GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

image

I Tyskland skapas nya jobb med effektivisering.

Fackförbundet Byggnads lyfter i en rapport om klimatpolitiska utmaningar fram Tyskland som exempel för hur energieffektivisering skapar nya jobb. Den tyska modellen går i all enkelhet ut på att ge förmånlig finansiering till ny- och ombyggnad där man effektiviserar energianvändningen.

Forskningscentret i Jülich har utvärderat effekterna av programmet och i en sammanfattning där EU-kommissionen granskar olika åtgärder för byggnadsrenovering i Europa sägs att varje Euro utlagd i Tyskland ger 2-5 Euro i återbäring i skatteintäkter och minskade sociala utgifter. Sedan tillägger de:

Finally, using less energy also has a direct impact on the resources necessary for generation capacity and energy imports. For example, if EU energy consumption is decreased only by 1% this would avoid the otherwise necessary construction of about 50 coal power plants units or 25.000 wind turbines and the accompanying infrastructure. As the cost-effective potential is at least 20%, Europe would need to construct 1000 less coal power plants units or half a million less wind turbines.

Ja också ger det jobb och en BNP-tillväxt med nyttigt innehåll. Inte bara mer prylar!

 

 

Mera energieffektiv = Mindre risker

Den så kallade Bygga-Bo-Dialogen hade en klar idé om att man genom ökad kvalitet i byggnader, bland annat energieffektivitet, minskade riskerna både i fysisk och ekonomisk bemärkelse. Och att man därför borde anpassa både kreditvillkor och försäkringspremier därefter.

Frågan har nyligen behandlats i ett examensarbete från Lunds Tekniska Högskola där man bland annat undersökt “marknadens” intresse att medverka. En slutsats är:

Exempelvis vore förmånligare lån, bättre försäkringspremier, snabbare eller förtur med myndighetshandlingar ex. bygglov, extern rådgivning, sänkt fastighetsskatt, skattebefriad underhållsfond under viss period. Löpande kostnader är viktigare att subventionera än initiala.

Frågan är på bordet även i andra länder och det förefaller finnas en hel del kvar att göra. Effektiviseringsbranschen och försäkringsbranschen har en hemläxa kvar. Det kanske Byggkostnadsutredningen borde ha funderat över om de hade orkat tänka på totalkostnad och inte bara den initiala. För det är som det heter i det gamla ordspråket att “Den som köper billigt - köper dyrt” Låg kvalitet har ett pris!

Nog behöver byggkraven skärpas

Både nationellt och lokalt. Nationellt för att spegla vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt så att man kan säkerställa att lägstanivån är tillräckligt hög. Lokalt för att sedan kunna driva på utvecklingen. Om vi nu inte skall behöva fundera igen över vad Blandaren menade med att “Utvecklingen har kommit för att stanna”.

Den så kallade byggkravsutredningen oroade sig över att de kommunala kraven går för långt men de bör betänka att det var värre förr. Hammurabi stipulerade för snart 4000 år sedan att:

If a builder has built a house for a man, and has not made his work sound, and the house he built has fallen, and caused the death of its owner, that builder shall be put to death

De var inte så sentimentala på den tiden.

Effektivisering gör tillförselinvesteringar överflödiga

I Nordamerika är man tuffare när det gäller att hålla elpriserna i schack. Ett av sätten att göra det är att kräva att företagen i första hand ser till att hålla tillbaka energianvändningen när det är billigare än att bygga nya kraftstationer och ledningar. Det är vad som kallas Demand Side Management, DSM. ACEEE har sammanställt information om hur man gör och med vilket resultat i åtta fallstudier.

Den för BC Hydro (Kanada) illustrerar mycket väl vad det handlar om, se bild nedan. De räknar med att en följd blir att priserna sjunker med 6% vilket ger kunderna lägre kostnader eftersom både priset och mängden energi de köper minskar. Detta skulle kunna hända även i Sverige om inte energiföretagens representanter strävat emot. Det är klart att om man måste anpassa sig till en ny affärsmodell så känns det motigt men deras argument är inte starka vilket visas både i ACEEE studie och i den från IEA DSM-Programme.

