40% av vadå??

Ja det kan man undra när nu EU-Parlamentet röstat för att energianvändningen skall vara 40% lägre år 2030.

Svaret är 40% lägre än vad man antar skulle ha varit användningsnivån 2030 om utvecklingen fortsatt som tidigare (Business as usual). Denna utveckling kallas då för referenslinje och målet är att vara 40% lägre än denna (se röd pil i bilden nedan). Jämfört med var vi befinner oss idag blir det 25% lägre (se blå pil i figuren). Glasklart eller….!?  smile

PS Pilarna är inritade i ett diagram som EU-kommissionen tidigare gjort för 30-procentsmålet.

image

Det där lilla extra - (eller kanske inte så lilla)

Multiple benefits (PLUS-värdena av effektivisering) är svåra att få grepp om. Men Jan Bleyl, projektledare för IEA DSM Task 16, tar ett grepp och redovisar i ett webinarium som nu kan laddas ned med presentation och bilder.

Det är naturligtvis inte helt enkelt och det är olika från fall till fall men Jan benar ut (se bild nedan) och provar olika värden i sin presentation. Prova gärna egna fall!

image

På väg mot den fjärde industriella revolutionen (utan kontroll)?

David Brooks skriver om hur den informationsteknologin påverkar oss ” Online is a place for information but not reflection.  It gives you the first stereotypical thought about a person or a situation, but it’s hard to carve out time and space for the third, 15th and 43rd thought.” i en artikel i New York Times. Den finns översatt i DNs pappersupplaga den 27 november.

Det kan ses som en allmän kommentar till hur debatt och diskussion förs i samhället idag men också till hur snabbt den fjärde industriella revolutionen rullar fram och vad vi kan göra med den innan den gör något med oss!

En fråga som också berörs i Thomas Friedmans bok “Thank you for being late”. Där illustrerar han med ett lån från Eric Teller hur vi håller på att tappa kontrollen (se figur nedan).

Värt att reflektera över !  grin

image

Indien rycker fram och ifrån

Det talas mycket om Kina men mindre om Indien när det gäller klimatfrågorna och inte minst energiomställningen. Kina har tveklöst gjort mycket och skälet är inte minst ledningens vilja att överleva politiskt! I Financial Times skriver man:

A sustained improvement in living standards over the last three decades has helped to keep the Communist party in power. That would not have been possible if the energy system had not been adapted to meet growing demand in what is now a consumer society. The “iron rice bowl” now extends beyond employment and food to mobility and increasingly to the demand for a cleaner environment. As ever, energy and power are inseparable.

I Indien kanske bevekelsegrunderna för ledningen är av samma natur men handlingsprogrammet inte minst när det gäller effektiviseringsåtgärderna är mera transparent. Man har bland annat varit tydlig med att koppla samman tillförselåtgärder och effektvisering:

On one hand, in the generation side, the Government is promoting greater use of renewable in the energy mix mainly through solar and wind and at the same time shifting towards supercritical technologies for coal based power plants. On the other side, efforts are being made to efficiently use the energy in the demand side through various innovative policy measures

Och det tycks fungera som avsett. Climate tracker visar att man kan se att Indien hamnar på lägre utsläppsnivåer än man tidigare deklarerat (och fått klartecken för) i Parisavtalet, se bild nedan.

Ett skäl till Indiens framgångsmöjligheter är förekomsten av bland annat teknikupphandlingar som genomförs av EESL, världens största energitjänsteföretag, och som presenterats i ett DSM University webinarium “Innovative Business Models for Scaling up Energy Efficiency

Ett annat är programmet för att få ALL industri att sänka sina utsläpp kallat PAT “Perform, Achieve, and Trade (PAT) – A Programme to Promote Industrial Energy Efficiency

image
Indien enligt Climate tracker
——————-
image
Kina enligt Climate tracker

Domens dag är nära

Tisdagen den 28 november händer det! Näringsutskottet (ITRE) i EU-Parlamentet skall rösta om effektiviseringsdirektivet. Efter att ha gått igenom flera stormar, särskilt när ITRE-rapportören Gierek blandade ihop alla korten rejält, kan det landa hyfsat rätt ändå framgår det av Euractives artikel:

The new set of amendments indeed bears little similarity to Gierek’s previous drafts, as they now include a full 40% efficiency target, as well as binding national targets. Article 7 of the directive, which governs annual energy saving obligations on energy sales, is also beefed up in terms of obligations and timeframe.

Men sedan vet vi inte om de olika partigrupperna kan hålla ordning på allt. Bedömningar från dem som vet säger att det blir tight

image

Ordet för morgondagen måste vara RE-

För några år sedan sade EU om energieffektvisering att vi måste grundligt “tänka om” när det gäller energieffektvisering och göra den åtgärden till högsta prioritet (fundamentally rethinking energy efficiency). Sedan har det inte blivit särskilt mycket verkstad - tyvärr!

Men behovet av omtänkande (rethinking) blir alltmer akut. The Guardian skriver med utgångspunkt om hur elektronikskrot hamnar i Afrikas fattigaste länder som sopor att “Reduce, reuse, reboot: why electronic recycling must up its game”. Och sätter därmed fingret på en öm punkt, det fullständigt ohållbara i att vi producerar och slänger på det sätt vi gör. Sedan överlåter vi åt andra (fattigare) och åt framtiden att ta hand om “skiten”!  angry

Låt oss gå hem och göra OM och göra rätt! RE-do!

Vår obändiga lust att förenkla

Är det vår naturliga vilja att göra det lätt för oss som gör att vi har så svårt att hantera energieffektivisering (och andra) miljöförbättringar? För nog är det lite konstigt att saker som är uppenbart kloka att göra inte blir av! Några saker som ständigt leder oss på villovägar:

1. Vår föreställning om vad som driver ekonomin. Visst vore det bra om allt som är lönsamt genomförs med automatik eftersom vi alla agerar ekonomiskt rationellt! Det är ju den gängse uppfattningen bland många som styr i vårt samhälle. Nu börjar man vakna till lite grann genom insikten om beteendeekonomin och inse att vi alla är mänskliga och kanske också lite lata. Det gör hela problemet lite svårare men inte ohanterligt vilket visas bl.a. i en uppsats från Lunds Universitet.

Det skulle också vara spännande att se lösningar på hur PLUS-värdena (Multiple Benefits) kan räknas in i en kalkyl och nyttan fördelas. (Ett förslag kommer att ges i IEA DSM University webinar torsdagen den 23 november)

2. Vår förhoppning om en frälsande teknisk lösning. Energisystem skall vara smarta (så slipper vi själv vara det). Köp och ladda ned en app som sköter systemet. Vår fixering vid NY brilliant teknik gör att vi undviker att ompröva vad vi själva gör. Vår fixering vid snygga prylar och yta har givit oss reglage för allt från kranar, termostater och reglage för elektroniken i hemmet som gör dem svåra att hantera.

3. Vår fixering vi att energitillförseln löser problemen.. Det börjar nästa bli tröttsamt att se all förtjusning över att förnybar energi blir billigare och billigare och billigare…Eftersom det också inrymmer en förhoppning om att vi kan använda hur mycket energi som helst (det skadar ju inte miljön…eller hur?). En gång sade man om kärnkraften att den skulle bli “too cheap to meter” och ett av våra riksdagspartier hoppades att ett pärlband av känkraftverk längs Norrlandskusten skulle rädda älvarna.

Det skulle kännas bättre om man fick se förslag till lösningar där till exempel lokalt producerad förnybar energi (kanske från kollektiv) matchades mot energieffektvisering så att systemen kompletterar varandra och ger större trygghet/flexibilitet i försörjningen.

4. Vår blindhet för att de som gör jobbet finns runt hörnet. De företag som kan de vardagliga tekniska lösningarna finns i kvarteret bredvid. Det är inte i första hand de stora drakarna eller en förnyelse av de gamla energiföretagen som är viktigast. De är också välkomna och flera av dem är riktigt intresserade och nyttiga men ändå är den stora kapaciteten att finna hos våra närmaste hantverkare och installatörer. Men de behöver erkännas och aktiveras.

