När man har en skruv lös

I en gammal historia berättas om mannen som blev upprörd när han lämnade sin radio till reparation och de bytte en skruv. När reparatören vill ha 100 kronor klagade han: “En sådan skruv kan ju inte kosta mer än en spänn! Och ni har mage att begära hundra!”, Då fick han en specificerad räkning: Skruv 1 kr + Veta vilken skruv 99 Kr.

Kanske gäller lite av samma sak när det gäller energieffektivisering i allmänhet. Vi fixerar oss vid att några prylar skall i ett nafs bytas ut och sedan är det klart. Men vi ser inte att det behövs ett avsevärt kunnande för att veta vad som skall bytas och när det skall göras. Det som på nysvenska kallas “energy management”. Forskare från Linköping rapporterade från fältstudier om potentialer och praxis av energy management (5-055-12_Backlund.pdf) vid en eceee-konferens nyligen. Där visar de att ordning och reda (=management) har stor potential. Större än vi vanligtvis tänker på.

På samma spår hittar vi en aceee-studie om beslutsfattandet i industrin. För att vara framgångsrik, säger den, så handlar det om företagets ledarskap, kultur, organisation, åtgärdernas relevans för affärerna och företagets attityder till att ta hjälp.

Men visst är det den gamla historien om skruven - igen!

 

Solceller och lönsamhet

Ett vida diskuterat ämne där man bland annat studerar solcellsanläggningarnas kostnad jämfört med vad det kostar att köpa energi från “nätet”. Det som diskuteras är när man uppnår likhet (grid parity). Något som naturligtvis beror på var i världen man har sina bopålar.

Nu publicerar Leonardo ENERGY och Eclareon vad de kallar Grid Parity Monitor som skall komma ut två gånger om året. Den ger bedämningar för olika städer varav några i Europa i Tyskland, Spanien och Italien. För Berlin gäller att man är nära paritet och München att man har partiell paritet.

Frankenstorm (Sandy) i det amerikanska valet

Ingen av presidentkandidaterna i USA har tagit ordet klimat och förändring i sammansatt form i sin mun (ännu). Men verkligheten har sin egen agenda. Stormen som nu drar in över östkusten påverka ju kampanjen direkt genom att kandidaternas möten ändras. På ett stort antal websidor har man dels diskuterat sambandet mellan de oftare förekommande och de kraftigare ovädren, bland annat detta, och klimatfrågan. Samt ställt frågan om inte någon i den politiska världen funderar åt det hållet.

Amerikanska Jordens Vänner försöker få kandidaterna att tala ur skägget. De har några dagar på sig.

Kraven på effektivisering är för slappa

Världens stora fastighetsförvaltare har svarat på en enkät från The Economist Intelligence Unit och av den framgår dels att de är mycket intresserade av effektivisering som en del av sin verksamhet, att de gör ganska mycket, men att de inte har full koll på hur ineffektiva de är. Som botemedel tycker en förvånansvärt stor del (75%) att lagstiftarna borde vara tuffare (piska), men att lite morot inte är så dumt heller. Den morot de använt och gillar är skatterabatter.

Tänk om vi kunde ta intryck av detta när effektiviseringsdirektivet skall omsättas i praktisk handling. Tongångarna kring detta talar om samverkan, information och kunskapsökning. Jovisst det behövs och det är gulligt som en Lovika vante men det behövs en fast hand inuti den.

Ovanans makt

Att vi måste göra en hel rad förändringar för att ställa om energisystemet erkänner nog de flesta av oss. Ett av de tyngre områdena handlar om energianvändningen där det går långsamt och det känns mycket motigt att komma igång. I USA har man börjat tala om CBSM (Community Based Social Marketing) för att på lokalplanet få fart på verksamheten. När någon nära mig och som jag litar på visar hur man gör - då går det lättare.

De talar om hur man skall komma åt den frukt som hänger högst. Och kanske är det vår fixering vid de lätta åtgärderna (low hanging fruit) som gör att vi inte inser problemets omfattning. Ovanan är vanlig - den känns van och bekväm.

