Nu blir det helguppehåll

image

Med benäget bistånd av (och åt) UNICEF

IEA spanar på investeringarna i energisektorn

IEA visar upp hur investeringarna i olika delar av energisektorn förändras och nog kan man spåra en trend - eller flera. El ökar i betydelse och fossilt går tillbaka. Kärnkraft är ingen stor grej (längre). Effektivisering blir viktigare och viktigare men är fortfarande för litet. Skiffergas och -olja ökar enormt men bara i USA - men de verkar ju vara fast bestämda att underminera sitt land och sin ekonomi (avsiktlig vits).

I övrigt se bild nedan och en översikt på IEAs hemsida.

image

Dags för en ekonomins reformation - som på Luthers tid.

Neoclassical economics has become an unquestioned belief system and treats those challenging the creed as dangerous

Orden kommer från en artikel i The Guardian där man ifrågasätter vårt sett att se på och hantera frågor om vad som är ekonomiskt. En fråga som ligger helt i linje med hur årets Nobelpristagare i ämnet uttrycker sig - “Det handlar om människor och inte om människor som räknemaskiner”. Det är dags för en reformation precis som på Luthers tid!

I några teser säger kritiker bland annat:
* “Economics needs a Copernican Revolution, let alone a Reformation. Equilibrium thinking in Economics should go the way of Ptolemaic Epicycles in Astronomy.”
* “The opportunity and the vital necessity to rethink economic models is stimulated by a group of recent manifest failures.  The major threat of climate change and ecological destruction. ...”
* “For too long now the political mainstream has worshipped at the altar of neoliberal economics, as if it’s the only way of doing things…”

Kritikerna har samlat sin syn i 33 teser som de spikat upp på nätet! Där anför de tre grundläggande skäl för sin syn:

First, within economics, an unhealthy intellectual monopoly has developed. The neoclassical perspective overwhelmingly dominates teaching, research, advice to policy, and public debate. Many other perspectives that could provide valuable insights are marginalised and excluded. This is not about one theory being better than another, but the notion that scientific advance only moves ahead with a debate. Within economics, this debate has died.
Second, while neoclassical economics made a contribution historically and is still useful, there is ample opportunity for improvement, debate and learning from other disciplines and perspectives.
Third, mainstream economics appears to have become incapable of self-correction, developing more as a faith than as a science. Too often, when theories and evidence have come into conflict, it is the theories that have been upheld and the evidence that has been discarded.

 

Är vetenskaplighet en tillgång eller ett hot?

Science Based Target(-setting), SBT) är ett relativt nytt instrument för företag att ställa upp mål och visa sin vilja att bekämpa klimatförändringen. Metoden har fått relativt snabb spridning och det finns även nordiska företag i gruppen som tillämpar den.

Man skulle ju kunna anta att det vore en tillgång att veta och hävda att man står på stabil vetenskaplig grund i sina strävanden men så verkar inte vara fallet för alla. Trumpadministrationen har förbjudit bland annat bruket av begreppet “science-based” i vissa sammanhang!

För vissa i USA har bägaren runnit över och tidningen USA today har gått så långt att de anser på ledarplats att Trump inte ens är kvalificerad att städa toaletter eller borsta skor åt tidigare presidenter!

På 60-talet fanns inga kunder!

I mitt första möte med energibranschen som anställd på ett elverk fanns det inga kunder! När vi gjorde våra beräkningar för elnäten talade vi om “belastningar” inte kunder! Och så sent som på 80-talet kunde en “kunds” önskan om ändrad leverans bemötas med ett meddelande om att de fick vänta tills vi var färdiga med vår planering, “kanske om ett år eller så”.

En hel del har ändrats sedan dess. Inte främst beroende på ökat servicemedvetande eller avregleringar utan främst på teknikutvecklingen. Kunderna har flera valmöjligheter (effektvisering, egen produktion, andra energislag, insikter om systemen etc) vilket gör dem mera “krävande”. Detta kommer att sätta sina spår också i de regleringar som behövs på energimarknaderna. E3G har studerat detta i en rapport “INFRASTRUCTURE FOR A CHANGING ENERGY SYSTEM”.

De visar vilka tekniska och omgivningsförutsättningar som behöver beaktas:

Decarbonisation: a shift in focus from marginal emissions reductions to a fully zero-carbon economy by mid-century limits potential for unabated fossil fuel infrastructure and requires investment to integrate renewable resources.
Decentralisation: increasing generation and flexible demand resources at local level mean distribution grids are of increasing European significance.
Digitalisation: advanced use of data, analytics and connectivity can reshape energy consumption and change the way energy networks are used.
Sector coupling: electrification of heat and transport offers both a burden and an opportunity for power networks. New approaches will be needed to address the changing patterns of demand.