Det är egentligen inte så svårt men vi måste lyfta blicken en aning!

Hållbarhetsinnovationer – Kan man kräva en bättre framtid?

Bengt-Åke Lundvall som är professor emeritus vid Aalborgs universitet har en gång sagt att “Utvecklingsinriktade företag behöver starka kunder som kan formulera krav.” Detta har varit just utgångspunkten för de teknikupphandlingar som en gång genomfördes vid de statliga energimyndigheterna men som tyvärr tycks fallit i glömska hos den nuvarande.

De svenska erfarenheterna tas också upp i en EU-rapport av professor Charles Edquist “Developing strategic frameworks for innovation related public procurement

Med de utmaningar vi har på klimat- och miljöområdet idag vore det en god idé att ta upp denna metod att driva utvecklingen framåt igen. Och att göra det på ett sätt som kanske dessutom innebär att man slaktar några heliga kor. Angelägan områden kan vara:

1- Produkter (a) System där produkter för lägre energianvändning matchas mot produkter för lokal förnybar energitillförsel,
men även (b) design för funktion där till exempel manöverpaneler utformas så att de blir lättförståeliga och underlättar att de ställs in rätt
2. Upphandling(-sförordning) som tar hänsyn till (a) köparnas ”psykologi” och det faktum att vi ofta handlar på ett irrationellt sätt när vi väljer produkter samt (b) ”Multiple Benefits”, det vill säga att många produkter inte enbart ger effektivare energianvändning utan även har andra positiva egenskaper som har ett ekonomiskt värde men inte tas med i kalkylen
3. Kretsloppsanpassning  (a) val av material med goda egenskaper, (b) insamling när produkten tjänat ut eller kan repareras, (c) återvinning så att restprodukterna inte ställer till nya problem
4. Befintliga byggnader (a) åtgärdspaket där flera förändringar hör samman eller kan kopplas samman så att resultatet blir ekonomiskt fördelaktigt och (b) sekvens av åtgärder så att åtgärder som skall genomföras senare förbereds eller rent av programmeras för senare utförande
5. Affärsmodeller (a) samverkan mellan småföretag, (b) auktorisation av kunskap hos utförande företag, (c) Service prioriteras och beskrivs så att även en oerfaren kund kan ta ställning till den istället för att behöva sätta sig in i produktegenskaper, och (d) delningsekonomi om detta är möjligt

Nu kan det äntligen sägas

“Hans Nilsson var ansvarig för det banbrytande svenska programmet för effektivare energianvändning vid Nutek på 1990-talet. Hans Nilssons arbete ledde till att prestanda för på marknaden befintliga enheter och komponenter blev avsevärt mer energieffektiva. Hans Nilsson ledde utveckling och genomförande av teknikupphandling för fragmenterade marknader som för kyl-frysskåp, värmepumpar, belysning, HF-don, energieffektiva småhus, fönster m.m. Detta gjorde man genom att bilda beställargrupper från bl.a. allmännyttiga företag och Sveriges kommuner och landsting för att ta fram underlag för upphandling av betydligt mer energieffektiva produkter än vad marknaden erbjöd. Teknikupphandling är numera också känd under namnet innovationsupphandling.”

Ja det är inte mina ord utan priskommittens så det måste vara sant. grin

Och på förekommen anledning så kan jag också berätta vad teknikupphandlingarna gick ut på och vad de resulterade i (redogörelsen på engelska).

Intressant är att metoden nyligen kommit i bruk i Indien! De kan ha låtit sig inspireras av den skrift vi gjorde på IEA kallad “Creating Markets for Energy Technology”.

Sprid gärna materialet!

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

image
BILD 1
—————————
image
BILD 2
——————————-
image
BILD 3
———————
image
BILD 4

Energiframtiden för 75 Euro

Det kan det väl vara värt. Om man har rabatter hos IEA kan man få deras flaggskepp World Energy Outlook 2017 för den summan. Annars kanske det springer upp till c:a 100 men fortfarande överkomligt. Den enda nackdelen är att den är så omfattande att man inte hinner med att läsa allt.

