifter. Som senast den hĂ€r frĂ„n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men Ă€r det sant? Är det IEA som vilseleder? SĂ„ hĂ€r förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jĂ€mför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

TvÄ av de scenarier som presenteras Àr alltsÄ reflexioner av vad som hÀnder i vÀrlden och det som Àr pÄ vÀg att hÀnda till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (lÀnder, samarbetsorganisationer mm). Det Àr bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser mÄste vi kanske rÀtta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv