Var kommer åsikter ifrån? Fakta, smak, identitet?

Den traditionella ekonomin har en enkel förklaring till varför människor väljer olika möjligheter. Enkelt utryckt är det skillnader i smak (taste). Enkelt och logiskt kan det tyckas - men är det sant?

I den ideala världen överväger jag de möjligheter som finns (baserat på fakta som jag noga samlat in) men orsaken till att vi till sist väljer olika lösningar/produkter är att vi har olika smak (se bild 1 nedan).

I DN skriver man i en artikel, med referens till Dan Kahan, “Gruppen viktigare än fakta för våra åsikter” om hur vi lätt kan åsidosätta fakta och istället välja att tycka som de andra i den grupp jag väljer att tillhöra och/eller lita på. Det är mera som i den riktiga världen (se bild 2 nedan).

Intressant är att notera att George Akerlof och Rachel Kranton utvecklade liknande tankar i vad de kallar “Identity Economics” för några år sedan. Visst har vi och utvecklar en “fri vilja” men den är beroende av vår tillhörighet i ett kollektiv som förstärker vår identitet?

image
Bild 1. Den “ideala världen”
—————————
image
Bild 2. Den riktiga världen

El i världen 2040

Micael Liebreich gav nyligen en presentation om hur han (och Bloomberg Energy Finance) bedömer världen de närmaste decennierna. Hans bilder är många och instruktiva och väl värda att bläddra igenom (se exempel nedan). Hans exposé över den amerikanske presidentens skiftande uttalanden i ämnet är dessutom rolig!

image

Av- eller om- eller (rentav) NY-reglering?

För några decennier sedan var honnörsordet avreglering (oftast med stora bokstäver). Den bakomliggande tanken var att marknaden var perfekt, kunderna välinformerade, produkterna (el, gas, värme) var standardiserade och väldefinierade. Målet var kostandeffektvitet (också med stora bokstäver). Nu skulle vi bara knyta ihop påsen och äntligen göra oss av med myndighetsinblandingen. Kunderna och företagen klarade det här själv! Den sköna nya världen var inom räckhåll!

Riktigt så verkar det inte ha gått och de priser vi idag betalar för de olika delarna i vår energiservice är en källa till omfattande diskussioner. Elnätsavgifterna är kanske det tydligaste exemplet vilket Nils Holgerssonundersökningarna visar. Tidningsrubrikerna är en annan källa, oftast understödd av deras frekventa listor över priserna från olika företag. Men på det hela taget verkar det ha blivit mera oklart vad vi betalar för och vad värdet är av det vi köper. Kanske vore en striktare övervaking (reglering med lagom bokstäver) värt att överväga?

På uppdrag av “Clean Energy Ministerial” har det gjorts en rapport som kallas “Next-Generation Performance-Based Regulation” där man ger exempel från olika delar av världen på hur reglering kan utformas så att produktutbudet förbättras och så att kunderna kan bättre förstå vad de får för pengarna.

Rapporten beskriver vad som hänt med teknik och marknad:

An old regulatory paradigm built to ensure safe and reliable electricity at reasonable prices from capital-intensive electricity monopolies is now adjusting to a new century of disruptive technological advances that change the way utilities make money and what value customers expect from their own electricity company….. Innovative technologies are transforming the way electricity is generated, delivered, and consumed. These emerging technology drivers include renewable generation, distributed energy resources such as distributed generation and energy storage, demand-side management measures such as demandresponse, electric vehicles, and smart grid technologies and energy efficiency (EE).

Även om man tyckte att avregleringen i den gamla tappningen var bra och motiverad kan man lätt konstatera att teknikutvecklingen gjort den irrelevant. Men också att en god NY-reglering som är inriktad på prestanda (inte enbart kostnad), jfr bild nedan, kan vara till hjälp för nya innovationer.

 

image

Strategi för byggnadsrenovering (om viljan finns)

BPIE, Buildings Performance Institute Europe, har gjort en vägledning för företag i den offentliga sektorn som förvaltar byggnader så att de skall komma igång med renoveringar på ett organiserat sätt, Template for public sector renovation strategies.

Det är naturligtvis bra men när man läser igenom instruktionerna slås man av att de är så logiska, kanske för logiska? De tycks bygga på att de som är ansvariga för byggnadsbeståndet alltigenom är besjälade av att vara kloka och sträva efter “kostandseffektvitet”. Man misstänker att om så vore fallet så hade de kanske inte behov av denna vägledning utan klarar det själv.

Tänk om det istället är de som inte har alla de insikter som behövs eller - kanske vanligare - i sin omgivning har chefer som inte förstår behovet eller är tillräckligt intresserade? Det kanske behövs hjälp med argumenteringen eller hjälp med att skapa en sekvens av åtgärder som sträcker sig över en längre tidsperiod. Kanske en vägledning om de PLUS-faktorer (Multiple benefits) som skulle göra renoveringen attraktivare för inte bara de ansvariga utan andra som kan påverka projektet?

Men det kanske kommer i nästa vägledning?

Gömma och glömma eller flytta till nytta?

En teknologi som finns med i diskussionerna om klimatet är CCS, Carbon Capture and Storage (koldioxidinfångning), där man hoppas att koldioxiden skall kunna återföras till marken eller till vattnet och stanna kvar där. Man gömmer och glömmer. Utsikterna hitintills är inte så upplyftande utom i några fall där man kunnat återföra koldioxid till olje- och gaskällor där den dessutom kan öka utvinningen av det fossila bränslet. Frågan är om det därigenom motverkar sitt syfte?

Men en annan linje skulle kunna vara att använda koldioxiden till något den är verkligt bra på, till exempel att knuffa på fotosyntesen. Flytta till nytta. The Guardian ger några exempel i en artikel där man visar att det finns flera spännande möjligheter.

* Climeworks försöker till och med extrahera koldioxid ur luften för att sedan pigga upp växterna i ett växthus när de får en extra “shot”

* World Economic Forum har dragit en lans för ett antal olika tekniska lösningar varav en kallas för det artificiella lövet som är ett koncept utvecklat vid Harvard

* Vid Stanford har de ett projekt kallat Opus-12 som också vill utnyttja koldioxiden i stor skala för att göra nytta istället för att förorena.

Det är säkert mycket kvar innan man nått lösningar men allmänt sett verkar det bättre att satsa på nytta än på glömska?

Det är bankernas fel

Henrik Dorsin har en likande rubricering på sin satir men den går i viss mån även att använda på banker. Åtminstone verkar det så i en artikel i Financial Times där de säger “Big investors take aim at banks over climate change risk”. För visst kan man vänta sig mera ansvarstagande av bankerna men storinvesterarna kan väl också göra sin del av läxan själv och välja en bank eller investeringsobjekt som är ansvarsfulla? Det finns ju vägledningar för att hitta rätt, till exempel från InfluenceMap.

Men för bankerna har UNEP gjort en “Guide to Sustainability”. Där kan man bland annat se en enkel bild för “värdeskapande” som nog kan tillämpas även av andra företag än banker, se bild nedan.

Och när inget annat hjälper så finns ju alltid reglering? Kanske inte precis vad Financial Times hade i tankarna men man kan ju fundera lite över vad IEAs chef sade vid ett möte om effektvisering i Mexico nyligen. Nämligen att regeringarna måste bli mycket aktivare för att säkra att effektviseringens fulla potential tas i anspråk.

image

Avliva myten om att energipriset driver på effektviseringen

Regulatory Assistance Project, RAP, har verifierat vad IEA tidigare visat nämligen att skillnaden mellan programmet (myndigheternas kostnad) för att effektvisera (minska) energianvändningen är bara en bråkdel av priset för den energi som man köper, se bild 1 nedan. Lägger man till åtgärdkostnaden för den som drar nytta av programmet blir resultatet genomsnittligt att åtgärden kostar bara en fentedel av vad man betalar för energin! För Storbritannien innebär det att varje enskild konsument slipper ifrån 5000 SEK per år på energiräkningen.

Deras rapport heter “Benefits to Consumers and Climate of Article 7 of the Energy Efficiency Directive” och utgår från den pågående revisionen av artikel 7 i effektviseringsdirektivet (EED) i EU. Där visar de också att som om det inte vore nog att lönsamheten av effektvisering är ENORM så är det ännu lönsammare (!) när man också tar hänsyn till de PLUS-faktorer (multiple benefits) som följer med, bild 2 nedan.

Varför händer detta då inte av sig själv? Ja det är enklare att köpa en kWh än att effektvisera bort den. Precis som i livet i övrigt. Det är lättare att bli av med pengar än att tjäna dem!  grin

Effektvisering är inte svårt men det är komplext och fordrar fackmannamässiga insatser. Det kan man få hos EEFs (http://www.eef.se) medlemmar

image
Bild 1. Skillnad mellan pris och programkostnad
———————
image
Bild 2. PLUS-faktorer (Multiple Benefits)

Hjältar och skurkar (Heroes and villains)

En organisation som kallar sig “InfluenceMap” har kartlagt och redovisat hur ett antal större företag beter sig när det gäller klimatavtalet. Framför allt har de inriktat sig på hur de agerar för att få som de vill. I en lista (Corporate Carbon Policy Footprint - the 50 Most Influential) visar de 35 som starkt motsätter sig klimatåtgärder och 15 som arbetar för att sådana skall vidtas, Bild 1. Och i rapporten visar de hur företaget försöker påverka opinion och politiker

Spännande läsning och den som önskar kan registrera sig för att ta del av deras databas mera i detalj, Bild 2.

* 35 of the 50 most influential are actively lobbying against climate policy. They include companies in the fossil fuel value chain (ExxonMobil, Valero Energy, Chevron), energy intensive
companies (BASF, ArcelorMittal, Bayer, Dow Chemical and Solvay) and electric utilities with large amounts of coal generating capacity (Southern Company, Duke Energy and American Electric Power).
* Also in this group of 35 influential companies holding back climate policy are four powerful automotive manufacturers (Fiat Chrysler, Ford, BMW and Daimler). The research found the
companies lobbying to delay or dilute efficiency and CO2 emissions standards and procedures both in Europe and North America. Depending on region, passenger vehicle emissions account
for 12% or more of all greenhouse gas emissions.
* On the other side, 15 of the 50 most influential are pushing for an ambitious climate policy agenda, favouring renewable power and electric vehicles. They include signatories to the RE100
initiative committing to buying 100% renewable power (Apple, Ikea, Unilever, Coca Cola and Nestle) as well as power sector companies (SSE, Enel, EDF, Iberdrola and National Grid) who are
shifting their business models towards low carbon electricity generation.

image
Bild 1: Resultat av kartläggningen

———-
image
Bild 2: Påverkansmetoder

Kan Indien rädda världen?

Det är i Indien det mest spännande händer just nu när det gäller effektivare energianvändning. Energy Efficiency Service Limited, EESL, är ett bolag som driver “teknikupphandlingar” och gör det med hela den gigantiska indiska marknaden som hävstång. Deras stora projekt för LED-lampor, Ujala, har lett till att priset för lamporna sjunkit från 310 till 40 Rupies och med en beställning på 300 miljoner lampor (se bild nedan)!

Chefen för EESL, Saurabh Kumar, kommer att hålla ett webinarium den 28 september klockan 15-16 och det kan vara en bra idé att anmäla sig för att lyssna.

DSM University
Innovative Business Models for Scaling up Energy Efficiency


28 Sep 2017 @ 15:00 CEST

The innovation and power of business models helps in enlisting large number of utilities and governments to participate in energy saving projects. This helps in aggregation of demand. EESL then procures equipment or services in bulk enabling reduction in costs due to ensuing economies to scale. For instance, in the UJALA programme, the bulk cost of LEDs have reduced from Rs. 310 ($ 5) to Rs. 40 ($ 0. 65) as a result of procurement of 300 million LEDs over a 2 year period.

Similarly, the cost of procurement of LED street light lamps and services have gone down by 65% over the same period. The benefits of aggregation of demand and lower prices are passed on to consumers that leads to further demand as the repayment periods go down. In UJALA, the cost reduction has enabled the repayment period come down from 10 years (in 2014) to less than 3 months now (2017).

EESL encourages such innovation to disrupt the market for energy efficient products and services. It carefully chooses such equipment and services which are of common use and which have the potential of substantial reduction in energy consumption. This is the mainstream business of EESL so there is no inner competition per se.

Saurabh skriver lite mer om deras affärsmodell som bland annat innebär att man kommer att gå vidare med upphandlingar för elfordon och för solcellstak i Delhi. Man kommer också att utvidga sin affärsverksamhet till Malaysia och Storbritannien! Varför inte till Sverige också? EESL kanske är effektviseringens IKEA?

 

image
Tips för läsaren - 1 crore=10 miljoner

EUs energiska irrgångar

eceee har just givit ut en rapport om hur energieffektviseringsfrågorna hanteras i de olika institutionerna. Passande nog har rapporten namnet “Steering through the maze - Understanding energy efficiency in the European Commission’s Clean Energy Package” eftersom den beskriver både irrgångar och villospår. För oss som bara betraktar processen utifrån och i bästa fall kan förstå resultatet är skriften en fantastisk hjälpreda, se också bild nedan.

Borde vara obligatorisk läsning för alla som jobbar med energi(-effektvisering). Därmed inte sagt att det är lätt bara att det är lättare med den här i handen. Heller inte sagt att livet blir lättare efter att man läst den. Ibland framkallar den nära nog hjärtinfarkt! Som t.ex. när den beskriver vad som skall behandlas i Parlamentets näringsutskott (ITRE) den 28 november där föredragande (rapportör) Adam Gierek har radikala idéer!

....energy efficiency should be seen as efficiency of the energy supply system rather than as demand reduction.

ITRE Rapporteur Adam Gierek proposed doing away with long established and well-accepted definitions for energy efficiency and savings, which referred to the relationship between energy and energy services. The report ignores efficiency aspects on the consumer side, such as investing in building renovation, efficient appliances and mobility. It solely focuses on improving the ratio of final to primary energy, which means improving the conversion of primary into usable energy and moving away from ‘inefficient’ technologies, like PV and wind.

Låt oss hoppas (och för dem som har kontakter med parlamentarikerna arbeta för) att dessa stolligheter inte går igenom!

image

Rekordlåga priser för vindenergi i UK

I Storbritannien har man tagit in anbud på ny havsbaserad vindkraft. Anbuden visar sig vara ner till cirka hälften av vad man förbundit sig at betala för ny kärnkraft (se bild nedan). Lärkurvorna lever!

image

Spela på något riktigt

Vi har väl alla undrat över hur i hela fridens namn det finns så många spelföretag som annonserar i pauserna i TV. Kan de inte göra något vettigare och är det verkligen rimligt att locka folk med “fria spins” för si-och-så många hundra spänn.

Nu kanske det kommer ett nytt alternativ. Man kan satsa på att förutsäga klimatförändringarna!

Det är ett Brittiskt företag, Winton Capital” som vill sätta upp en “Climate Prediction Market” för att:

Ultimately, a climate prediction market could produce a consensus estimate of scenarios, which would enhance the climate debate, and provide an objective and much-needed aggregate of the scientific community’s latest discoveries in the field

Det är lite svårt att få grepp om vad det skulle innebära men om man betänker att det var försäkringsbolag som en gång satte upp brandkårer så kanske man kan få det att gå ihop. Man vill ha lite koll på riskbilden. Och kanske locka spelare till sig för något vettigare än “fria spins”  wink

Dags för uppbrott?

En dag upptäcker man bara att det är dags. Man vet inte riktigt när det vände, eller varför, men man inser att det gamla inte funkar längre. Vill man vara högtidlig talar man om “paradigmskifte”. I boken “A good disruption” av Stuchtey, Enkvist och Zumwinkel illustrerar man med bilden (nedan) hur man antingen ser en fågel eller en kanin. Den ena dagen kan man bara se den ena varianten men när man tränat ögat kan det lika lätt slå över till den andra (eller båda).

Det är detta vi behöver också i vårt synsätt på ekonomi, miljö, klimat och energi. En synvända - för att sedan inte för vårt liv begripa hur vi kunde vara så “blinda” tidigare.

Författarna till boken räknar upp ett antal skäl till varför det behövs och varför man kan ha anledning att tro på (arbeta för) ett uppbrott:
1. Plattformen brinner - Jo det kan vi nog lugnt säga nu när monsterstormarna slår till även på klimatförnekarnas bakgård
2. En ny förståelse ligger beredd - När allt fler lyckas koppla ihop orsak och verkan mellan påverkan och resultat i miljön. “Connect the dots” som man säger
3. Utbredningen av kunskapsspridning (via nätet bland annat) - Fast trollen också upptäckt den möjligheten
4. Uppblommandet av det som kallas “meso-ekonomi” där man använder och behöver förklaringar som är mera komplexa än i gängse ekonomiska modeller - Beteedndeekonomi och Institutionell ekonomi kan väl anses höra dit (och ingen är direkt ny bara åsidosatt under lång tid), Författarna ger dock praktiska exempel och nämner “non-competitive collaboration”, kooperativ och NGOs
5. Socialt ansvarstagande bland finansiärer - Inte nödvändigtvis med moraliskt engagemang men med djupare insikter än att bara tjäna snabba pengar.

Ja varför inte!

image

The British count the blessings of efficiency

I en rapport från UK-ERC om vad som gjorts och vad som återstår får vi veta att:

* Since 2004, improved energy efficiency has helped reduce the UK’s total household energy consumption by one fifth, saving theaverage dual fuel household £490 in 2015.
* Technically, one half of the energy currently used in UK housing could be saved by investing in a mix of current Technologies encompassing improved energy efficiency, heat pumps and heat networks.
* Cost-effective investments to 2035 could save around one quarter of the energy currently used, an average saving of £270 per household per year at current energy prices.
* This saving is approximately equivalent to the output of six nuclear power stations the size of Hinkley Point C.
* Using Treasury guidance for policy appraisal, this investment has an estimated net present value of £7.5 billion.
* Experimental appraisal undertaken for this briefing estimates that the value of additional benefits from these investments – including improved health, additional economic activity and benefits to the electricity system – could be up to £47 billion.

Just den sista punkten i listan är intressant eftersom den visar att några av PLUS-värdena (multiple benefits) är drygt 5 gånger så stora som de direkta besparingarna (se också bild nedan)

image

Sniglandet i EU-parlamentet

Fotografer brukar säga att tillfället kommer som en snigel och försvinner som en blixt. Vi kan nu bevittna snigelmarschen för förslagen om energieffektvisering och förnybar energi i EU-parlamentets utskott. Där behandlades häromdagen förslaget om att stärka insatserna för effektivare energianvändning i miljöutskottet där det vann gehör.

Current energy efficiency legislation obliges member states to save the equivalent of 1.5% of energy sold to consumers every year. But there are a number of loopholes which mean savings across the EU are reduced to just 0.75%, including exempting the transport sector from the obligations.

Those loopholes were closed by the ENVI lawmakers, meaning member states will have to hit their full targets by increasing the rate of building renovation and promoting more efficient consumer goods, like insulation.

Tidigare har man i näringsutskottet uttalat sig positivt för ökade ambitioner också för förnybar energi. Men som det konstateras i Euractivs artikel kan blixten slå till när medlemsstaterna slår tillbaka. Sniglarna kan lätt tappa farten när kortsiktiga nationella intressen tar över.

Detta kan te sig gåtfullt (diplomatiskt uttryck för idiotiskt) när man ser på den studie från kommissionen där man visat att en ökad ambition för effektvisering ger fördelar ifråga om (jämför med siffror i tabell nedan):
* Economy and labour market
* Health
* The environment
* Social cohesion
* Public budgets
* Industrial competitiveness

image

En viktig delseger i EU-parlamentet!

På torsdagen höll man omröstning i EU-Parlamentets miljöutskott (ENVI) om målsättningen för arbetet med energieffektvisering. Rapportör var Jytte Guteland från Sverige och det kan noteras en övertygande delseger. Man vill ha 40% effektivare energianvändning till 2030 och med bindande mål för medlemsländerna!

Röstsiffrorna var 32 för, 12 emot och 12 som avstod. Nu skall nästa slag stå om någon månad i näringsutskottet (ITRE) och där kan man nog tänka sig att motståndet blir hårdare, men ett STORT steg är taget!
—-
Jyttes rapport: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-%2f%2fEP%2f%2fNONSGML%2bCOMPARL%2bPE-604.565%2b02%2bDOC%2bPDF%2bV0%2f%2fEN
Kommitteledamöternas förslag till ändringar i Jyttes rapport: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-%2f%2fEP%2f%2fNONSGML%2bCOMPARL%2bPE-606.032%2b01%2bDOC%2bPDF%2bV0%2f%2fEN

Tillbaka till framtiden?

För några decennier sedan så var många energiföretag på gång att omvärdera sin marknadsroll. Man började intressera sig för det som kallades DSM (Demand Side Management) och det faktum att kunderna inte var så intresserade av energin i sig själv utan den tjänst man fick av energi i form av kraft, ljus och värme. I Sverige startade Vattenfall sitt “Uppdrag 2000” och började forma en ny affärsstrategi. Man siktade på att leverera tjänster till kunderna så att de fick mer valuta för pengarna.

Sedan kom avregleringen! Det blev tvärstopp! Nu skulle man renodla och bara leverera energi. Kunderna fick klara sig själva bäst de kunde. Man förmodade att marknaden (i sin oändliga vishet) skulle fixa effektviseringen med automatik. Kunderna var väl (antogs det) måna om sin egen plånbok och agerande för att maximera sin vinst. Möjligen skulle samhället kunna klara det faktum att kunden inte riktigt visste vad som skulle göras och tillhandahålla nödvändig information genom rådgivning.

Marknadsromantiken blommade! Och vi ser resultatet - effektviseringen blev inlåst på rummet.

Men det börjar röra på sig igen. Av många skäl. Ett är att energiföretagen börjar se sig trängda när tekniken börjar erbjuda att kunderna blir sina egna energiproducenter, när IT-utvecklingen (åtminstone i viss omfattning) erbjuder information och tjänster som gör att kunderna finner effektiviseringsmöjligheter, och när hushållen finner att det faktiskt är billigt att minska sin energianvändning. LED-lamporna är ett lysande (!) exempel.

Eurelectric har i sina senaste funderingar i stor utsträckning börjat återvända till det som Vattenfall började för 20 år sedan! Deras “Home of the Future” studie målar upp ett scenario som tydligt visar att deras framtid ligger i service-leverans snarare än (enbart) energi. Om kunden förr köpte 100% energi så kan de ersätta 65% med effektvisering och 25% med egen produktion. Kvar finns 10% att köpa från energiföretaget (se bild nedan). Alltså dags att tänka om! Och det har de fäst på pränt i ett manifest:

Change mindset, embrace the future and transform the present to lead the energy transition in the years to come

Välkomna tillbaka till framtiden!

image

EU-parlamentet puffar på

Nu har deras kommitte för industri, forskning och energi (ITRE) behandlat förslagen om inriktning för satsningarna på förnybar energi och de anser att det föreslagna målet på 27% år 2030 är för lågt satt. Kommittens föredragande hävdade att:

“we need an agreement that goes further than 27%” target for 2030, arguing “This is a social issue.” Europe needs a new directive that “won’t be immediately obsolete”

Det verkar väl klokt när nu kostnader och prestanda på området förbättras så snabbt.

Men som alltid är det delade meningar och en av de svenska representanterna menade att målsättningarna är oväsentliga och att det är viktigare att se till att åtgärderna fästs i regelverket (!?). Hänger de två inte ihop eller är det bara en del av den politiska retoriken?

 

Vilken del av BÄTTRE är svårt att förstå?

Jordens vänner (Friends of the earth, FOE) har gjort en sammanställning av argumenten för EU att leva upp till sin egen ambition som de kallar “Efficiency First”. Något som de också fångat i den här lilla slående bilden.
image

Under den kommande månaden kommer frågan upp till omröstning i olika kommitteer i EU-parlamentet och där törs man kanske hoppas på att de följer FOEs rekommendationer för Parlamentet brukar vara förnuftigt.

Men risken finns att rådet ställer till det vilket Jan Rosenow varnat för. Och man undrar vad i hela fridens namn det är som är svårt att förstå när det visas att energieffketvisering förbättrar miljön. minskar uppvärmningsrisken, sparar pengar, skapar jobb, förbättrar tryggheten i energisystemen och lite till. What part of better is hard to understand?

I vilket Europeiskt land har man mest smutsigt hemma?

Svaret måste rimligen vara Storbritannien! Annars kan man knappast förklara deras strid för att behålla motorstarka dammsugare på marknaden när EU nu vill skärpa kraven på energieffektivitet. Sådana krav utgår från funktionen att en dammsugare skall kunna göra rent (även med mindre motor). Och som känt är från andra områden så är det inte storleken som är avgörande utan prestanda!

I Brexitkampanjen hävdades till och med att energieffektiva brödrostar gjorde frukostmackan “sladdrig”! Nu rapporterar Energy & Climate att dammsugarna kommit i skottgluggen igen. Och om man tror att en kraftigare motor behövs för att bli kvitt dammet så kan det ju bero på att Brittiska hem är dammigare än andra. Eller är det så att man gillar det högre motorljudet?  smile

Innovationer för industrin

Tyska näringsdepartementet har gjort en sammanställning över vilka innovationer som skulle behövas för att ytterligare stärka tysk industri “Marktverfügbare Innovationen mit hoher Relevanz für die Energieeffizienz in der Industrie”. Något att ta efter i Sverige för det finns en hel del också för oss. Översättningarna i följande lista kanske inte är helt korrekta!

• Högtemperaturvärmepumpar (Hochtemperaturwärmepumpe (HTW)) som kan leverera värme högre än 80 grader.
• Optimeringsprogram för energisystem där man ”balanserar” el-värme-kyla-tryckluft (Optimierungssoftware für Energieverbundsysteme (OfE))
• Smarta(re) motorystem (Intelligente Antriebslösungen (IA))
• Automatisk reglering/avstängning i tryckluftsystem (Automatische Absperrung von Stand-By Druckluftnetzen (AASBD))
• Vatten som kylmedel (Wasser als Kältemittel (WaK))
• Magnetisk kylning (Magnetische Kühlung (MK))
• Mikrovågsteknik för uppvärmning (Mikrowellentechnologie (MWT))
• Smarta likströmsnät (Intelligente Gleichstromnetze (IG))
• Keramiska värmeväxlare med cellstrukturer (Wabenförmige keramische Wärmetauscher (WkW))
• Energieffektiva avsvalningsskåp (Energieeffiziente Schaltschrankkühlung (ESK))

Flera av de områden som nämns är redan nu fullt kommersiella (se bild 1). Besparingar i både energi och koldioxid är betydande (se bild 2)

 

image
BILD 1
——————————
image
BILD 2

Tillgången till energi är viktig för alla

IEA har gjort en specialstudie avseende tillgången till energi i världen. Bristen är som vi alla vet mest akut i tredje världen där man räknar de underförsörjda i milliarder. Det blir succesivt bättre och från att 1,7 milliarder saknade el år 2000 är det idag cirka 1,1 och skall 2030 vare nere i storlekordningen 0,6. Indien har länge varit ett problemområde men bedöms ha klarat av allmän tillgång på el före 2030!

Spridningen mellan länderna är stor (se bild 1 nedan)

Men vi har energifattigdom i förvånansvärt stor utsträckning även i industrialiserade länder (se bild 2 nedan).

Kunskap om dessa båda förhållanden är viktig. Precis som det är att veta att energieffektvisering är ett instrument att bota båda problemen!

Läs mer

Månadsindelade arkiv