Förnybart ångar på

Bloomberg new energy finance har sammanställt trenderna för förnybar energi åt UNEP och rapporterar:

One of the dominant features of the Renewable Energy landscape in 2011 was falling technology costs. Photovoltaic module prices fell by close to 50%, and onshore wind turbine prices by around 10%. These changes brought these two leading renewable power technologies closer to competitiveness with fossil-fuel alternatives such as coal and gas

De visar också det inbördes konkurrensläget (se bild nedan). Både detta och trenderna verifierar rätt väl vad man tidigare kunnat utläsa om den framtida konkurrensen ur IEA ETP 2008. De ökande volymerna gör att de förnybara alternativen blir det ekonomiskt rationella valet.

image

Effektivare energianvändning = Nya jobb och vitalare industri

ACEEE har med fallstudier visat hur olika företag i energi- och verkstadsbranschen samt i offentliga sektorn på olika sätt effektiviserar och skapar ny sysselsättning. Bland annat studerar man hur de sparade pengarna används och blir till nya jobb (inducerar). En fråga som i tider av arbetslöshet och bristande kapacitetsutnyttjande en riktigt viktig fråga som tyvärr inte observerats politiskt. Man ger en illustration (se nedan) för vad det kan betyda i en kommun.

 

image

Mätare på väggen där - säg mig nu vad billigt är

Det är väl den förhoppning som ställs på så kallat smarta mätare och nya debiteringssystem. Ett sorts credo för den “ekonomiske mannen” som styrs av prissignaler och som låter tvättmaskinen gå igång på natten när elpriset är lågt. För den troende blir det enkelt.

“Get an inhome display, give it your family, you will see how enthusiastic they will become!”

European Energy Review rapporterar med välgörande skepticism från ett möte i Amsterdam om både mätarna och frågorna om hur de data som blir tillgängliga också skall göra nytta.

Utilities should realise ....  that “customers want insights, not data”. .... : smart energy systems will only work if they satisfy the needs of consumers. The market has not nearly reached that stage yet.

Om mätarna skall vara riktigt smarta skall de också kunna ge kunden information som kan bli till insikter och handling t.ex. på det sätt som det amerikanska projektet Green Button lagt upp. Data laddas ned i ett format som kan lämnas till ett EnergiEffektiviseringsFöretag som kan göra jobbet och förmedla insikten. I Sverige är PlaybackEnergy inne på det spåret.

Nobelpris och effektivisering

De flesta Nobelprisen är väl (med undantag för litteratur) ruskigt avlägsna i vår vardag och just nu. Det dröjer ytterligare några år innan vi kan se de praktiska tillämpningarna. Men även priset i ekonomi kan vara ett undantag (Ja jag vet att det är ett pris till Nobels minne och inte ett riktigt).

Men under årens lopp har flera priser gått till ekonomer som sysslar med människors beteenden och med vårt sätt att tänka. Daniel Kahneman är den mest kände men det finns fler vars forskning ger oss viktiga ledtrådar till hur vi skall kunna påverka och hantera vår vardag. Utöver Kahneman har Akerlof och Stiglitz har båda pekat på marknadernas funktioner är otillförlitliga och otillräckliga. Ytterligare andra har utvecklat spelteorier där några efterföljare visat hur de kan appliceras praktiskt i förhandlingar om klimatproblemen.

Årets pris kanske också kan ligga till grund för ekonomisk ingenjörskonst som går längre än det vanliga tugget om prismekanismer och osynliga händer (se PS). Man skulle kunna tänka sig att t.ex kommunal energirådgivning kunde applicera Roths och Shapleys forskning om allokering så att den som söker råd kunde få bättre vägledning!?! Tänk om man ersätter läkarna som väljer arbetsgivare i deras illustration med husägare som söker åtgärd?

PS: Den osynliga handen var Adam Smiths idé om att egenintresset fick marknaden att fungera så att han fick mat på bordet varje dag. Slaktaren, bagaren och bryggaren tillhandahöll nämligen sina produkter därför att de tjänade på det och alla blev nöjda. Katrine Kielos har i sin bok ”Det enda könet” lakoniskt påpekat att Adam Smith hade fortfarande inte fått någon middag om inte hans mamma lagat den.

 

 

 

Allt Du vet om el är fel!

Orden kommer från Walt Patterson en smått legendarisk Brittisk forskare som ägnat mycket tid åt att fundera kring hur teknik och ekonomi samspelar och framför allt vad vi kan vänta i framtiden. Rubriken sattes på en australisk artikel där han nyligen formulerade sig så här:

What we need to understand is that the key competition is not between different suppliers of fuel or electricity. The key competition is between fuel and technology. The better the user-technology, the less fuel we need to get the service we want. We need to shift the balance away from fuel, toward technology.

Han har särskilt, och redan för länge sedan, satt fingret på den ömma punkten att energiföretagen säljer energi och inte energins nytta. Att leverera energinytta (ljus kraft och värme) menar han kommer successivt att bli normen snarare än undantaget. Detta som en följd av effektivare teknik för användning och tillgången på småskalig tillförselteknik som integreras i näten. Marknaden kommer att revolutioneras men alla de existerande företagen kommer inte att upptäcka det i tid.

Patterson har varit en frisk fläkt i många år när han dragit en lans för förnybar energi och för att man skall ta en rejäl funderare på hur framtidens marknader komemr att fungera. Men kolla själv!

 

Dags för kommunal visionering?

Var är framtidstron, var är visionerna, var är viljan? Ungefär så sammanfattar Energy-Cities krisläget när de noterar vad som står på dagordningen för diskussionerna i samhället:

What count as news in the European Union in 2012 for citizens? They essentially hear about short-term safeguarding, salvaging and dressing measures. Bad news such as debts, unemployment and poverty prevails.

De kommer fram till att både tro, visioner och vilja finns i samhället. Om inte på staternas agenda, där har man tappat sugen, så åtminstone i kommunerna - på lokalplanet:

.... the term “local authorities” was, not so long ago, banned ... (but it) is now the complete opposite with local authorities being systematically mentioned. .... Municipalities and regions did not wait for their green light to go ahead. They did not resort to locally-centred policies advocating isolation but rather turned to universalist localism where local action is geared to preserving global ecosystem equilibriums, whilst reducing energy poverty, stimulating the economy and creating local jobs.

För att understryka detta gjorde ett antal representanter från de så kallade borgmästarinitiativet ett uttalande där de sade:

The failures of the International Climate Conferences have shown the limits of inter-state multilateralism in a complex world where the balance of power is undergoing deep changes. The problems that humankind has to jointly solve in order to ensure its long-term survival in a peaceful world are more prominent than ever. We know what the solutions are but the decisions are always postponed to a later date. Any negative signal is rapidly interpreted by those who prefer the status quo to risking their short-term interests.

Vi må leva i de tappade sugarnas tid, men det finns hopp om något bättre. Det kommer dock inte uppifrån utan underifrån. Det kanske är dags att återuppliva den kommunala energiplaneringen? Men kanske ge den ett annat namn. Energy Cities talade för en tid sedan om “visioning”. Det kanske är ett bättre ord än planering även om det nog betyder samma sak.

Skiffergasens lov.

Storbritanniens nye energiminister har lovprisat skiffergasen som räddningen för landets energipolitik. Han får nu mothugg av den Brittiska industrin som varnar för att man blir alltför beroende och alltför exponerad på en marknad vars priser visat sig kunna fluktuera kraftigt. Och Nicholas Stern pekar på att man kommer på efterkälken när det gäller att använda förnybar energi. Hur det går i kampen får vi veta senare i veckan när det inre kabinettet skall presentera huvuddragen i energipolitiken.

För att fullt ut förstå lockelsen i skiffergasen rekommenderas Anders Åslunds artikel om hur den amerikanska skiffergasen påverkat Gazprom och Ryssland. Då är det så mycket lättare att förstå till exempel Polens ställningstaganden.

Men det kan ju uppnå samma (och bättre resultat) genom energieffektivisering! Då blir man både oberoende, minskar kostnaderna OCH kan uppnå de politiska fördelarna som en försvagning av grannen i öst skulle innebära. Det senare är säkert en viktig bricka i spelet även om det inte ingår i den energipolitiska vokabulären.

Effektivisering sätter fart på Europa

Häromdagen presenterade EU sin kampanj “Mission Growth” med undertiteln “Europe at the Lead of the New Industrial Revolution”. Man pekar på sex prioriteringar för att göra Europeisk industri konkurrenskraftig med kvalitet och inte med låga kostnader: Advanced manufacturing technologies, Key Enabling Technologies, Bio-based products, Clean vehicles and vessels, Sustainable construction and raw materials, Smart grids. Flera av områdena är relaterade till effektiviare energianvändning. Och sedan diskuterar man hur marknaderna skall kunna byggas upp (se bild 1 nedan) och vi börjar fatta behovet av att med investeringar i bl.a. energieffektiv teknik/byggnader skapa en hemmamarknad för produkter med exportpotential. Då duger det inte längre att jämra sig över att EUs nya effektiviseringsdirektiv ställer krav.

En illustration till den ekonomiska betydelse av effektivisering både som motor för industri och jobb samt som allmänt välståndsskapande och metod att skapa större energitrygghet får vi i “Renovate Europes” redovisning av hur ekonomin som helhet påverkas (se bild 2 nedan).

image
Bild 1
——————————-
image
Bild 2

Svensk Industris konkurrenskraft

EU har kartlagt och rangordnat medlemsländernas industri i några olika avseenden, t.ex. produktivitet, arbetskraftens kunskapsnivå, innovationskraft och energiintensitet. Det senare mätt som energianvändning per värdeökning (value added) i verksamheten. Ett mått som är väsentligt bättre än intensitet som mäts i relation till BNP (bruttovärde). Sverige står sig rätt bra, se figur 1 nedan.

Men grunden är inte stabil:

Moreover, the limited commercialisation of research results remains a weakness of the Swedish research and innovation system.

Här skulle lite mera “aggressiv” teknikupphandling vara intressant!

När det gäller energiintensiteten, mätt som nämnts ovan, så ligger vår industri bra till men förbättringen har bromsat upp senaste 5-årsperioden, se figur 2. Ett tydligt tecken på att t.ex. PFE behöver återupplivas och breddas, inte läggas ned”

Som vid alla nyckeltalsbedömningar (benchmarking) är det viktigt inte bara att konstatera att man ligger bra till utan fråga sig hur det ser ut i ett större och längre perspektiv. Senaste tiden har flera av våra bästa svenska fotbollslag mött motståndare ute i Europa. Och vi har tvingats notera att i detta större sammanhang står vi oss slätt. Så när det gäller industrin, var står vi i förhållande till t.ex Korea och hur klarar vi oss om några år?

Effektivisera NU!

PS Kort efter att detta skrevs meddelade energiminstern att man skall försöka finna en ny modell för PFE. Svensk storindustri har engagerat sig djupt i detta och vidimerar därmed den starka styrkraft som skattereduktionen har. Samtidigt urholkar det påståendet att samma industri i varje livets skeende är 100% rationell, för då skulle de inte behövt PFE för att komma igång.

 

image
Figur 1
——————————————
image
Figur 2.

Energipolitik - utveckling eller förvaltning?

När nu EUs effektiviseringsdirektiv snart släpps finns anledning att påminna om varför det kommit till. Vanligtvis läser vi bara paragraferna men motiven bakom är viktiga för att förstå varför paragraferna finns. Där står (fetstilen är min):

The Union is facing unprecedented challenges resulting from increased dependence on energy imports and scarce energy resources, and the need to limit climate change and to overcome the economic crisis. Energy efficiency is a valuable means to address these challenges. It improves the Union’s security of supply by reducing primary energy consumption and decreasing energy imports. It helps to reduce greenhouse gas emissions in a cost-effective way and thereby to mitigate climate change. Shifting to a more energy-efficient economy should also accelerate the spread of innovative technological solutions and improve the competitiveness of industry in the Union, boosting economic growth and creating high quality jobs in several sectors related to energy efficiency.

Om man läser bestämmelserna som sedan följer med ovanstående motiv för ögonen så kanske det är möjligt att implementera direktivet så att energisystemet utvecklas istället för att, som länderna nu gör, försöka spela Svarte Petter och dra sig undan så mycket man kan. För då blir politiken bara en fråga om smart förvaltning.

Energieffektivitet ger både resultat och balans

Det finns både från USA och Finland studier som visar att investeringar i energieffektiva byggnader inte bara ger lägre kostnader utan också högre värde för byggnaden. Ett ofta upprepat mantra att fastighetsvärdet bestäms av Läget, Läget och Läget kanske behöver kompletteras?

Men även om det är viktigt att visa att effektivisering är klokt på så många sätt så bör vi nog ändå minnas att åtgärder för att minska klimatpåverkan inte enbart är en lönsamhetsfråga. Överlevnad kan ju vara av intresse, eller…?

Resultat och balans har betydelse inte enbart när de båda orden följs av ordet -räkning. grin

Tintin på elverket?

Låt oss börja med det här: El är mycket viktigt för det uthåliga samhället, men Alla resurser måste användas klokt och sparsamt

Det behöver sägas eftersom någon på Svensk Energi har upprörts av barnprogrammet Miljöhjältarna som de menar inte berättar hela sanningen om elektricitetens välsignelser när de ger en ung medarbetare i uppdrag att klara sig i 48 timmar utan onödig el. Felet, enligt Svensk Energi, är att man inte i programmet visar att el kan vara bra för miljön.

Nå nu kan det vara som det heter i ordspråket “Som man känner sig själv, känner man andra”. I sin egen kampanj. Ladda Sverige, säger man “Hög elanvändning ger låga koldioxidutsläpp” och “Att släcka lampan påverkar inte koldioxidutsläppen”. Utan att påpeka att det elsystem i Europa, av vilket Sverige är en del, emitterar avsevärda mängder koldioxid. Så om man släcker en lampa i Sverige så räcker den koldioxidfria svenska elen till fler.

Svensk Energi undviker också att tala om att det finns onödig (slösaktig) svensk elanvändning. Då är det väl bra att åtminstone barnen försöker ta reda på vilket som är vilket så att de när de blir större kan välja att använda el där det bra och undvika den där den används i onödan?

Effektiviseringsmålet tas bort bit för bit

Miljömålet om effektivare energianvändning i bebyggelsen nedgraderas bit för bit och i smyg. Riksdagen beslutade 2006 att vi skulle minska energianvändningen med 50% till 2050, men i april i år försvann detta lite diskret ut i kulisserna enligt regeringens egen redogörelse.

Den kvantitativa målsättningen har helt tagits bort och det kommenterar man så här:

Energianvändningen i bebyggelsen ska ses dels som en del i Sveriges arbete för att nå målet om en 20 procents effektivisering av energianvändningen som har fastslagits inom Europeiska unionen, dels som en del i den fortsatta strävan att nå målet om 20 procents effektivare energianvändning i bebyggelsen 2020 respektive 50 procents effektivare energianvändning 2050.

Och för oss som har lite svårt att se hur man skall med så stor precision uppnå ett icke närmare bestämt mål förklarar man mera i detalj (Min emfas med fetstil):

Det sistnämnda målet antogs ursprungligen av riksdagen 2006 och har även redovisats som ett av flera befintliga mål i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik. Att tidigare delmål utgår ska inte tolkas som att målsättningarna för energianvändningen i bebyggelsen ändras i sak.

Man skulle hemskt gärna vilja lita på detta, men eftersom man redan omformulerat 20% målet från att vara absolut till att vara relativt (beroende av BNP-förändringen) och att ha förklarat att vi redan idag har “nära-noll” energihus så finns det ett uns av misstänksamhet.