I år finns det ett nytillkommet scenario som inriktar sig på en hållbar utveckling och det kommer säkert att vara värt en granskning. Men på vägen dit fastnar man på att de i kapitel 7 behandlar symbiosen mellan energieffektvisering och förnybar energi (se bild nedan). Något som man i andra publikationer ofta skuttar över utan närmare kommentarer.

image

Kan man backa bandet?

I samband med det pågående klimatmötet har en grupp studerat hur det går och vad man kan göra åt koldioxidkoncentrationen. Uppenbart är att det viktigaste vi kan göra nu är att verkligen ta itu med utsläppen och ta i anspråk de tekniska lösningar vi redan har. Sluta snacka och bara gör det!

Men det finns möjligheter att gå längre, att faktiskt backa bandet och minska koldioxidkoncentrationen (se bild 1)! Det är ett lång perspektiv men det är möjligt och det handlar inte (enbart) om att gömma koldioxid i mark och vatten (se bild 2).

image
Bild 1
——————
image
Bild 2

Marknadskalejdoskopet och Nobelpriset

Låt oss anta att det finns en marknad av den typ som ofta ansätts i läroböcker i Nationalekonomi, där de kallas “Robinson Kruse-ekonomier”. De har två agenter där en är producent, en köpare och de handlar med två produkter. Det är en praktisk modell för att illustrera valsituationer men den har i realiteten starka begränsningar ifråga om agenternas möjligheter och preferenser och deras utveckling över tiden. De kanske tröttnar på varandra till exempel.

Verkligheten är mera komplex. Låt oss anta att vi har två kunder och två leverantörer som i sin tur har två produkter vardera och att kundernas önskningar/behov förändras över tiden samt att produkterna påverkar varandra. Det skulle ju kunna vara hushåll, leverantörer av energi och energieffektvisering med produkterna isolering respektive solceller vilkas utnyttjande också påverkar komfort och välbefinnande samt har miljöpåverkan av olika slag.

Det inses lätt att antalet kombinationer snabbt växer. I Sverige har vi några miljoner hushåll och företag som användare och några hundratusen leverantörer av varor och tjänster. Marknaden är enkelt uttryckt ett kalejdoskop. Av problem och möjligheter.

På energimarknaden har vi länge sett att energieffektvisering kommer på undantag när det gäller att utnyttja/promovera dessa möjligheter. Det är därför kul att se att regeringen väljer att satsa på effektvisering (och småskalig produktion) och tillsätter en utredning: “....om hinder för energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer”. I direktiven säger man dessutom för att understryka sin ambition att “Utredningens fokus ska ligga på mindre aktörer”.

Här kommer årets ”Nobelpris” i ekonomi verkligen till nytta. Det understryker just hur vi måste anpassa oss till hur vanliga människor tänker så att det blir lätt och överkomligt. Vi behöver verkligen se över regler så att människor inte skall drunkna i pappersarbete för att kunna fixa till sitt egna lilla kraftsystem men också så att leverantörerna av komponenter för tillförsel och användning kan göra det på kundernas (användarnas) villkor snarare än myndigheternas paragrafer.

Man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att misstänka att de som hitintills varit marknadens herrar (särskilt energiföretagen) och de som tycker att energieffektvisering är ett “självspelande piano” (särskilt Svenskt Näringsliv) vill ta kommandot över en sådan utredning. Inte för att de är motståndare till åtgärder utan därför att de vill ha kontroll över vilka åtgärder som vidtas. Deras argument kommer att baseras på uttryck som “kostnadseffektvitet” och “marknadsmässig” snarare än “ändamålsenlig” eller “lätthet (för användare)”.

Det finns dock ett antal organisationer i Sverige som representerar de mindre aktörerna, till exempel EnergiEffektviseringsFöretagen, EEF, Föreningen Sveriges Energirådgivare, FSE, och Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, SERO. Allesamman väl lämpade att ta tillvara och utveckla intressena som gör att de mindre aktörerna kan bli just det - AKTÖRER.

Knyt ihop punkterna

Vilken del av “uthållighet” är svårt att förstå? Tyvärr visar det sig att det är “effektivisering”. Fortfarande har vi en massa (även centrala) beslutsfattare som har svårt att inse att:
1. Effektvisering är en förutsättning för att få ett 100%-igt uthålligt energisystem där den tillförsel som behövs är förnybar
2. Effektivisering av befintliga anläggningar inte är EN produkt som levereras över en natt ut en PROCESS som sträcker sig över en tidsrymd och som fordrar insatser av flera olika leverantörer.
3. Att många leverantörer i den processen är SMÅ företag vars huvudintresse inte behöver vara energi utan nyttig funktions som kunden velat köpa.

Om vi inte klarar av att förstå dessa punkter och knyta ihop dem (som man säger i England och USA “connect the dots”) så att mönstret blir klart så kan vi glömma det uthålliga energisystemet. Själva hörnstenen (effektivisering) kommer nämligen att saknas. Och det blir extra pinsamt när IEA så tydligt pekat på i årets marknadsöversikt att det behövs mera kraftfulla insatser.

Varför är det så svårt då? Det är kanske inte så konstigt eftersom vi i decennier levt med en “berättelse” om att marknaden är perfekt. Om något är lönsamt (som effektivisering) så kommer det förr eller senare att genomföras av marknadsaktörerna. Om det inte sker så beror det på att det egentligen inte är lönsamt. VSB (Vilket Skulle Bevisas) som det stod i de gamla matteböckerna.

Politikerna tvingas att tänka i dessa föråldrade banor inte minst eftersom de tunga “aktörerna” på marknaderna hamrar in detta budskap genom sina lobbyorganisationer. För dem är det kanske inte enbart en fråga om de tror på sin egen myt om marknadens funktion utan är också en fråga om makt. De vill själv ha kontroll över utvecklingen och om konkurrerande företag eller organisationer har en annan idé är deras ryggmärgsreflex att bekämpa den. Även om den är bättre.

Synd bara när ledande politiker går i den fällan och det finns en del som tyder på det just nu. Effektvisering är inte svårt men låt oss erkänna att det är en aning komplicerat eftersom det fordrar att gamla tänkesätt (och lojaliteter) måste omprövas.

Lite överraskande om klimatsträvandena

CAT “Climate Action Tracker” is an independent science-based assessment, which tracks the emission commitments and actions of countries. De följer och graderar olika länders/regioners möjligheter att nå de uppställda målen för klimatarbetet och särskilt hur de förhåller sig till åtagandena som gjorts i Paris., se skalan nedan.

Till det överraskande hör att Indien placerar sig bättre på skalan (gula fältet) än EU (orange fältet) och att Marocko och Gambia spöar alla (gröna fältet)! Både USA och Ryssland ligger i botten på listan (svart). När det gäller Indien är det en rimlig gissning att de kommer att förbättra sin ställning när resultaten från deras satsningar på effektvisering kickar in.

Och inte bara överraskande utan också glädjande att den andra befolkningsmässiga giganten i Asien på allvar tagit sig an uppgiften att ställa om till hållbarhet. Fokus har länge varit på Kina men av CATs ranking framgår att de (ännu så länge) släpar efter. För både Indien och Kina kan man anta att drivkrafterna i viss utsträckning ligger hos den egna befolkningen och det faktum att förstörelsen i närmiljöerna är så påtagliga. Stängningen av skolorna i New Delhi i veckan är ett dramatiskt exempel.

image

Något nytt under solen

Tvärtemot det gamla talesättet har det kommit en del nytt under solen när det gäller energieffektvisering i industrin.

1. Vi kan nog räkna det svenska PFE-programmet dit, om än med återhållen stolthet eftersom det lades ned (på dubiösa grunder). Nu när Nobelpriset i ekonomi visar en gryende insikt om att varken människor eller företag styrs enbart av sin obändiga lust att maximera sin vinst kanske vi kan hoppas på en återuppståndelse?

2. En annan sådan landvinning är det Indiska PAT-programmet som fick både framgångsrika företag och de mindre duktiga att anstränga sig (walk that extra mile), se bilder nedan.

3. Kanske anar vi ytterligare något i den kartläggning man gjort i Tyskland och som indikerar stora potentialer i både relativt enkla och lite mera avancerade tekniklösningar.

Kan vi hoppas på att vi lär något av varandra och att vi slutar att bara hoppas på att det sker av sig självt?

image
——————
image

Lära för (det uthålliga) livet

IEA har i samband med sitt minsitermöte (som presideras av vår egen minsiter Baylan) lanserat ett ambitiöst program för “Clean Energy Transition”. Som varande en av sponsorerna säger Baylan: ““The Clean Energy Transitions Programme opens up a new exciting chapter of collaboration for both the IEA and the Swedish Government, I look forward to seeing improvement and enhanced collaboration with key partners on the cornerstones of progressive energy policies and other important mechanisms for advancing the clean energy transitions.”

Programmet har 5 områden att koncentrera sig på och där man har för avsikt att ställa expertis till förfogande särskilt för de nya länder som IEA har öppnat samarbete med:

1) data and statistics; 2) energy efficiency; 3) renewables, including system integration; 4) policy guidance and modelling; and 5) technology development and innovation.

IEA DSM TCP har en hel del att erbjuda på dessa områden och inom sitt DSM University och den Brittiske representanten har nyligen publicerat en intressant studie av hur och vad länder kan lära av varandra.

Eftersom Indien är ett av de länder som IEA särskilt månar om är det viktigt att notera att Indien är det land som just nu tagit upp “teknikupphandling” på sin reportoar och som nått stora framgångar på ett område där Sverige (åtminstone tidigare) varit framstående. Det kan inte minst vara en god idé för Sverige att hänga på Indien med deras enorma marknad och med deras enastående ambition att radera ut sitt underskott i eltillgänglighet för befolkningen på bara några få decennier.

 

Digitalisering på gott men också ont

IEA har just släppt en rapport om digitaliseringens möjligheter och hot för energisystemen.

Det är välgörande att man tar ett större grepp än att bara sjunga de smarta systemens lov. Man tittar både på graden av påverkan som olika tekniska lösningar kan ha i olika sektorer (Bild 1 nedan) och de risker som kan finnas (Bild 2 nedan).

Man ägnar ett särskilt kapitel åt just riskerna vilket är bra i dessa tider när vi börjar lära oss att internet inte bara knyter oss samman utan även ger spelrum för en del riktigt ruggiga aktiviteter.

image
BILD 1
——————————
image
BILD 2

Fossilt och kärnkraft är definitivt ute!

Finansanalysfirman Lazard har gett ut sin senaste studie, nummer 11, av konkurrenskraften för olika energislag och som särskilt avser energiföretagens kostnader.

Som synes i bilden nedan så är både kol (blåa linjer) och kärnkraft (röda linjer) helt ute om man är ekonomiskt sinnad. USAs president tycks dock inte vara inne på det spåret, men han är ju lite speciell. Och de som överväger mera kärnkraft bör nog besinna sig.

Lazard har i sin dokumentation också kollat vilka energislag som kan vara kompletterande för spetskraft åt sol och vind men deras övervägande om lagring är lite opedagogisk. Det finns dock en särskild studie om just lagring i ett separat dokument där man är mycket mera ingående.

Tyvärr har de fortfarande ingen koll på flexibilitet i användningsledet. Det som kallas “Demand response”. Men det kanske kommer så småningom?

image

Renoveringar på djupet (och bredden)

IEAs DSM-University ordnar ett webinarium den 23 november kl 15 på temat
Building Deep Energy Retrofit: Using Dynamic Cash Flow Analysis and Multiple Benefits to Convince Investors

Föreläsare är Jan Bleyl som är projektledare för IEA-DSM projektet “Innovative Energy Services”. Han kommer i sin presentation att gå både på djupet (hur renoveringar skall bli mera heltäckande och därmed uthålliga) och bredden (hur de skall kunna ta upp PLUS-värden, Multiple Bnefits, som hänger samman med effektviseringen).