I framtiden behöver inte bara kundernas intressen hanteras utan även samhällets och miljöns. Hur detta spelar in på till exempel energisäkerheten visar de i en figur (se nedan).

image

När skall polletten trilla ned?

Euractiv skriver att det är dags för energiföretagen att ompröva sina affärsmodeller. Som om man inte hört det förut och sett en del försök. 

Visst kan det behöva upprepas för det är inte bara energiförsäljningen som berörs utan även de olika leden i överföringen (distribution och transmission) och åtgärderna kan avse både effektvisering och förnybar energi samt vara både lokal eller på distans, men ändå....! Euractiv visar i en serie av artiklar hur olika aktörer kan bli berörda.

Det är ett bra tag sedan som Eurelectric visade att alternativet är att bli utkonkurrerad (se bild nedan). Så hur svårt kan det vara?

image

Ljusets högtid är äntligen här!

Under lång tid har vi levt under den rigida ekonomiska doktrinen som med matematik som främsta vapen hävdat att framtiden är utstakad eftersom marknaden följer strikta regler. Människors preferenser (önskningar) är givna, Informationen är tillgänglig och hanterbar och priserna skall bara sättas rätt. Sedan är framtiden kirrad - GRATTIS! De osynliga händerna (som Adam Smith talade om) tar hand om allt.

Nu anar vi andra möjligheter och tydligast gör vi det när årets Nobelpristagare i ekonomi Richard Thaler berättar om sina rön inom det som kallas beteendeekonomi. Det gör han bland annat i en föreläsning och även i sitt tacktal vid middagen. Han säger sig ha spårat mänskligt liv där ekonomerna tidigare inte sett något sådant!

So what did I discover to get up here? I discovered the presence of human life in a place where economists thought it did not exist: the economy.

Vid själva prisceremonin sade Per Strömberg i sin presentation att detta markerade “den slutliga befrielsen av Adam Smith” som (kanske lite oförtjänt) fått tjäna som alibi för de hårda tolkningarna av ekonomins sätt att fungera. Strömbergs ord rymmer mycket sanning som är viktig för hela samhällets syn på vad den ekonomiska vetenskapen bidrar med inte minst för energieffektviseringen!

Ändrade beteenden på sjukhus sparar energi

Som en liten julgåva ber IEA DSM University att få bjuda på ett webinarium. Vi är väl medvetna om att ändrade beteenden är viktiga och nödvändiga, men hur gör man i verkligheten? Det kan vi berätta!

How to design, implement and evaluate behaviour change interventions in a sector that is often overlooked but has huge energy efficiency potentials: hospitals

IEA DSM WEBINAR COURSE (in real time)

21 Dec 2017 @ 15:00 CET
(check your local time)
Duration: 1h

The Carolina Healthcare System (CHS) in the Carolinas is among the leading, and largest healthcare organisations in the U.S., employing 62,000 people in 940 care locations. The system has 7,500 beds and over 12 million patient encounters every year. In its commitment to energy management, efficiency and conservation, the organisation is pursuing strategies to decrease its energy use. One such strategy is implementing programmes that encourage building facilities staff to change their behaviour. The first phase in the CHS behaviour change program, Energy Connect, is an intervention that encourages operators to detect and act on energy inefficiencies within the buildings they are responsible for. Building operators account for a small percentage of people in each building, but have a disproportionally high impact on energy use. Therefore, if they were to change their behaviours, they could dramatically reduce overall energy use. IEA DSM Task 24 and ACEEE’s Behavior and Human Dimensions of Energy Efficiency program helped the Sustainability Director of CHS to co-create a highly collaborative behaviour change field trial.

Vart är vi på väg?

Jovisst skall vi ha en energiomställning. Det är nästan alla överens om. Och länge har både stridropen och tankemodellen kretsat kring kostnader. Man har haft lite olika uppfattning om hur de skall beräknas men nästa alla hävdar att deras idé om de ekonomiska villkoren är rätt och att det är KOSTNADEN som vi skall inrikta oss på. Är det? Och om det är så kommer ovillkorligen frågan om “För vem?” och “På vilken sikt?” och några närbesläktade frågor.