Några påståenden som framförts av Svensk Energi (se länk ovan) kan bemötas i korthet så här:
Påstående 1: Kan leda till dyr effektivisering eftersom åtgärder inte sker där det är mest ekonomisk motiverat
Svar: Potentialen för lönsam effektivisering är så stor och det är bättre att något görs än att inget görs
—————
Påstående 2: Kundkollektivet betalar för åtgärderna vilket innebär en omfördelning av välfärden
Svar: När åtgärderna leder till att behovet av tillförsel minskar och energisystemet blir billigare tjänar hela kollektivet.
—————
Påstående 3: Mindre (energi-)företag får betala mer för åtgärderna än större eftersom de inte kan utnyttja skalfördelar
Svar: Små företag med större lokal- och kundkännedom kan skapa bättre erbjudanden än stora som måste förlita sig på standardiserade insatser
————-
Påstående 4: Kunderna sparar på effektivisering. Inrikta politiken på att minska kunskapsbrister.
Svar: Det är just det man gör genom att med energiföretagens hjälp ta fram erbjudanden som inte bara ökar kunskapen utan också leder till genomförande
————
Påstående 5: Energiföretagen är redan verksamma med energitjänster. Detta leder till marknadsstyrning utan konstgjorda certifikat
Svar: Det finns mycket bra sådana tjänster idag men bara för vissa kunder. Varför skall inte alla få sådana erbjudanden?

 

image

IEAs effektiviseringsutredning är rysligt förarglig!

Det är vad representanter från EU-kommissionen säger vid en presentation i Bryssel nyligen. Se själv hur Paul Hodson, Head of the Energy Efficiency Unit in DG Energy, uttycker det i en filmad presentation!

Och sedan kan ni se Laura Cozzi, Deputy Head, Office of the Chief Economist, International Energy Agency berätta om det arbete som förargat honom.

Ni finner fler presentationer och de bilder som visades att ladda ned hos eceee.

Och när ni studerar detta excellenta material kommer ni kanske att i likhet med kolumnisten på eceee att undra över varför dessa budskap passerat utan så mycket som ett pip i pressen!


PS För er som inte hinner kolla filmen just nu. EU-kommissionens synpunkter baseras på att, som deras representant säger själv, han är avundsjuk över att de inte själva utfört detta briljanta arbete. wink

Människa eller konsument?

Flera av våra myndigheter baserar sina analyser och rekommendationer på en människotyp som inte finns. Den som ibland kallas Homo Economicus, en person som är alltigenom ekonomiskt rationell - den idealiske konsumenten, men som inte existerar annat än i läroböcker i nationalekonomi på grundstadiet. Dessa människor gör precis allt “rätt” om de bara får rätt information och priserna justeras med skatter eller bidrag så att de kan räkna ut hur mycket de tjänar på att effektivisera, bygga om, byta elleverantör och så vidare. Men vi andra då? Vi som är i majoritet?

Trots att vi hållit på att strö styrmedel omkring oss i decennier så görs ju ändå inte alla de miljömässigt och ekonomiskt motiverade investeringarna. Något som belagts och analyserats i en studie av FORES: Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Myndigheterna känner till det och anar att man måste börja fundera över om inte människor i alla fall beter sig som folk och att vi måste försöka skapa styrmedel baserat på beteendeekonomisk kunskap. Men de tycks inte komma sig för - varför?

I EU har man gjort en intressant liten översikt (Green Behaviour) där man spekulerar över hur styrmedlen kan förändras. I Storbritannien har man skapat en särskild arbetsgrupp (The Behavioural Insights Team) som är knuten till deras statsrådsberedning. De har hunnit producera en liten skiss om olika åtgärder. Den förefaller vara ganska modest i sitt upplägg, men det är åtminstone ett steg på vägen.

Och här i Sverige då? Måste vi vänta på översättningen innan vi ens börjar tänka på ämnet “Beteendeekonomi”?

Nu kissar man väl på sig?

Det är ett välkänt, lite slitet och en aning vulgärt talesätt, men nu passar det faktiskt. Det om att när man kissar på sig så känns det varmt och skönt en stund men det blir kallt och obehagligt senare. Särskilt när det är minusgrader ute.

Byggkravsutredningen säger sig ha belagt att så kallade särkrav ökar kostnaderna för byggandet med flera miljarder. Nej det har de inte! De har gjort troligt att investeringen ökar, men de har avstått från att bedöma totalkostnaden för byggnaden. Detta eftersom de inte har tagit hänsyn till minskade kostnader för energin i en energisnålare byggnad. Det är skönt att slippa den högre utgiften för bygget (varmt), men det får man betala på energiräkningen senare (kallt).

Så här skriver man: Utredningsdirektiven avsåg inte primärt livscykelkostnader utan är inriktade på byggkostnader. Bedömning av livscykelkostnader är dessutom förenat med ett flertal antaganden och osäkerheter och utredningen har valt att inte behandla detta i form av enkätfrågor.

Istället gör man en enkätundersökning om enbart kostnaden för att bygga och frågar hur olika företag bedömer att det kostar mer att bygga med högre kvalitet: Om byggbolagen skulle ha redovisat kalkyler hade detta medfört ett stort merarbete varför svarsfrekvensen sannolikt hade sjunkit avsevärt. Sannerligen att det är spännande när en utredning baserar sina förslag på hörsägen och på fel kostnadsbegrepp.

Kommunalrådet Ekengren i Solna har tidigare kommenterat det här med orden: Jag vågar påstå att det är kommunernas arbete med att ställa krav som har lett fram till den låga energianvändningen vi har i dag.

För det är ju faktiskt så en marknad fungerar. Olika beställare ställer olika krav. Några är mera krävande och det är de som driver utvecklingen framåt. Visst vore det bra om staten kunde ställa kraven men då skall de till att börja med vara ändamålsenliga och avse den totala kostnaden och inte bara en del av den.

Den kravbild och organisation som den här utredningen kommer fram till verkar mera passande i Nordkorea.

Billiga kärnkraftargument

Förvånansvärt ofta hör man påståendet att kärnkraft skulle vara billigt och därmed underförstått också vara en attraktiv lösning för framtiden. Kan det vara ett sådant hjärnspöke som ligger till grund för att Färdplan 2050 inte ens skulle fått i uppdrag att överväga en avveckling? Axiom behöver ju inte prövas.

Men om kärnkraften varit billig igår så är den det definitivt inte i morgon. Något som bland annat marknadsanalytiker påpekar. Framför allt så utvecklas de förnybara alternativen genom marknadens “lärande” så att de successivt blir billigare under det att för kärnkraften snarast är tvärtom. Säkerhetskraven skärps och därmed ökar kostnaderna.

Om man verkligen vill ha det billigaste (men samtidigt säkraste, mest jobbskapande och dessutom mest miljövänliga) energisystemet så är det EFFEKTIVISERING som är framtidens lösning. Och det är med effektiviseringen som vi banar väg för ett uthålligt energisystem med förnybar energi. Allt annat är billiga argument.

Blir Doha sista spiken?

Alla klimatkonferenser har låtit likadana i sina kommunikéer. De sista dagarna blir tongångarna allt dystrare och slutligen proklamerar man vid slutet att man ändå har gjort stora framsteg. Även om dessa vid närmare betraktande blir allt mer obetydliga för varje konferens man haft. Inte olikt den gamla historien om mäster skräddare som för varje besök av kunden meddelade att den väntade kostymen “krympte” tills den enbart var en tumme och till sist inte ens det.

Nu meddelar man från Doha att man vänder sig till religionen för att finna lösningar och det är väl snart det enda som återstår. Det har ju provats förut. I Texas proklamerade bara för någon tid sedan guvernören bönedagar för regn!

Annars vore det kanske en idé att avstå från nya möten av det här slaget och istället använda ministrarnas tid att genomföra de LÖNSAMMA energisparåtgärder som IEA visade på i WEO 2012. Ty det skulle innebära att vi klara (nästan) hela uppgiften UTAN att det kostar oss ett öre.

Vi är i stort behov av de tolkar som översätter retoriken till handling (se teckning nedan). Men nu ser det ut som om det inte ens finns någon retorik att översätta!

image

Energieffektiviseringens blodhund

Energy Efficiency Watch heter en organisations som övervakar hur EUs medlemsländer sköter sig när det gäller att skapa förutsättningar för att göra effektivisering till den omfattande åtgärd som klimatet och ekonomin kräver (se tidigare referat på http://www.fourfact.se om bland annat IEA WEO 2012). De har nu gjort en sammanfattning där man granskat länderna efter det att de första i serien av aktionsplaner (NEEAP) lämnats in. ECEEE har gjort en kortversion för den som vill få en översikt.

Det är intressant läsning och visar inte bara hur de olika länderna sköter sig utan man analyserar även hur olika instrument fungerar, se exempel i figur nedan.

Det förefaller inte vara något som direkt imponerar och som väntat är transportsektorn den svagaste länken. En intressant iakttagelse är att när de centrala insatserna sviktar så ser man mera positiv aktivitet på lokalplanet bland annat i det så kallade Borgmästarinitiativet.

image

BNP ett ologiskt svar på en logisk oro

För några dagar sedan markerade Världsbankens chef sin oro för klimatproblemen genom att varna för en uppvärmning på c:a 4 grader och kallade det en katastrof. Ungefär samtidigt redovisade IEA att om världens ledare genomför den politik de föresatt sig, kallat new policies scenario, så är storleksordningen 4 grader (en katastrof) det bästa vi kan hoppas på! Oron är berättigad.

“Vi behöver en ny ekonomisk logik” säger författarna till “Bankrupting Nature” I sin bok lyfter de fram ett antal saker som måste åtgärdas och som säkert kommer att kräva mycket ansträngning av oss, våra medier och våra beslutsfattare. Kan ni tänka er en nyhetssändning som inte innehåller någon nyhet om hur BNP förändrats och som ofta har en vidhängande intervju med en politiker eller analytiker? Författarna Wijkman och Rockström föreslår följande (nr 8 av deras budskap), och BNP ligger högt på listan över vilseledande information:

* replacing GDP as the main target of development;
* taking nature into account, by assigning a value to ecosystem services and biodiversity;
* implementing a tax reform: reducing taxes on labour and raising those on resource use;
* removing all environmentally harmful subsidies;
* using public procurement proactively for sustainability objectives;
* rethinking the framework of the financial system in order to control the credit volume;
* obliging financial institutions to report their risk exposure in terms of high carbo investments;
* rethinking both the system of quarterly reporting, and the compensation system for people working in financial institutions, which is currently based on short-term performance ;
* introducing long-term planning by rethinking the system of discounting future values;
* rethinking business models so that revenue is earned through performance and high-quality service rather than simply selling “more stuff”.

 

Onyttig energi

IEAs World Energy Outlook innehåller en uppsjö av material som gör det lättare att förstå och att argumentera för effektivisering. Inte minst i form av illustrationer. Som bekant säger ibland en bild mycket mer än ord. WEO visar till exempel att de vinster man kan uppnå genom att förbättra energianvändningen i industri, bostäder och lokaler innebär att investeringar flyttas till dessa från tillförseln. Från kraftanläggningar och ledningar till förbättrad nytta i hem och på arbetsplatser (ljus, kraft och värme), se bild nedan.

Det kan innebära att energiföretagens traditionella områden förlorar i betydelse, men också att de kan flytta fokus och få en annan affärsidé. Alla kommer inte att gilla det och det är nog där man kan spåra det envisa motståndet mot vita certifikat. Ty de skulle innebära att alla kunder erbjöds effektiviseringstjänster. Och att alla företag motiverades att utveckla tjänsteprodukter. Det vill säga levererade nytta och inte enbart energi.

image

Konkursmässigt tänkande

Den 5 december presenterar Anders Wijkman och Johan Rockström sin bokBankrupting Nature” om hur ett konkursmässigt tänkande, med BNP som mål, kör miljön och naturresurserna i botten. När det gäller just konsekvenserna för vår livsmiljö är konkurs ett för svagt ord. Konkurs innebär möjligheter till rekonstruktion och omtag. Nicholas Stern har kallat klimatförsämringen för ett “oåterkalleligt marknadsmisslyckande”. Det är just det att det inte finns någon väg tillbaka som är knuten.

Problemet är den blinda tillväxten där en högre siffra för BNP alltid är bättre än en lägre oavsett vad det är som gjort BNP högre - t.ex. produktion eller reparation. Författarna hävdar att det som behövs är en kretsloppsekonomi med:

business models where revenue is earned through performance and high-quality service - extending product-life - while also creating more work opportunities.

“Reparatören och konstruktören måste byta plats på den ekonomiska rangskalan”, så skrevs i en bok “Människa eller konsument?” av nationalekonomen sedermera professorn Lars Söderström. Boken avslutas med en plädering för resurshushållning. Så problemet har varit känt länge och tiden att ta itu med det är mer än mogen.

Vi har i det här landet ett byggnadsbestånd som är i stort behov av reparation (med inslag av nykonstruktion) som svarar utmärkt väl emot kraven på att ge BNP ett innehåll som inte baseras på ytterligare utarmning av jordens resurser. Men vi har också beslutsfattare som låtit vårt energieffektiviseringsmål bli underordnat BNP.

Kanske kan de ägna en stund av den kommande helgen åt den nya boken och åt att söka bland de alternativ som finns när det gäller att bedöma hur man skapar välstånd som inte består av flera saker utan som har ett riktigt innehåll.

Lee Schipperstipendiet.

“Han fattas oss” som Bork säger i Ronja rövardotter när han sörjer sin bortgångne vän.

Nu har det instiftats ett stipendium i Lee Schippers namnto advance transformative research in efficient and sustainable transport” och det är bråttom att ansöka (senast den 19 december). Med tanke på Lees anknytning till Sverige vore det väl kul om några svenskar gav sig in i leken. Han har säkert inspirerat många under de gångna åren.

Och för oss alla så fattas Lee inte mindre, men känns ändå närmare i en filmad föreläsning från Stanford. För mig (och nu när vi närmar oss jul) kan jag när som helst höra honom sjunga “Tre gubbar från pepparkakeland”.

Att vara bättre är inte tillräckligt bra!

Det är lätt att bli självgod när man ser vad som händer i USA. “Är de inte kloka? Det är tur att vi tar energi- och klimatfrågorna på allvar här hos oss!” Men gör vi det? Är det inte snarare så att vi bara känner oss bättre när vi jämför med Trumpgänget- men att vara bättre är inte att vara bra!

IEAs och IRENAs nya rapport “Perspectives for the Energy Transition - Investment Needs for a Low-Carbon Energy System” är tydlig - Nu handlar det om tunga lyft. Alla resurser måste utnyttjas fullt ut! Både effektvisering och förnybar energi i kombination. Inte den ena eller den andra utan BÅDA! Som i figuren nedan som IEA DSM-Programme använder.

Men EUs vinterpaket med dess revision av byggnadsreglerna säger annorlunda. Där har något ljushuvud kommit fram till att om man i byggnader använder förnybar energi så behöver man inte effektvisera! Även om kåken läcker som ett såll! Det rimmar inte alls med IEA och IRENA när de säger “A deep transformation of the way we produce and use energy would need to occur to achieve the 66% 2°C Scenario. By 2050…. the entire existing building stock would have been retrofitted, and the CO2 intensity of the industrial sector would be 80% lower than today.”

Och de attityder som vi visar upp här hemma är lika bekymmersamma. På Energimyndighetens seminarium häromdagen så luftade representanter för Svenskt Näringsliv sin återkommande ståndpunkt att “det behövs inget tak för energianvändningen, det räcker med att vi blir bättre (effektivare) i förhållande till BNP”. Visst! Om vi bara hade oss själva att ta hänsyn till men resten av världen då? Många av de länder som vi har att konkurrera med i de växande ekonomierna kommer att bygga sin produktion med den allra mest resurssnåla tekniken eftersom de börjar från scratch. Hur skall vi då kunna konkurrera med dem när vi bara blivit bättre men de har blivit BRA (=BÄST)?

Läs mer

Månadsindelade arkiv