Deep energy retrofit (DER) of the existing building stock is a meaningful strategy to reduce fossil fuel consumption and CO2 emissions. However, the investment volumes required to undertake DER are enormous. In Europe, cumulative demand for DER is estimated at close to 1,000 billion EUR until 2050. Public expenditures and political measures can help to stimulate DER, but substantial private investments are required to achieve significant results.

In this presentation, we analyze the economic and financial implications for investors renovating an office building to the ‘Passive House’ standard. This is achieved by applying a dynamic Life Cycle Cost & Benefit Analysis (LCCBA) to model the cash flows (CF). The model also includes an appraisal of debt and equity-financing implications, and a multi-parameter sensitivity analysis to analyze impacts of input parameter deviations. In the second part of the paper, we use the ‘Multiple Benefits’ (MB) concept to identify project-based co-benefits of DER, to make the business case more attractive. We categorize the identified MBs in: 1) monetary, 2) un-quantified project, and 3) societal benefits.

Results show that the DER project cash flow over a 25-year period achieves a 21-year dynamic payback with an IRR of below 2%. Levelized Cost of Heat Savings is 100 EUR/MWh with a 70% capital expenditure and 15% interest cost share. The Loan Life Cover Ratio comes out to 1,2. To make the business case more attractive, pecuniary MBs identified are increased rents, real estate values, (employee) productivity, and maintenance costs and CO2 savings, in addition to societal benefits.

Compared to simpler economic modeling, the dynamic LCCBA cash flow model provides solid grounds for DER business case analysis, project structuring and financial engineering, but also for policy design. CFs from future energy cost savings alone are often insufficient in convincing investors. However, they can co-finance DER investments substantially. Consideration of MBs can offer meaningful monetary contributions, and also help to identify strategic allies for project implementation; however, the ‘split incentive’ dilemma is still present/ requires differentiation between tenants and different types of investors. Furthermore, the approach supports policy makers to develop policy measures needed to achieve 2050 goals.

Var finns det hjälp?

Universitetet i Delft (Holland) har nyligen publicerat en studie om hur man kan öka hushållens vilja att ta till sig ny teknik som ger bättre energihushållning “Comparing Energy Efficiency Policies affecting Technology Adoption by Households and the Role of the Intermediary”. Framför allt handlar den om var man kan få hjälp. Är det energirådgivare, företag, regler, standarder eller ....?

Det är en ambitiös studie som ger en traditionell bild (se nedan) av vilka krafter i samhället man kan nyttja och vilka motiv de kan ha för sin verksamhet. Men det finns tyvärr två saker som de undertrycker (eller missar) och som i bästa fall bara finns antydda.
1. De utgår från den vanliga uppfattningen om aktörerna (både kunder och leverantörer) är styrda av personligt vinstintresse i någon form. Visserligen nämns “bounded rationality” men mera i förbigående.
2. De berör nästan inte alls hur leverantörer som till exempel installationsföretag ofta är (mycket) små och inte har tid och möjlighet att föra något mera avancerat resonemang med en kund om till exempel miljö, långsiktig lönsamhet, behovet av andra åtgärder än de som just beställts.

Men det är naturligtvis sådant som man kan hoppas på i nästa steg av deras analys, eller hur?  smile

image

Design/Nudge

Sist som lämnar rummet släcker ljuset! Ja om man hittar ljusknappen och om man förstår symbolerna på “displayen”.

Modern design är ofta inte hjälpsam när det gäller att göra självklara saker som att släcka ljuset, koka en kastrull med vatten när manöverpanelen är full av symboler, eller ens tvätta händerna på en offentlig toalett. Vi behöver bättre och mera begripliga symboler både för att göra det där självklara men också för att leda oss (“nudga”) oss rätt. Det skall inte bara var snyggt det måste också vara ändamålsenligt.

Det kan också uppmana till mera fantasi och kreativitet, som till exempel de här Isländska övergångsställena! Se bilder nedan!

image
——-
image

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv