Enastående framgångar för Sverige i EU-förhandlingar!?

EU har publicerat sitt direktiv för hur man skulle göra för att spara 20% av Europas energianvändning. (Ja det är rätt verbform “skulle” för direktivet uttrycker endast en hypotetisk möjlighet).

I förslaget som kom för några månader sedan nämndes ett antal åtgärder som skulle öka takten, bl.a. att energiföretagen skulle ges i uppgift att finansiera en effektivisering motsvarande 1,5% per år för att minska ojämlikheten i finansieringsvillkor mellan tillförsel och efterfrågan. Och man skulle öka renoveringstakten i det offentligägda byggnadsbeståndet samt sikta till en hög grad av effektivitet efter åtgärd. Båda åtgärderna ordentligt urholkade i det slutliga direktivet.

Beträffande energiföretagens medverkan (artikel 6) görs nu undantag om man kan visa att målet kan uppnås med andra åtgärder vilket bedöms flytta finansieringsansvaret från energiföretagen till skattebetalarna. Ifråga om renoveringsomfattningen (artikel 4) så flyttas målet från “best practice” till minimistandard. Sverige och Tyskland nämns som särskilt aktiva när det gällt att släppa energiföretagens medverkan. En lysande framgång!

Kritiken är omfattande och det som på kort sikt kan (av vissa) firas som en taktisk triumf kan på sikt bli en strategisk förlust bl.a. eftersom det inte innebär något närmande mellan energiföretagen och deras kunder utan bara en fastlåsning i ett motsatsförhållande. Det finns goda exempel från USA och Danmark på hur energiföretag har både kunnat utveckla affärsmodeller och kundrelationer utgående från en aktiv medverkan i effektiviseringen.

Vi får använda en del av sommaren för att hämta ny kraft efter den här kallduschen. cool smile

Effektivisering först och förnybart hack i häl

Det görs nu ett upprop om att göra Europa 100% förnybart till 2050. Och som vanligt börjar kritikerna räkna ut hur många vindkraftaggregat det går på ett kärnkraftverk. Inte sällan är det samma människor som brukar hävda att man måste ha en helhetssyn på energisystemet. Så låt oss ha det då! Omvandlingen innehåller nämligen två steg:
a) Effektivisering
b) Förnybar energi för det som blir kvar.
Och som alltid när man skall röra sig framåt så börjar man med ena foten (effektivisering) och tar sedan den andra (förnybar energi).

I uppropet skriver man så här:

... an economy based on energy efficiency and renewable energy and call on local, regional, national and European leaders to support and advocate a truly sustainable 2050 vision: Leading by example: 100% renewable energy for the European Union

Hur mycket kan man effektivisera? Det finns ett antal studier som gjorts för Europa och där man räknat med effektivisering i olika hög grad. Sådana studier utgår som regel från en uppsättning antaganden om priser för energi, kostnader för effektiviseringsåtgärder och acceptansgrad för att genomföra åtgärderna. De uppföljningsstudier som görs visar ofta att kostanden överskattats grovt. Utvärderingen av det svenska PFE-programmet visar t.ex. att i förhållande till vad man trodde kunde man effektivisera dubbelt så mycket till halva kostnaden!

Så om vi verkligen vill och om vi utnyttjar varje tillfälle under en investeringscykel för byggnader och industri kan vi ta bort hälften av energianvändningen under några decennier utan att förlora något i välfärd. Och eftersom Sverige redan har 50% förnybart i sin energimix så kan vi bli 100% förnybara utan att ens anstränga oss!

Men nu är det sommar och låt oss njuta den förnybart. Solen som strålar över oss och vinden som för oss över sjöar och hav. Vi hörs om några veckor! cool smile

Har Du slutat röka?

Hur gjorde Du? satte Du upp ett mål att sluta eller att minska intensiteten (antalet cigaretter per dag) succesivt? Om Du hör till dem av oss som vid något tillfälle slutat röka så har Du troligen provat båda sätten och vet vilket som fungerar och vilket som inte gör det. Ett absolut mål ger resultat och alla andra metoder ger bara dåligt samvete och ruelse.

President Kennedy satte en gång upp målet att placera en man på månen inom tio år och inte att öka intensiteten av mänsklig närvaro på främmande himlakroppar i en takt som anpassades till de ekonomiska förutsättningarna. Absoluta mål gör det lätt att fokusera och kommunicera vad som skall göras.

Energimyndigheten argumenterar i en ny utredning för den märkliga modellen att omformulera EUs energisparmål till ett intensitetsmål bl.a. genom att hävda att man på detta sätt tar hänsyn till den ekonomiska utvecklingen. I andra sammanhang har man från svensk sida också hävdat att effektivisering kan hota den ekonomin.

Myndigheten föreslår ett antal indikatorer, många av dem av intensitetstyp, som skall kunna användas för att följa energiutvecklingen. Det är bra, men räcker inte! Intensitetsmåtten har ofta karaktären att de är ständigt sjunkande och visar förbättring, se bild nedan hämtad ur Energieffektivisering på riktigt. För att få en komplett bild måste man även skaffa kunskap om Aktivitet och Struktur i ekonomi. Denna metod har IEA använt länge och för Sverige finns både intensitetssiffror och andra i Lee Schippers arbeten som daterar sig flera decennier tillbaka.

image

Solceller konkurrenskraftiga även i England

Ernst&Young har gjort en studie över möjligheterna för solceller att vara konkurrenskraftiga mot elmarknadspriserna (grid parity) i Storbritannien och visat att man snart når den magiska gränsen, 1 USD per Watt.

Både sol och vind bemöts ofta i debatten som opålitliga kraftkällor eftersom det fordras ljus eller blåst för att de skall fungera. De kallas intermittenta. Men i skenet av de senaste siffrorna om hur den svenska kärnkraften fungerar så måste de ändå anses vara stabila i jämförelse eftersom deras tillförsel åtminstone kan prognoseras.  smile

Näringslivets effektivisering

ABBs koncernchef pekar i en debattartikel i Dagens Industri den 16 juni på de stora besparingsmöjligheter som finns genom att välja bättre elmotorer, inte minst i industrin (DI_16_juni_2011-2.pdf). Men näringslivet har dålig beredskap för att ta dessa möjligheter i anspråk. säger man i Näringslivets energirapport 2011 som Veckans Affärer sammanställt. I slutsatserna skriver man:

Bristen på insikt och bristen på tydliga politiska direktiv gör att svenska företag går miste om besparingar i miljardklassen som kunde gjorts med hjälp av dessa energieffektiviseringsåtgärder. ....För initiativrika företag finns allt att vinna och inget att förlora genom att påbörja energieffektivisering. Framtiden erbjuder dessutom smartare lösningar där efterfrågan på el blir mer dynamisk än vad den är nu. Det är en utveckling som drivs av en ökad medvetenhet om den egna energiförbrukningen optimering av elanvändningen över dygnet. Men tills att politiken och elnäten förändras finns det ingen anledning att vänta. De som börjar agera redan nu kommer ligga steget före på både det miljömässiga som det ekonomiska planet.

En viktig del av förklaringen till att man missar dessa möjligheter är att företagen inte uppfattar investeringar i effektivare energianvändning som strategiska. Det framgår av en studie av Catherine Cooremans (1-476_Cooremans.pdf) och som presenterades vid eceee summer study för en vecka sedan. Tricket är “bara” att förklara hur effektivisering är av strategisk betydelse för företagets framtid. Cooremans noterar att när vi talar om hinder (barriers) så finns det även dolda sådana, se bild, och som kan hänföras till t.ex. vanor (culture) som t.ex. gör att man inte är tränad att observera de möjligheter som effektiviseringen erbjuder.
PS Denna studie (och hundratals andra) finns tillgängliga för eceee medlemmar.

image

Connecting the dots

I en liten film på YouTube funderar Bill McKibben över bl.a. över försommarens många tornados och översvämningar i USA på ett slående sätt. Undrar om etablissemanget i USA (och annorstädes) kan se mönstret och “connect the dots”?

EUs effektiviseringsförslag möter svenskt motstånd

Det är något gåtfullt över den svenska inställningen till EUs förslag till att öka energieffektiviteten. I EUs förslag diskuteras målformuleringen. Skall den vara obligatorisk 20% eller indikativ, dvs till intet förpliktigande? EU vill hålla dörren öppen för att göra målet obligatoriskt vid en senare utvärdering.

Sverige avvisar detta bland annat med hänvisning till att effektivare energianvändning inte är ett mål i sig utan ett medel, SAMT att målet ett bindande mål innebär restriktioner för tillväxten. MEN tillväxten är inte heller ett mål i sig utan ett medel för välfärden! Och enligt chefskommissionären kommer välfärden att öka med effektiviseringsmålet.

Sverige avvisar förslaget om “vita certifikat” (obligation schemes) därför att det skulle leda till suboptimering av insatserna, men avsikten med att se till att man optimerar energinyttan dvs se till att man balanserar investeringar i tillförsel mot de i effektivare användning.

Inte nog att vi lever i den bästa av världar utan i det bästa landet i denna värld!

Tre skäl att tänka nytt om energin i framtiden

Sinande oljetillgångar, kärnkraftens tillbakagång och ökad torka som påverkar vattenkrafttillgångarna är tre skäl att tänka om och tänka nytt skriver Michale T. Klare i en välformulerad artikel i Energy Review. Klare är Professor i “Peace and World Security Studies” och han tillägger att skiffergasen som nu lyfts fram på bred front (av lobbyintressen?) är bara ett annat sätt att förstöra världen.

Och han avslutar kärnfull.

Here?s the bottom line: Any expectations that ever-increasing supplies of energy will meet demand in the coming years are destined to be disappointed. Instead, recurring shortages, rising prices, and mounting discontent are likely to be the thematic drumbeat of the globe?s energy future.
If we don?t abandon a belief that unrestricted growth is our inalienable birthright and embrace the genuine promise of renewable energy (with the necessary effort and investment that would make such a commitment meaningful), the future is likely to prove grim indeed. Then, the history of energy, as taught in some late twenty-first-century university, will be labeled: How to Wreck the Planet 101.

Två flugor och en tågtunnel

Det är fascinerande hur mycket innovationskraft som kan utlösas när man börjar tänka till. I Belgien bygger man en tågtunnel för att hindra spåren att bli blockerade av fallande träd i en skyddsvärd skog. Då upptäcker man att man kan sätta solceller på taket till tunneln och så att säga klippa till ytterligare en fluga på samma gång.

Toulon använder energimärkningen

Toulon är en stad i södra Frankrike känd bl.a som örlogsbas och för marinens varv. Här använder fastighetsmäklarna energideklarationernas märkning i sin annonsering (se bild).

Undrar om detta goda exempel kan inspirera myndigheten i Sveriges motsvarighet till Toulon?  cheese

image

Intermittenta resurser

Den ökande förekomsten av sol och vind i energisystemen ställer nya krav på hur driften skall organiseras och den utrustning som behövs för att slippa avbrott. IEA har en ny studie där man bl.a. undersökt det nordiska systemet och finner att det har hög flexibilitet d.v.s. relativt lätt kan klara fluktuationer från intermittenta resurser.

Och ännu bättre blir det när man börjar nyttja “Demand Response fullt ut (se bild nedan). EU har också en liten bra sida där det också finns en liten verktygslåda (toolkit) för den som vill göra egna överslagsbedömningar eller kolla statistik när det gäller solenergi.

image

Marknadslösningar för bioenergi

EU försöker även på bioenergiområdet skapa förutsättningar för en marknad där handel kan ske över ett större område till fördel för konkurrens och priser. För att detta skall fungera behöver man naturligt nog lägga fast vissa kriterier och standarder. Något som AEBIOM den Europeiska branschorganisationen lär hälsa med glädje.

Så vem kan väl vara emot en sådan utveckling? Jo - Sverige!!! big surprise

Win-Win - är det tillräckligt?

Ett säkert sätt att få åhörarnas gillande är att referera till effektivisering som en win-win situation. Och att antyda att ett av dessa win avser pengar och välstånd samt det andra avser miljö och klimat. Nära nog alla våra politiker använder det och inte så få av oss andra. Men vad betyder det - och är det bra? Man kan också fråga varför skall man effektivisera? Är det för att tjäna pengar eller är det för att använda mindre resurser? Har vi enbart kortsiktiga individuella ekonomiska motiv eller finns det också drag av altruism i det vi gör?

Klart är att större delen av “välståndsutvecklingen” i OECD-länderna beror på att vi använder den tillgängliga energin effektivare och endast en mindre del på att vi använder mera energi. Vi kan också säga att de vinster vi gjort i produktivitet till följd av effektivare energianvändning har vi tagit ut i ökat “välstånd”. Annars hade vi faktiskt kunna sänka vår energianvändning och levt ett gott liv. Dock med färre resor, mindre bostäder och mindre bilar men kanske istället med mera fritid, fler teaterbesök och mera umgänge med vännerna.

Detta sagt eftersom vi nu igen får en studie av “rebound-” (rekyl) effekten vilken ofta formuleras i ödestermer - det lönar sig inte att effektivisera eftersom det kommer att leda till samma (eller ökad) energianvändning. Dessa studiers svaghet är att de oftast slår in öppna dörrar:
* Om jag effektiviserar men behåller min livsstil finns ingen rekyl.
* Om jag effektiviserar och använder vinsten till att göra mer av samma sak finns en viss rekyl men begränsad (jag köper inte två kylskåp bara för att det nya är dubbelt så effektivt, men kanske ett större).
* Om jag effektiviserar och använder de sparade pengarna till något annat som drar energi (t.ex. en extra semesterresa till Thailand) så är rekylen omfattande.

Så tricket är att förklara att det ena “win-ordet” skall betyda ökad kvalitet och inte ökad kvantitet i livet samt att göra effektivisering till en livsstil i sig inte något man skall övertalas till.

Du tronar på minnen från fornstora dar

“Jag vet att Du är och Du blir vad du var” heter det i nationalsången och visst är det så. Vi svenskar ändrar oss inte i första taget. En gammal arbetskamrat, Niels Moe, Dansk och skarp iakttagare sade att ett av de utmärkade dragen i svensk politik och förvaltning var just oföränderligheten. “Ni utreder grundligt och länge och sedan tar ni ett beslut som ni inte ändrar på.” Vi tronar på minnet så att säga.

Nu får vi världens chans att vara med på en riktigt kraftfull industri- och näringsutveckling genom det tyska beslutet att avveckla kärnkraften. Den kommer att innebära storsatsningar och där vi också har ett eget stort behov, nämligen effektivisering, storrenovering av byggnadsbeståndet, smarta nät mm. bl.a. med hjälp av vita certifikat sägs det i uppräkningen av åtgärder. Svensk Industri kan delta för att både leverera och lära. Det är miljarder Euros som dirigeras till effektivisering och förnybar energi bl.a. för tillämpning i stadsmiljöer. Det tyska facket (IG Metall) hälsar omställningen som just en möjlighet för nya jobb och ny industri.

Den här chansen kommer bara en gång. Men för oss svenskar, som inte gillar nya utmaningar utan hellre blir kvar i forntiden, för oss är det bättre att det är och blir vad det var. Då kan vi ägna oss åt “Export av svensk kärnkraftsel (som) kan .... vara mycket effektiv global miljöpolitik”, som DN helt genomsvenskt fått till det i sin kommentar. Utan att närmare fundera över vad ny kärnkraft kostar eller var avfallet skall ta vägen eller hur man skall hålla igång anläggningarna.

Tysklands beslut

att stänga kärnkraften möts med de väntade reaktionerna från alla olika håll. Inklusive kvällstidningarna krigsrubriker om energipriset. Deutsche Bank, som vanligtvis är en mycket god källa, hade redan några dagar före beslutet och grundat på läckta dokument en bedömning om c:a 10% högre baskraftspriser i Tyskland.

Tyska Miljöministeriet gör i stort sett samma bedömning i sitt bakgrundsmaterial. Ministeriet hävdar att stängningen inte kommer att ha någon påverka på Tysklands Klimat- och miljömål. Deutsche Bank visar att kärnkraften kommer att ersättas av både naturgas och av förnybar energi men också att kolkraftverk kommer att stängas vilket i någon mån kommer att kompensera. Miljöministeriet hänvisar också, men med mycket vaga och lama formuleringar, till den mest uppenbara resursen nämligen effektivare energianvändning.

Där är den politiska grupperingen “Etikrådet” som står för det egentliga beslutet mer utförlig i sin rapport och det kan fordra granskning och analys (avsnitt 7.1)!

Även finansanalytiker kan hitta ett korn

Big power out, solar in: UBS urges investors to join renewables revolution

Så lyder rubriken i Guardian där man tagit del av en rapport från UBS-banken till sina kunder. I den varnar de bland annat för att investera i Fortum som de menar alltför ensidigt har sina tillgångar i kärnkraft och vattenkraft och vars satsningar på alternativ är alltför försiktig.

Annars ser UBS en ljus framtid för energiföretagen dock under förutsättning att de i tid ser var den nya marknaden är på väg (se bild nedan). Det kan finnas anledning även för en del av våra tvärsäkra hemmaanalytiker som anser att kärnkraft och vattenkraft är den bästa lösningen och att Tyskland energiomställning är förfelad.

För en sak vet vi om finansanalytiker - de vet var man bör satsa sina pengar för att tjäna mer. Alltför ofta kan man tycka att de bara ser till hur man förmerar sina tillgångar och glömmer att en investering också har en mening utöver vad som klingar i plånboken. Men ibland hittar de ett korn. Som nu!

Läs mer