Jorden runt med vita certifikat

Energy Efficiency Obligations (EEO) eller det som vi på svenska kallar vita certifikat fungerar och fungerar bra på många håll i världen. IEAs DSM-program har studerat 19 fall i olika länder i Europa, Amerika, Asien och Australien och visar hur man beroende på lokala förutsättningar kan leverera energinytta (ljus, kraft och värme) istället för bara energi. Hur energiföretag kan bli moderna högteknologileverantörer istället för gammaldags råvaruproducenter.

Danska energiföretag ser detta som en stor marknadsmöjlighet medan deras svenska kollegor hoppas slippa modernisera sig. På kort sikt är det synd om de svenska konsumenterna som inte kommer att få det utbud av tjänster som de borde ha för att få full valuta för sina pengar. På längre sikt spelar det kanske mindre roll. Vi kan sakna den gamla lanthandeln för dess atmosfär men förstår också att den kånkade för att utbudet var för litet. Marknaden är obarmhärtig mot den som inte vill förnya sig.

EU-direktivet förtjänar beröm för försöket att kickstarta denna omorientering av marknaden, men det verkar som om undantagsklausulerna är alltför många för att de bindande åtgärderna skall få full effekt. Knutarna i banden som direktivet använde för sitt paket är för lösa (EED_final_14062012.pdf).

PS Servern låg nere en dag till följd av spam-attacker. Nu gör vi sommaruppehåll men med temporära uppdateringar när något spännande händer. Trevlig sommar!  cool smile

Ladda Sverige missar målet

Svensk Energi lanserar en kampanj med det lite märkliga namnet “Ladda Sverige” där man vill ändra svenskarnas syn på el. Ty enligt kommunikationsplanen (kommunikationsstrategi_Svensk_Energi.pdf)är el en förutsättning för det hållbara samhället och dessutom prisvärt. Men någonstans har det kommit grus i maskinen. Det anar man i rubriken på deras pressmeddelande “Att spara el räddar inte klimatet”.

Det grundläggande problemet tycks vara att de skiljer svensk och nordisk el från annan. Den hemmagjorda elen är fossilfri och därmed bra. Men el handlas numera och framgent i ökande grad i ett Europeiskt system. Så om man sparar på svensktillverkad el kan den användas av en dansk, tysk eller polack där man har mera fossilbaserad el. För inte kan väl Svensk Energi mena att all elanvändning är effektiv bara för att den används i Sverige? Det skulle ju vara som att säga att man inte kan vara alkoholist om man bara dricker hembränt!

Man erkänner att el belastas av “vinster och direktörsbonusar i enskilda företag”, men ändå skall el uppfattas som prisvärd. Konsumenternas betalningsvilja skall nämligen öka genom att el skall uppfattas som miljö- och klimatvänlig. Så vad skall man göra åt det faktum att övervinster förekommer och landar i producentledet där man bl.a. skördar att den billiga produktionen får samma pris som den dyra?

Det trista i kråksången är att det är miljö- och klimatfrågorna man laddar emot. Och alldeles särskilt att elföretagen som försöker hjälpa sina kunder att hushålla (=spara; =vara ekonomisk) med resurser när de används i övermått. Man anser nämligen att branschens egen kommunikation befäster den negativa bilden av el! Man ser tre problem (sidan 6):

Paradox ett
Elanvändarna matas med information från elföretagen om att de ska minska sin användning. Enskilda elföretag har anpassat sin kommunikation efter en rådande negativ bild av el, som ytterligare förstärker densamma.
I själva verket har ett företag begränsade möjligheter att framstå som genuint trovärdigt i kommunikation som uppmanar till att minska användningen av en vara eller tjänst som företaget säljer. En sådan kommunikation kan tvärtom bidra till att befästa misstron. Mottagaren utgår nämligen i många fall från att företaget har en dold agenda och egentligen vill sälja mer, inte mindre.

Paradox två
För det andra motiveras informationen om minskad elanvändning med klimat- och privatekonomiska argument, något som förstärker bilden av el som dyrt och dåligt för klimatet.

Paradox tre
För det tredje ger flera av de flitigast använda tipsen liten och/eller oklar effekt. Tips om att släcka lampan ger varken någon effekt på klimatet eller i hushållskassan. Detta kan spä på den frustration som många konsumenter redan känner inför elanvändningen, elräkningen och elföretagen i allmänhet.
Kommunikationen har (dessvärre) varit framgångsrik. Att spara el är idag den åtgärd som flest människor uppger att de gör för att förbättra miljön, enligt en SIFO-undersökning.

Ett av projektets delmål är att skapa enighet i branschen om att denna kommunikativa trippelparadox bör brytas.

Men det finns hot mot projektet (sidan 19):

Om projektet får negativ publicitet ökar också risken för att enskilda medlemmar inte orkar hålla i den ursprungliga planen utan faller tillbaka i beteenden som att uppmana elanvändarna att minska elanvändningen.

Det är en mycket trist uppläggning av en kampanj för de har så rätt i ansatsen att El är mycket viktigt för det uthåliga samhället, men Alla resurser måste användas klokt och sparsamt .

Och till sist måste man undra vad är det som skall laddas (i) Sverige? Och vad skall man ladda emot? Så här står det på sidan 18:

Miljörörelsen är kritisk till Sveriges ?elberoende? och ser höga elpriser som ett sätt att minska elanvändningen och därmed behovet av främst kärnkraft (men även minskat behov av ytterligare utbyggnad av vattenkraften). Kärnkraftsmotstånd i kombination med ett traditionellt motstånd mot älvutbyggnad för vattenkraft yttrar sig som ett generellt ?elmotstånd?. Miljörörelsen har en hög trovärdighet i debatten och bidrar till den negativa synen på el som råder. Deras argument behöver bemötas, annars kan de blockera en förändrad syn på el.

Det blir ett direktiv (om än fösvagat)

Ordförandelandet Danmark och EU-Parlamentets representant Claude Turmes har kämpat ned en stor del av motståndet från en majoritet av medlemsländerna. Förhoppningsvis på ett sådant sätt att de så småningom förmår uppskatta fördelarna med att minska kostnader, miljökonsekvenser och energiberoende samt ökad konkurrenskraft och nya jobb.

Och kanske skall de en dag beklaga sig precis som de om vilka Henrik den V säger (enligt Shakespeare):
And gentlemen in England now-a-bed
Shall think themselves accurs’d they were not here,
And hold their manhoods cheap whiles any speaks
That fought with us upon Saint Crispin’s day
.

Men det är som vi alla vet inte “over till the fat lady sings”, och det sker när direktivet implementeras i medlemsländerna. Så nu gäller det oss alla att bevaka de olika delmomenten vilka är följande:

The proposal covers the entire energy chain from generation and transmission to end use. The main provisions deal with:
* renovation of public buildings (Art. 4),
* public procurement (Art. 5),
* energy efficiency obligations schemes (Art. 6),
* energy audits (Art. 7),
* metering and billing (Art. 8),
* CHP and DHC4 (Art. 10) and
* efficiency of transmission networks (Art. 12).

Looking inter alia at avoided costs for infrastructure developments, the economic impact of the EED is assessed by the Commission to be positive with an annual average reduction in overall spending on energy of about 20 billion Euros. A substantial increase in net employment and GDP as well as reduced fuel expenditure is also expected.

Holland(e) räddar Effektiviseringsdirektivet!?

La France favorable un accord en premire lecture ambitieux sur la directive efficacit nergtique.

Detta Franska uttalande, säger vissa bedömare, leder till att vi får ett direktiv som inte är helt urvattnat utan tvärtom har en hel del skarpa åtgärder såsom ökad renoveringstakt av byggnadsbeståndet och “vita certifikat” som innebär att energiföretagen aktiveras för att effektivisera.

Konsekvenserna blir att med en investering på 24 miljarder Euro per år kommer Europa att tjäna 44 miljarder per år och skapa 400 000 nya jobb. Det gamla ordstävet som säger att “när det regnar manna från himlen så har den fattige ingen sked” borde nog ändras till “när det regnar manna från himlen så blir den snåle ännu snålare”. Och det verkar som om finansminstrarna är de snålaste av dem alla.

Till motståndarna hör nämligen, säger bedömarna, finansministrarna i alla länder och vissa har varit mera envetna än andra. Till dem hör Tyskland vilket är ägnat att förvåna eftersom man rimligen i högre grad än andra länder behöver effektivisera för att klara av sitt beslut att skippa kärnkraften.

Sedan är kanske inte den nye franske presidenten, Hollande, så mycket inblandad i just den här frågan men visst har hans plats på scenen ändrat mångas sätt att se på hur ekonomin bäst utvecklas. Med snålhet eller med insatser.

Just nu ser det ut som om ett antal länder genom att rösta nej eller avstå kan blockera hela ärendet. Dessa länder är enligt uppgift Storbritannien, Tyskland, Spanien, Slovakien och Portugal. Det spekuleras emellertid om att De båda första kommer att ändra sig i sista minuten och då går det vägen. Dock inte hela vägen till 20% utan bara till 3/4 alltså 15%.

Nattskift i korvfabriken

Det sägs att man, även om man gillar korv, bör undvika att titta in i fabriken. Och det gäller nog i hög grad även den fabrik där man nu håller på att tillverka ett Europeiskt avtal om energieffektivisering. Där jobbar de nu nattskift för att få fram ett direktiv och, säger de som har koll, det verkar att bli ett sådant om än med lite sämre ingredienser än vi beställt.

Bland annat ser det ut att bli “vita certifikat” men med möjligheter att minska åtagandets omfattning. Men det är ändå bra att principen och ramverket kommer på plats för det finns inget som hindrar att enskilda länder sedan väljer att gå längre när reglerna sedan skall implementeras! Detta har Danmark visat och inte skall vi väl vara sämre än dem? (Och nu talar vi alltså inte fotboll wink )

IEA sätt att se

På måndagen presenterades IEAs sätt att se på hur tekniken kan tas i anspråk för att hantera klimatutmaningen genom att deras Energy Technology Perpectives (ETP 2012) kom av trycket. Vid en snabb läsning verkar det som om årets upplaga har sin styrka i att illustrera valmöjligheterna på olika områden och deras konsekvenser (se bild nedan). Detta understöds bl.a. av några färdplaner för olika tekniklösningar.

Däremot blir den mera svävande när det gäller åtgärder och policies. Det blir omtugg på behovet att få ordning på priserna (se ruta nedan) men inget om realitetens beslutsfattande och att marknadens utbud av effektivisering inte är i takt med tiden. Man uttalar sig flitigt om lärande och lärkurvor men det verkar inte ha kommit in några nya data sedan ETP 2008. Man skriver om behovet av systemtänkande och upprepar att lokala energiresurser i smarta nät kan bli av betydelse, men ser inte effektiviseringens betydelse (och problem) som t.ex. ACEEE gör. Och i siffermaterialet tycks OECD komma billigt undan (se bilden)?

Men detta skall inte förringa att ETP 2012 är ett omfattande verk med många uppslagsändar. Sedan kan vi hoppas att versionen 2014 får lite mera perspektiv.

Recommended actions for the near term (Excerpt):
* Ensure that prices reflect the full scope of costs and benefits. Without correct price signals, the transformation towards a clean energy future will be more costly and garner less support among political leaders and citizens.
* Increase international collaboration. While policy choices will be governed by domestic priorities and will diff er among countries, a shared vision of a clean energy future is vital.
* Increase efforts to reduce energy dependence. Diversifying the portfolio of energy technologies and resources will strengthen energy security. Po
* Accelerate energy innovation. As the results from RD&D can take years to fully materialise, it is imperative that eff orts in this area are made in the near term. Investing in the development of new technologies may seem costly from the outset, but the advantages to be gleaned in the longer term prove to be a far greater benefit.
* Ultimately, the future energy system is contingent on short term decisions. These must be guided by long-term visions, goals and strong, definitive policies.

image

Professor sparar två månadslöner varje månad

Och det gör han genom att inte inta sina måltider på ortens lyxrestaurang utan istället äta hemma.

Det är ungefär den typen av resonemang som ligger bakom Kungliga Vetenskapsakademins braskande alarm om att EUs krav på effektivisering är ödesdigert för Sverige. De vill göra gällande att sparkravet på Sverige är högre än för något annat EU-land och motsvarar mer än en fjärdedel av landets energianvändning under det att EU som helhet bara skall spara en femtedel. Denna matematik kommer från en projektion av energianvändningen 2020.

I verkligheten ligger det till så här. EU skall från 2007 till 2020 spara 12,9% och Sveriges “hemläxa” har landat på 13,9%, d.v.s. något högre än övriga länders men inte så hög som KVA vill påstå. EU har velat ge länderna möjlighet för tillväxt av sådan industri och näring som kräver mera energi och har därrför frågat länderna om deras bedömningar inför framtiden. Vissa länder har varit mera modesta (sanningsenliga?) än andra och bedömt möjligheten att öka sin välfärd med måttlig energiåtgång medan andra varit mera vidlyftiga i sina anspråk. Sverige har alltså angivit att man, efter decenniers BNP-tillväxt med samma nivå på energianvändningen, skall öka energiåtgången rejält.

Så Sveriges åtaganden ligger i nivå med övriga EU-länders och skall inte jämföras med en uppenbarligen uppblåst siffra för framtiden. Och professorn bör fortsätta att äta hemma men kanske ägna mera omsorg åt dietens sammansättning och spara riktiga pengar istället för sådana som han önskar att han hade.

Effektivisering blir mera intelligent

ACEEE i USA gör en intressant twist på ämnet genom att gifta ihop effektivisering med ICT och döpa om det hela till Intelligent Efficiency. I förstone ser det ut som ett marknadsföringstrick och gammalt vin i nya läglar men det öppnar upp för att se nya applikationer och nya aktörer.

De grupperar nämligen det hela i tre kategorier av effektivisering (se också bild)
1. People-centered genom att informationsteknologin ger understöd för den enskildes beslut. Detta är det vanliga sättet att se på “smartheten”. Riskerna ligger i att det kan upplevas stå i konflikt med integriteten.
2. Technology-centered när installationer bli adaptiva och reagera på t.ex. väderleksförutsättningar, närvaro, osv. Tillförsel från lokala källor kan integreras i systemet.
3. Service-based när ICT kan ge oss ersättningar för vårt gamla sätt att fungera. T.ex nämns telekonferenser, bilpooler mm.

Med denna indelning kan flera aktörer (t.ex. energiföretagen) kanske finna nischer som känns mera naturliga för dem och aktörer att samarbeta med t.ex in Effektiviseringsföretagen.

ACEEEs studie innehåller tio korta fallstudier som illustrerar sättet att tänka. Och sedan får man nog erkänna att det kanske är lättare att sälja begreppet intelligent energi. Se bara på begreppet smarta mätare som används flitigt och positivt trots att det ofta avser förhållandevis korkade apparater!

image

Effektivisering skapar nya jobb

FN-organet ILO har gjort en massiv studie av hur resurshushållning och förnybar energi påverkar jobben och sett att det är här växtkraften och innovationsmöjligheterna finns. Så här skriver de om effektivsering:

Energy- and resource-efficient buildings have the largest potential to reduce greenhouse gas emissions and resource use. There are also significant opportunities for employment creation in new, green buildings, and even more opportunities in retrofitting the large estate of older buildings. A successful strategy hinges on skills development and on preparation and upgrading among the small and medium-sized enterprises (SMEs) which dominate the sector

Rapporten innehåller en mängd fallbeskrivningar från många olika sektorer och allt förefaller väl underbyggt. Den tyska byggnadssektorn används i rapporteringen som ett exemplariskt föredöme där det också verkar finnas god statistik bakom (se bild).

Drivkrafterna på marknaden tycks emellertid svaga, man talar till och med om “demand ignorance”, så vi får hoppas på att effektiviseringsdirektivet kan hjälpa till.

image

Vägvisare till effektiv resursanvändning

EU har tilsatt en rådgivande grupp för sitt arbete med en färdplan för resurseffektivitet (inkl. energi).

I gruppen ingår två svenskar dock ingen från den politiska värden vilket naturligtvis är ägnat att förvåna när man hör vilket föregångsland Sverige är smile

Effektivare energi är en strategisk industrigren

Åtminstone i Kina! Där har man pekat ut 7 industriområden som “strategiska” i ett nytt tillväxtprogram:

energy efficiency and environmental protection, information technology, bio-engineering, advanced equipment, new energy, new materials and alternative-fuel vehicles

Som synes ingår även “ny energi” som sannolikt till stor del är förnybar och “alternativa bränslen för fordon”.

Europa och USA kommer obönhörligen att hamna på efterkälken om man inte lyfter sig rejält från dagens nivå. Kommissionären Oettinger har visserligen uttalat sig om en ny målsättning för förnybar energi till 2030 men svävar samtidigt på målet om inställningen till effektivisering. Och de samlade ministrarnas spektakel om effektiviseringsdirektivet visar inte på någon vilja annat än vad avser retoriska figurer.

Det är kanske rätt att leda bakifrån när man byter riktning.

Besvikelsen är stor inför konferensen RIO+20 och i The Guardian noterar man att ledningen inte är att vänta framifrån därför att våra politiker blivit alltför teknokratiska. De tar inte befälet förrän trycket bakifrån blivit för starkt.

Detta är ju ett fenomen som vi har anledning att begrunda när vi funderar över varifrån ledarskapet skall komma när det gäller effektivisering av energianvändningen i Europa. Kommunerna blir nog viktigare som trendsättare och vägvisare. Energycities har i ett nytt dokument pekat på behovet av mjuka åtgärder på områden där kommunerna har stort inflytande, som drivkraft för teknikomställningen (de hårda åtgärderna). De räknar upp följande:

* Visioning: setting up long-term energy & climate local strategies and targets
* Implementation of innovative technologies: uptake of sustainable energy technologies
* Financial innovation: implementation of innovative financial instruments, setting up new business models
* Social innovation: inventing and implementing new local governance, communication, ways of mobilizing local actors & citizens, changing behaviour, etc.
* Networking: new ways of exchanging knowledge & innovative practices, taking multi-level actions, etc.

I den uppräkningen kan man undra över att det gamla uttrycket “planering” nu heter “Visionering”, men OK bara man gör det!


Men det är kanske inte fel att ledarskapet kommer bakifrån när man skall byta riktning?  Kanske har detta rentav stöd i Bibeln “Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.” grin

Skiffergas hjälper ingen

IEA har skrivit om gasens roll som ersättning för kol i en ny bok på temat om gas som en brygga till ett framtida uthålligt energisystem. Men de noterar särskilt att gas inte löser några problem om den bara byter ut det som är sämre mot något som inte är lika dåligt. Och i all synnerhet gäller det skiffergas.

?The optimum path would be to see more renewables, more efficiency and more low carbon technologies,?

Det säger deras talesperson, Fatih Birol, som också ligger bakom deras allt fränare skrivningar om att världens håller på att missa 2-gradersmålet.

TIME OUT (förhoppningsvis)

image
Men titta gärna in någon gång då och då även under sommaren. Resten av Europa håller öppet även i juli och det kommer säkert att hända något av intresse!

Passa på och njut av den flödande energin, Förhoppningsvis som sol men vind och vatten kan inte uteslutas och ett strövtåg i bioenergin rekommenderas oavsett väder.

http://www.fourfact.com

Läs mer