Alldeles för länge har vi låtit oss domineras av ett fåtal nationalekonomers syn på vad som är ekonomiskt, men i och med att årets “Nobelpris” går till en beteendeekonom börjar deras “neoklassiska” synsätt trängas tillbaka. Vid Nobelföreläsningen på fredag eftermiddag sade han (till publikens jubel) ““It is possible to do economics without homo economicus”. (Se hans föreläsning här)

Några saker att grunna på kan vara:
1. Vad vill vi uppnå och vilken utveckling behövs för att effektviseringen skall utnyttjas bättre?
a) Hur kan vi påverka hela marknadsutbudet så att bättre prestanda uppmuntras och förbättras och sämre trängs tillbaka (Bild 1 nedan)
b) Hur kan vi “optimera” utnyttjandet av både effektvisering och förnybar energi (Bild 2 nedan)
c) Hur kan energitjänsterna utvecklas att bli mera omfattande (Bild 3 nedan)

2. Vad är effektivitet?
a) Kostnaden kanske men kan all nytta mätas med kostnader? och hur gör vi när det finns nytta för en men kostnaderna hos en annan?
b) Hur ökar vi acceptansen så att vi får bättre utdelning? Även om potentialen är hög är den oanvändbar om acceptansen är låg
c) är det kanske effektivare att göra valet av effektvisering LÄTT än att utreda kostnaderna i stor detalj

EFFEKTIVISERING FÖRST! (Från Miljömålsberedningens seminarium “Hur kan energisystemet bidra till ett ambitiöst klimatmål med sikte på 2050?”“)

 

image
BILD 1
———————
image
BILD 2
——————
image
BILD 3

Är “Nudge” det nya svarta?

Med valet av Richard Thaler som pristagare till “Nobelpriset” i ekonomi i år duggar det allt tätare med hänvisning till begreppet nudge (knuff) som ett sätt att ändra beteenden. Och det är sant att en “nudge” (precis som bofinken) kan se ut nära nog hur som helst, men det är knappast en nudge att med ekonomiska medel locka till förändringar. Snarare tvärtom - En nudge handlar om att göra det önskvärda lättare. Man talar om “design architecture” och om “framing”- att omformulera valet så att det blir lätt att göra rätt. Nyckelordet är alltså LÄTT(ARE)!

För energieffektvisering är det viktigt inte minst därför att det vi vanligen gör (fel) beror på ingrodda vanor som man inte bryter så lätt. Sendhil Mullanaithan, som är beteendeekonom precis som Thaler, skriver en kul liten artikel i New York Times om sin vana att dricka Diet Coke. Den kan vara inspirerande eftersom det bland annat visar att det inte alltid handlar om att välja ett billigare/bättre alternativ utan om att bryta en vana. Vad vi behöver argumentera är alltså inte pris och ekonomi utan om att våga prova något nytt. Det kan behöva en nudge!

Kompromissmaskinen hackar

EUs beslutssystem beskrivs ibland som en stor kompromissmaskin. Det gäller att få byråkratin (Kommissionen), folkviljan (Parlamentet) och nationerna (Rådet) att enas och det sker till sist i en “trialog” mellan dessa enheter. Det är på gott och ont. Alla får inte allt men alla får något och därmed kan vi ta ett steg framåt.

Nu testas under Estlands ordförandeskap hur man skall kunna få de nya reglerna för byggnader (EPBD) på plats. Euractiv rapporterar att maskinen “hackar” och har måst stoppas för översyn. Vad som då händer med den mystiska förnybarhetsrabattten som åsidosätter regeln “Energy First” (E1st) är ännu oklart.

Under årens lopp har det visat sig att den stora stötestenen ofta är Rådet där nationella särintressen ofta har stort inflytande. Tyvärr har Sverige ofta utmärkt sig som bromskloss och det är svårförklarligt om man inte antar att de Svenska (och andra länders) tjänstemän upplever att de skall komma hem med en “fjäder” i hatten och gagna kortsiktiga intressen.

Oavsett utgången hindrar det inte ett enskilt land från att gå längre än vad EU till sist kräver även om man kan anta att det kommer att hävdas att det förfördelar någon företagsgrupp i den internationella konkurrensen.

Men systemet innebär också att den nyligen vunna segern med krav på 40% effektivare energianvändning 2030 inte kommer att överleva sin trialogomgång när den kommer igång en bit in på 2018.

E1st

Efficiency First (E1st) är en enkel princip och (ganska) lätt att förstå men därmed är inte sagt att det är lätt att genomföra. Effektvisering är inte EN produkt, den är “osynlig” och den fordrar ofta att man fattar beslut flera gånger om dagen att vara “effektiv”.

eceee och några andra organisationer i Europa har gjort en manual som kan hjälpa, särskilt för beslutsfattare, i den dagliga gärningen. De skriver som motivering:

Delivering on E1st is a process. It is for this reason that we recommend the development of an official process to identify the policies and practices where efficiency is ignored or undervalued,
and to address areas where more needs to be done. In addition, it is important to strengthen monitoring and verification of progress on efficiency, including progress on delivering energy savings and demand response.