Tänk om man fått se detta i Olympiaden. “Stefan Holm! Vi räknar med att Du hoppar minst 2,36 och vinner! Men vi lägger inte upp någon ribba för Du kan nog ändå!”. Stefan skulle nog inte acceptera. Och det bör inte vi heller göra.

USA-valet handlar inte bara om presidentmakten

Det är även fyllnadsval till Senaten och Representanthuset. Och det senare anses var helt dominerat av klimatskeptiker. Vissa hävdar att det är den så kallade Tea Party-rörelsen som skrämde in många av de amerikanska politikerna, de flesta av dem Republikaner, i skeptikerhörnan. Men nu börjar de gröna slå tillbaka.

The League of Conservation Voters, LCV, har siktat in sig på en grupp de kallar “The Flat Earth Five”. Man exponerar deras åsikter och det verkar som om även klimatfrågan på vissa platser och i viss omfattning kan bli en valfråga.

Och LCV är inte att leka med, de har redan fällt en sextontaggare, Tim Holden, Demokrat, som slogs ut på primärvalsstadiet när han ville fortsätta i kongressen.
————————-
I presidentfrågan berördes energin under den första debatten. Där propagerade Romeny för att USA skall bli energioberoende med mera oljeborrning, för pipeline från Kanada och för kol (dock med benämningen clean coal). Obama förde också för oberoendet fram begreppet clean energy och framtidens energi vilket dock bemöttes med argument om höga kostnader.

Irland tar avstamp i effektivisering

Det är märkligt att effektiviseringens konsekvenser som välfärdsskapare (med: ekonomi, jobb, industriförnyelse, teknikförbättring, energisäkerhet, etc.) inte får plats på den politiska kartan utan att effektivisering snarare uppfattas som någon sorts välgörenhet. En allmän god handling, men utan konsekvenser annat än för samvetet.

Irlands underlag för klimatplan har en tydligare och mer realistisk utgångspunkt med sin första punkt:

Energy Efficiency as a Key Route to Carbon Efficiency and a Spur to Economic Recovery

Det är bra eftersom effektiviseringen har så tydligt positiva möjligheter för att ge ekonomin en puff framåt. Det allmänna ekonomiska läget som säkert i många regeringars inbördes förhandlingar håller dem tillbaka berör man så här:

Public finance constraints dictate a shift from a grant-aided approach to alternative financing options, such as PAYS (Pay as You Save). In Ireland and elsewhere, these options are proving hard to develop and deliver, especially in current economic conditions. But that is no reason not to try.

Just det!

Renovera Europa

Buildings Performance Institute Europe (BPIE) har sammanställt hur finansiella styrmedel används för att öka energieffektiviseringen i byggnader över hela Europa, och det finns många varianter (se bild).

De har även gjort en översikt över byggnaders prestanda i Europa och konsekvenserna ifråga om arbetstillfällen för olika renoveringsstrategier.

Allt skall kulminera den 11 oktober i en “Renovera Europa-dag” där ytterligare några studier kommer att offentliggöras. Vore kul om några av våra politiker fortfarande är intresserade av jobblokomotivet “effektivare energianvändning”.

image

Nicholas Stern revisited

För några år sedan var Sternrapporten referensdokumentet för klimatfrågan. Sedan kom finanskrisen och i dess efterföljd bleknade Nicholas Sterns varningar och förslag till åtgärder bort. Märkligt nog.

Märkligt på flera sätt eftersom klimatproblemet inte försvann med finanskrisen och ännu märkligare eftersom Nicholas Sterns förslag till lösningar med ökad satsning på “grön teknik” borde vara en del av vilket ekonomiskt politiskt program som helst. Särskilt i finanskrisens spår!

Men det kanske inte är för sent? Nu påpekar han, tillsammans med Laurence Tubiana, att det Eurozonens problem kan ges denna gröna utväg. Och de sätter också in satsningen i ett konkurrensperspektiv:

Et il serait dommage de laisser ces marchés a nos concurrents par exemple chinois.

De här signalerna har fångats upp av Sydsvenska Dagbladet i en artikel den 29 september (som tyvärr inte lagts ut på webben). I den har man tagit som avstamp en rapport från DARA som visar att de ekonomiska nackdelarna av klimatförsämringen redan är här men att de är mest kännbara i U-länderna. Det borde vara argument nog för att lägga upp Sternrapporten på dagordningen igen - och SNABBT!

Smarta mätare fordrar smart hantering

Vad är det som är smart med mätare och priser som gör det billigare att tvätta på natten? Den varianten har framförts av vår energiminister, men vi skall nog ha en brasklapp för att pressen tyckte att den vinkeln gav bättre rubrik än ett mera seriöst resonemang om hur kunderna får nytta av mätandet i sig.

Ett initiativ från USAs energidepartement, kallat gröna knappen (Green Button) har ett betydligt bättre sätt att se på hur man skall hantera mätarinformationen med ett system som:

....allows for the automatic transfer of data from a utility to a third party based on customer authorization.

Detta skulle kunna ge kunderna en bättre service från t.ex. EnergiEffektiviseringsFöretag och andra som skulle kunna serva med:

•Insight: entrepreneur-created web portals that can analyze energy usage and provide actionable tips;
•Heating and Cooling: customized heating and cooling activities for savings and comfort;
•Education: community and student energy-efficiency competitions;
•Retrofits: improved decision-support tools to facilitate energy-efficiency retrofits;
•Verification: measurement of energy-efficiency investments;
•Real Estate: provision of energy costs for tenants and/or new home purchasers; and
•Solar: optimize the size and cost-effectiveness of rooftop solar panels.

Detta ligger som en möjlighet också i förlängningen av det nya energieffektiviseringsdirektivet och dess artiklar 7 samt 9-12, men som naturligtvis kan genomföras även utan sådant stöd. Om man vill.

Att vara bättre är inte tillräckligt bra!

Det är lätt att bli självgod när man ser vad som händer i USA. “Är de inte kloka? Det är tur att vi tar energi- och klimatfrågorna på allvar här hos oss!” Men gör vi det? Är det inte snarare så att vi bara känner oss bättre när vi jämför med Trumpgänget- men att vara bättre är inte att vara bra!

IEAs och IRENAs nya rapport “Perspectives for the Energy Transition - Investment Needs for a Low-Carbon Energy System” är tydlig - Nu handlar det om tunga lyft. Alla resurser måste utnyttjas fullt ut! Både effektvisering och förnybar energi i kombination. Inte den ena eller den andra utan BÅDA! Som i figuren nedan som IEA DSM-Programme använder.

Men EUs vinterpaket med dess revision av byggnadsreglerna säger annorlunda. Där har något ljushuvud kommit fram till att om man i byggnader använder förnybar energi så behöver man inte effektvisera! Även om kåken läcker som ett såll! Det rimmar inte alls med IEA och IRENA när de säger “A deep transformation of the way we produce and use energy would need to occur to achieve the 66% 2°C Scenario. By 2050…. the entire existing building stock would have been retrofitted, and the CO2 intensity of the industrial sector would be 80% lower than today.”

Och de attityder som vi visar upp här hemma är lika bekymmersamma. På Energimyndighetens seminarium häromdagen så luftade representanter för Svenskt Näringsliv sin återkommande ståndpunkt att “det behövs inget tak för energianvändningen, det räcker med att vi blir bättre (effektivare) i förhållande till BNP”. Visst! Om vi bara hade oss själva att ta hänsyn till men resten av världen då? Många av de länder som vi har att konkurrera med i de växande ekonomierna kommer att bygga sin produktion med den allra mest resurssnåla tekniken eftersom de börjar från scratch. Hur skall vi då kunna konkurrera med dem när vi bara blivit bättre men de har blivit BRA (=BÄST)?

Läs mer

Månadsindelade arkiv