De visar hur det fordras aktiviteter på tre olika områden och hur utvecklingen har varit på dessa:

1. Embedding E1st into Europe’s climate and energy framework
2. Energy sector planning, financing, delivery
3. Supporting implementation on local and regional level

De visar också utvecklingen sedan 2005 i en liten bild (nedan) där man kan se hur olika skeenden och aktiviteter formar energiutvecklingen.

Den relativt korta skriften borde vara introduktion för alla beslutsfattare. “Effektvisering är inte svårt - bara komplicerat”. Det är inget att ducka för eller skämmas över när det börjar bli lite körigt, bara att sätta sig in i hur mekanismerna ser ut!

image

Är övervikt ett mindre problem om man är vegatrian?

Kanske men det kan ändå vara ett problem. Man måste släpa hem mera mat från butiken och det både väger och det kostar och det fordrar mera resurser att framställa hos odlarna. Så en bantning kan vara att rekommendera även för vegetarianer.

Ändå så håller den pågående “trialogen” i EU, där Parlamentet, Kommissionen och Rådet skall komma överens om byggnadsdirektivet (EPBD) på att brottas med ett förslag där man accepterar övervikt om man bara äter vegetariskt. Eller rättare sagt i detta sammanhang - accepterar hög energiförbrukning om den kommer från förnybar energi. Det rimmar illa med den annars uttalade målsättningen “Efficiency First” och kommer att innebära att man kommer att behöva överdimensionera energitillförseln, vilket blir dyrare och mera resurskrävande än att hålla tillbaka energianvändningen genom (billigare) effektvisering.

Eceee reder ut begreppen i ett dokument där man visar att risken finns att det “bara” är en enkel spåkförbistring där man inte lyckats hålla reda på begreppen energibehov, energianvändning, tillförd energi och primärenergi!? Så kan det vara och som bekant bor djävulen i detaljerna.

Det är sådana detaljer som kan spela stor roll i förhandlingar där någon av parterna vill kasta spelet över ända och det är tyvärr ofta fallet där Rådet är inblandat och de nationella intressena tar överhanden.  mad

Motståndet är massivt men inte välorganiserat

The Guardian har en intressant artikel om hur klimat-förnekarna/fiendena fungerar genom att välja ut en särfråga för sin kritik och låta den representera hela spektret av klimatproblem. Sedan citerar man varandra i en kaskad av kommentarer vilket naturligtvis stärker den egna gruppen i anden men också vänder fokus i den riktning man önskar. (All likhet med USAs nuvarande president kan inte bara var en tillfällighet?  wink )

Artikeln visar hur förnekarna riktat in sig på forskning om isen vid nordpolen och isbjörnarna. Sedan citerar man en forskare som skrivit i deras anda (men som inte forskat om is och isbjörnar!). Denne får sedan bli deras “vetenskapliga” vittne och genom “kaskaderna av inlägg i sociala media så lyckas man föra sina synpunkter vidare i större utsträckning än det finns vetenskapliga belägg.

I The Guardian rekommenderar man:

We believe that it is imperative for more scientists to venture beyond the confines of their labs and lecture halls to directly engage with the public and policymakers, as well as more strongly confronting and resisting the well-funded and organized network of AGW denial. This can be done in numerous ways. For example, scientists can be more proactive in approaching the media to emphasize the importance of research findings or to counter misinterpretations. They can also begin to encourage initiatives that empower citizen participation in scientific research, such as citizen science, as is being done currently at several major universities and research institutes. Moreover, scientists need to more effectively use Internet-based social media to their full advantage in order to turn the tide in the battle for public opinion.

När det gäller energieffektivisering vill jag rekommendera läsarna av dessa rader (forskare och praktiker) att engagera sig i eceee (The European Council For an Energy Efficient Economy) och därmed göra som the Guardian rekommenderar!

Hur gör folk - i verkligheten?

Ett av EUs många projekt handlar om hur människor väljer att energieffektvisera. Inte i teorin utan i verkligheten. Även om projektet presenterar sig lit kryptiskt:

BRISKEE will provide empirical evidence of applied discount rates, accounting for differences across EU households, technologies and countries. It will explore the impact of time discounting and risk preferences on the diffusion of energy efficient technology and energy demand in the EU residential sector until 2030, and the macro-level impacts of changes in microeconomic decision-making and policy.

Bland de saker man studerat är vilka faktorer som är viktiga när man renoverar sitt värmesystem (se bild nedan). Intressant att se att energikostnader och installationernas kostnad inte är de enda eller ens de viktigaste faktorerna, minst av allt i ett land som Sverige!

Det finns stor anledning särsklit för dem som gör “business” av effektvisering att studera rapporten mera ingående.

image

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv