Nu får vi skärpa oss

Parlamenten skall avspegla befolkningen i alla avseenden (ålder, kön, klass - tyck och tänk). De är ju ett statistiskt urval som representerar folket från vilket “all makt utgår” när de lagstiftar. Men vi skall inte vänta oss att alla har “full koll” på t.ex. energieffektivisering. Det kan man tänka på när vi ser hur olika fraktioner i EU-parlamentet ser på det föreslagna direktivet för effektivisering.

Effektivare energianvändning innebär att man sparar resurser (pengar bl.a.) och att man skapar nya arbetstillfällen. EU-kommissionen har uttryckt detta tydligt så sent som för ett år sedan. Men dels har detta inte trängt igenom till fullo för alla och dels är det naturligtvis så att några intressentgrupper är mindre trakterade eftersom de tjänar sitt uppehälle (och bonusar) på att energi används i övermått. En av de svenska EU-parlamentarikerna yrkar blankt avslag på direktivet!

Vi andra måste helt enkelt skärpa oss när det gäller att visa att effektivisering lönar sig och att man kan “göra mer med mindre”, att man blir mindre exponerad för prisförändringar, att man blir mindre importberoende etc. Vi får aldrig förtröttas i vår pedagogiska gärning!  cheese

Det skall passa att anpassa (sig)

Det finns en hel del mindre välgrundade förhoppningar om hur ett elpris anpassat till produktionsförhållandena skall komma kunderna och energisystemet till gagn. En av de bisarra förhoppningarna gäller att man skall tvätta och diska på nätterna. En av mina bekanta är energiexpert och heltidsarbetande tvåbarnsmamma gift med en dito heltidsarbetande man. Båda pendlar några mil i vardera riktningen från hemmet för sina jobb. Ett av hennes uttryck i frågan om hur hon skall kunna utnyttja lågprisperioderna är kort och lyder: “Don’t touch my washing-machine!”. Hennes ansiktsuttryck säger att man skall vara mycket modig för att ens försöka.

En studie från ACEEE har följt upp ett antal storskaliga försök med kundrespons i USA, Storbritannien och Irland. Resultatet bör dämpa en del av den överdrivna entusiasmen när det gäller prisrespons, men också ge ett antal viktiga ledtrådar till hur man skall lyckas. Den viktigaste är att prissignalen i sig själv är otillräcklig men kan vara värdefull om den följs av andra åtgärder så att det uppstår en lärsituation som formar en ny vana.

Man identifierade också en grupp kunder som gjorde STORA besparingar (upp till 25%) och som man kallade “cybernetically sensitive”. Denna upptäckt indikerar att man kan utforma instrument som ökar känslighet och respons. Så en förbättrad prisbild med förbättrad mätning kan ge resultat men det skall inte tas för givet.

Kan EU-parlamentet lyfta direktivet?

Den 28 februari tas det föreslagna nya effektiviseringsdirektivet upp i EU-parlamentets utskott för industri, forskning och energi när rapportören, Claude Turmes, granskning och förslag behandlas.

Det är många detaljer att hålla reda på och därför har The Coalition for Energy Savings gjort en underskottsmätare (gapometer) som visar hur stor avvikelsen är från det eftersträvade 20%-målet. Bild 1 nedan visar att kommissionens liggande förslag fortfarande bara täcker hälften av bristen från dagens tendens upp till målet. Bild 2 visar att rapportörens förslag nästan fyller i bristen.

Den sorgliga sanningen är att det förslag som medlemsländerna nu lagt på förhandlingsbordet för ordförandelandet Danmark att hantera inte ens klarar hälften av underskottet. Så EU-parlamentet skulle i det här läget kunna sända en stark signal till förhandlarna.

Danmark har under hand antytt att om förslaget inte blir tillräckligt bra så kan man hellre släppa det helt än att bara transportera fram en dålig lösning. Som en observatör sagt är det nu eller aldrig som gäller. För det är svårt att tro att nästa ordförandeland (Cypern) skulle ha kraft och vilja att få skutan att vända.

 

 

 

image

Bild 1: Kommissionens underskott
————————-
image
Bild 2: Underskott med rapportörens ändringar
OBS Gapometern är interaktiv och man kan själv se hur olika medel kan fylla upp hela underskottet.

Energinyttoansvar i Danmark

Som vi sett är det som anses marknadsfrämmande i Sverige (Vita Certifikat) vardagsvara i Danmark. DONGs vice VD Kurt Bligaard Pedersen:

finds it strange that many energy companies in Europe resist savings obligations. “The customers demand it.”

Men vi vet ju att danska uppfattas som ett svårt språk för många i Sverige.  grin

Fem sätt att lyckas med effektivisering

Det är inte nytt men väl kondenserat i fem punkter i European Energy Review - ett recept för att lyckas med effektiviseringen i Europa.

1 Establish binding targets, they’re more flexible than binding measures
2. Make sure utilities become energy savers instead of energy sellers
3 Establish energy efficiency standards for products and equipment
4 Set binding targets for retrofits of existing buildings
5 Put financing mechanisms in place

Det är väldigt likt vad Energirådgivarna, EnergiEffektiviserinsgsFöretagen och Naturskyddsföreningen presenterade i åtta punkter i fjol. Skulle man tillägga något så är det att de mål som sätts skall vara riktiga och skarpa. Det är därför den svenska trojkan fick ihop fler punkter så att budskapet skulle nå fram.

1) Inför ett effektiviseringsmål som inte luras!
2) Energideklarationerna är en papperstiger - de måste få ett bett!
3) Halvera byggnormerna nu!
4) Minska energianvändningen med 20 TWh genom att införa handel med Vita certifikat för den energi som sparas.
5) Vidga PFE till hela näringslivet.
6) Inför ROT-avdrag med energieffektiva morötter. Inför ett system för finansiering av energieffektivisering vid renovering, ombyggnad och tillbyggnad.
7) En räkning - ett (rörligt) pris.
8) Smarta nät - gör människor smartare med småskalig lokal produktion och smart konsumtion som bidrar till att kapa effekttoppar.

Hur många droppar behövs det för att urholka stenen undrar man?

Mera grus i oljan.

Den Kanadensiska oljan från tjärsand blir bara smutsigare för varje dag. Man har försökt marknadsföra den som “etisk” till skillnad från smutsig (arab-)olja på ett sätt som är rent häpnadsväckande. Nu hotar man Europa med handelssanktioner när man från EUs sida vill ställa krav på att oljan man importerar inte är utvunnen på ett sätt som är (alltför) miljöskadligt. Etiskt rimliga krav kan man tycka. Det tycker åtminstone åtta nobelfredspristagare från Nobel Women’s Initiative, som skrivit ett brev där man stöder de europeiska kraven. Bland dem Desmond Tutu. Vart är Kanada på väg?

Energitjänster, eller hur lång tid tar det att uppfinna krutet igen?

Häromdagen kunde radion meddela att en dansk kommun kan lära Europa att effektivisera genom sin metod att köpa energitjänster. Nu är det väl inte så rasande nytt precis och metoden med Energitjänsteleveranser är varken ny eller speciell för den danska kommunen. Möjligen skapar det förvirring att metoden kallas både ESCO (Energy Service Companies) och EPC (Energy Performance Contracting), men egentligen är samma sak. Men den kunde både användas mera och den kan utvecklas som affärsidť.

Ett skäl till att den inte används mer i Sverige kan vara att Stockholm satte en olycklig standard för några år sedan när man först upphandlade sådana tjänster och sedan klev ur avtalet och hävdade att metoden var olaglig (vilket är felaktigt). Energimyndigheten publicerade också för en tid sedan en sorts översikt över marknaden i Sverige.

Internationellt används metoden praktiskt taget överallt men i olika omfattning. Det är emellertid mycket intressant att se hur man vinner olika erfarenheter och som vi också skulle kunna lära av. IEAs DSM-arbete har en verksamhet där man nyligen publicerat ett arbete om finansieringsmetoder inom ramen för energitjänstemodellen. Tyvärr deltar inte Sverige i detta (ännu).

 

Kraftig sysselsättningsökning inom förnybar energi

Drygt 1,1 millioner europťer jobbar med förnybar energi 2010. Det är en ökning med 25% sedan året tidigare. Toppområden är bioenergi, solceller och vind med vardera drygt en kvarts million.

Underlaget har tagits fram av EurObservER som också gjort en väldigt intressant fallstudie i flera regioner för att se hur marknader växer fram (se schematisk bild nedan).
The bad news: Det är processer som tar decennier i anspråk och som fordrar medvetet politiskt stöd i olika faser för att resultera i en fungerande marknad.
The good news: Det kan ge industriutveckling redan från start.

image

Finns det hinder för effektivisering?

Undrar EU-kommissionen i en allmän konsultation. Det kan låta som den sorts ledande fråga som enligt den gamla skämtet bara skall ställas till proffsboxare med karriären bakom sig. Och tvivelsutan kommer det några sådana svar.

Risken är att det kommer många svar på temat att marknaden i princip funkar bra men vi skall bara ha lite bidrag eller lite skatter för att korrigera marknadsmisslyckanden. Det var Energimyndighetens ståndpunkt när man förra gången tog upp frågan om vita certifikat.

En djupare analys visar att det även med en formellt existerande marknad finns problem att få ett bättre resursutnyttjande men då måste man ta till beteendeekonomins begrepp för att nå längre. Det må kläs i hindertermer men det behöver artikuleras tydligare.

Hur mycket är 200 miljarder Euro?

Till att börja med är det den summa som Europas medborgare skulle spara varje år om man uppnår effektiviseringsmålet på 20%. Det skulle också skapa 2 miljoner nya jobb i ett Europa där arbetslösheten ökar för varje dag.

200 miljarder Euro är tio (10) gånger mer än Greklands budgetunderskott som håller våra finansministrar sysselsatta och på ständigt resande fot sedan en tid.

Men istället för att exploatera denna möjlighet så tackar våra (Europas) ministrar ständigt nej och vrider sig som maskar för att slippa stärka sina länders finanser. På alla-hjärtans-dag möttes de igen och sade sig i alla fall förstå sammanhanget:

“The European Council has emphasized that the Energy Efficiency Directive can contribute to growth and job creation in Europe. According to the Commission the directive can create up to two million jobs - mostly local jobs that cannot be outsourced. Through enhanced energy efficiency, the EU can save billions of Euros on imported energy. Money that can instead be channelled to energy efficiency measures, jobs and growth in Europe.”

Men sedan måste man, som amerikanerna säger “Put the money where the mouth is”, för det behövs investeringar för att kamma hem vinsten. Och det kan vara problemet. I Europa idag är det svångrem och inte svängrum som gäller. Vi skall svälta oss ur hungern. Den danske rådsordföranden sammanfattade, när det gäller effektivisering, att dessa åtgärder inte måste stå tillbaka på grund av den ekonomiska krisen utan istället vara ett medel för att avhjälpa den. George Soros sätter det i ett större sammanhang i Der Spiegel, men det är i grunden samma problem.

Det börjar i det lilla där hemma

WWF och IKEA har ett projekt där några vanliga familjer under tiden januari-maj i år skall försöka bli mera uthålliga. Bra idť och värt att följa inte minst för oss som hela tiden försöker tala om för andra vad de skall göra.

Men se upp när Du surfar runt för Du hamnar lätt i IKEAs produktsortiment. Naturligt och försvarligt men inte så bra om man först vill lära av och om försöksfamiljerna innan man vill shoppa nytt.

Ensam är det lättare att samarbeta

Så kan man väl tolka den svenska inställningen inför ministermötet den 14 februari när man kommenterar hur energieffektiviseringsmålet på 20% skall uppnås. Så här uttrycks denna känsla:

Regeringen delar kommissionens bedömning att ytterligare åtgärder behövs för att klara målet om 20 procents energieffektivisering till år 2020. Regeringen stödjer det danska ordförandeskapets ambition att nå en överenskommelse med Europaparlamentet om energieffektiviseringsdirektivet, under förutsättning att tillräcklig flexibilitet ges till medlemsstaterna till exempel när det gäller utformning av nationella mål.

Kommissionens formulering innebär en absolut minskning efter kompensation för ökad produktion (se bild nedan). Den svenska formuleringen som gäller nu har ju istället som konsekvens att energianvändningen kan öka! Så det är klart att man kan samarbeta bara man själv får bestämma hur.

Men i det svenska ställningstagandet från vilket ovanstående citat är hämtat heter det också i stycket före:

De möjligheter till samarbete mellan medlemsländerna som finns i direktivet, de så kallade samarbetsmekanismerna, bör utnyttjas, och här är det gemensamma elcertifikatsystemet mellan Norge och Sverige ett gott exempel.

Så här finns en öppning! Man skulle ju kunna samarbeta med Danmark om Vita Certifikat! Det har den fördelen att det dessutom sker med en EU-medlem.

image

Argumenten för ny kärnkraft har aldrig varit svagare än nu

Ja Dagens Nyheter tycker naturligtvis tvärtom och skriver i sin ledare: “Argumenten för att Sverige liksom Finland och USA ska satsa på nya reaktorer är starka.” Nu har ju DN aldrig visat sig vara särsklit insiktsfull när det gäller energifrågor och dagens utspel skall nog ses som ett inspel till ett politiskt manövrerande där det gäller ett locka (s) över gränsen.

Den amerikanska anläggningen visar igen att ny kärnkraft är MYCKET DYR och inte klarar sig utan att få statsstöd. Den officiella prislappen ligger kring 6500 dollar per kW och man får 80%  av lånen statsgaranterade. Kärnkraftskalkyler brukar också visa en tydlig glädjetendens vilket bl.a. visats med eftertryck i Finland.

Beträffande säkerheten så röstade ordföranden i kommissionen (NRC) som godkände anläggningen emot! Och ingenstans i världen har man visat vad man skall göra med avfallet.

Hälsorisker vid drift har påpekats gång efter annan och senast fann man indikationer i Franrike (där man sannerligen inte har någon kärnkraftskritisk grundinställning) på barnleukemi i anläggningarnas närhet.

Men visst är det märkligt att man när det gäller energisparande alltid avkrävs rigorösa kalkyler som visar att det lönar sig att spara. Och inte lite lönsamt utan ofta mycket lönsamt med pay-off tider som vida underskrider åtgärdernas livslängd. Samtidigt kan man (åtminstone i DN) bara rycka på axlarna åt ekonomi, avfallshantering och hälsorisker när det gäller kärnkraft. Lite märkligt är det väl? Eller är det som i den gamla (osanna) historien om riksdagsmannen som sade att: “Lite strålning skall väl en karl tåla!”

 

Tänk om tillväxten

Connie Hedegaard tar upp frågan om tillväxtbegreppet i en intervju i Euractiv med anledning av att en ny rapport (”Resilient People, Resilient Planet: A future worth choosing”) lagts fram av FN. Men ärligt talat sägs det i intervjun inte så mycket om tillväxtbegreppet men däremot görs en hel del intressanta observationer om främst förnybar energi.

Observationerna handlar mycket om hur uttalade politiska ambitioner kommer till korta (eller sviks) så det är ingen direkt munter läsning. Men det är kanske därför den är nödvändig att läsa?

Hur energiföretag kan mobiliseras för miljonprogrammet.

I USA har man samma problem som här med att marknadens utbud för vanliga fastighetsåtgärder är otillräckligt. Men man har mycket mera öppenhet för att engagera olika aktörer för att lösa problemen. Energiföretagen t.ex.

Man noterar i detta arbete naturligt nog att effektivisering kan vara billigare än förnybar energi (se bild nedan).

image

Vår Herre älskar botfärdiga syndare.

?We know that pumping oil out of the ground does not create many jobs. It does not foster an entrepreneurial spirit, nor does it sharpen critical faculties.?

Orden sägs komma från ingen mindre än Saudiarabiens oljeminister! Han skall ha fortsatt med att säga:

?Greenhouse gas emissions and global warming are among humanity?s most pressing concerns. Societal expectations on climate change are real, and our industry is expected to take a leadership role.?

Och för att kröna det hela:

?The efficient use of energy is as much an issue for Saudi Arabia, with its huge natural resources, as it is for all countries. Increased efficiency makes sense environmentally, but also economically.?

Måhända skall samma sorts insikt någon gång drabba ledande svenska politiker när de funderar över ..... kärnkraft. I synnerhet de som har tätast kontakt med Vår Herre?

800 TWh är väl inte fy skam?

Radion rapporterar att trycket på skogen ökar när Europa skall uppnå sitt mål av att 20% av energin skall vara förnybar. Då kan det vara dags att påminna om att OM man samtidigt skulle vilja göra något litet försök att uppnå sparmålet 20% först så skulle det vara till stor hjälp.

För om man minskade energianvändningen till 80% så skulle man med automatik ha fått 4%-enheter av förnybarhetsmålet på köpet (0,2-0,8*0,2=0,04)! Äsch säger man kanske 4 futtiga procentenheter är väl inget att tjafsa om. Nä - kanske det men i Europa som helhet skulle det bli c:a 800 TWh per år som man inte behövde ta ut. Visst skulle det väl lätta trycket en aning?

För det är väl inte så himla smart att bygga nya anläggningar för att försörja onödig energianvändning?

När verkligheten blir satir (eller tvärtom)

Det är en bra videosnutt. Ingen tvekan om det. Och den avslutas med att dra en lans för “Ethical Oil” som ställs i motsats till “Conflict Oil” och då särskilt den från Saudiarabien. Ta då istället etiskt korrekt olja från kandensisk tjärsand. Lysande satir!

Och hur lysande denna satir är inser man när man går till Ethical Oils hemsida och upptäcker hur snövita de är.

The No Tar Sands Coalition, Greenpeace, and other opponents of Ethical Oil are funded by grants from foreign foundations. EthicalOil.org, by contrast, will not take money from foreign corporations, foundations, governments, or lobbyists. We will not allow foreign corporate interests to compromise our independence.

Finns det någon stand-up comedian som kan göra det bättre? Utländska marionetter såsom Greenpeace hotar Kanadas ekonomi och utveckling? Wow - detta är satirens höjdpunkt! Om det hade varit satir.

Så här ser det ut med tjärsanden i Kanada - egentligen. Så nu börjar vi förstå varför Kanada var först att hoppa av Kyotoprotokollet. Satiren har blivit verklighet.

Och motsatsen till Saudisk olja är inte Kanadensisk även om den kallas etisk utan det är “No-oil at all”

Filmhjältarna har mjuknat.

I gångna dagar väste de genom cigaretten, fäktade i masttoppen, svängde i lianer eller sade minnesvärda saker med stenansikte. Som t.ex. : “Go ahead punk - make my day” eller “We don’t like you” och skurken svarade “We ? I only see one!” för att få svaret “Me, Smith and Wesson”.

Nu företräder hjältarna mjuka värden. Bradd Pitt, Julia Roberts och Leonardo DiCaprio för att nämna några. Alla gör de något för energieffektiviteten!

På andra sidan finns personer som Donatella Versace, Tom Cruise (“emissions impossible”), John Travolta, David Beckham med makan Victoria, Roman Abramovich och Michael O?Leary (Ryanair) enligt The Guardian som granskat deras resvanor.

Svensk Energi blundar för vita certifikat.

Förra fredagen arrangerade Energirådgivarna och EnergiEffektiviseringsFöretagen tillsammans med Naturskyddsföreningen och Centerpartiet ett seminarium i Riksdagshuset om s.k. Vita Certifikat. Svensk Energi anklagar i ett pressmeddelande Naturskyddsföreningen för att inte säga hela sanningen om dessa certifikat. De hävdar att systemet är ineffektivt, drabbar kunderna, har fördelningsnackdelar och betalas av kunderna med ökade kostnader. Hade Svensk Energi varit på seminariet hade dessa “missförstånd” kunnat vederläggas på varje punkt.

Systemet är extremt effektivt och i en utvärdering som gjorts i Storbritannien har man visat att varje insatt pund ger nio tillbaka i kundnytta. Som alla andra lönsamma investeringar måste de finansieras och det görs av kunderna på samma sätt som idag sker med de s.k. gröna elcertifikaten. Men till skillnad från dessa så får både kunden och energiföretagen fördelen att behovet av ökad systemkapacitet sker till en kostnad som är lägre än den tillförselåtgärd som annars hade behövts.

Detta togs upp vid seminariet så här är ingenting hemligt. Sanningen är alltså att med vita certifikat blir energisystemet billigare än vad det blir om man bara bygger ut som svensk energi tycker. Och eftersom kunderna alltid betalar så tjänar de alltså på detta.

Det togs också upp att EU-kommissionen förslår Vita Certifikat för att energiföretagen istället för att fokusera på sin vinst av energiförsäljning skall omorienteras till att fokusera på kundernas nytta av den energi de köper. Kommissionen hävdar att detta också kan leda till energiföretagen får nya affärsmodeller och nya affärsmöjligheter. Den möjligheten har svensk energis motsvarighet i Danmark tagit till sig och de var därför också med på seminariet och berättade om sina framgångar. Framgångar som de delar med sig av till sina företagskunder som, hävdar de, blir mera konkurrenskraftiga på världsmarknaden.

Sveriges Radio tog upp frågan i sitt morgonprogram på onsdagen och intervjuade bl.a. Dansk Energis Ulrich Bang. Programmet var lite rörigt och en representant från EON visade att branschen har lite svårt att förstå konceptet genom att göra en liknelse med om bensinstationerna skulle ta ansvar för hur folk kör bil. Det skall de inte men de kan ta ansvar för att man får hjälp med att göra sin bil mindre bränsletörstig. Genom produkter, service och bränslen. Det kan energiföretagen också göra.

Sverige med och arrangerar VM i energieffektivitet

Jag tvingas ta tillbaka allt somskrivits på denna sida om att Sverige släpar efter och sviker ifråga om energieffektivisering. Ty nu visar vårt land sitt rätta ansikte genom (Trumvirvel, Basuner, Folkets jubel) VM I ENERGIEFFEKTIVITET!!!! På regeringens hemsida meddelas nyheten:

Den 1 februari går startskottet för “VM i energieffektivitet”.

Lite tidigt kanske. Två månader för tidigt till och med. Det dröjer ännu lite till 1 April. För världsmästerskapet gäller - Platt-TV smirk

Jomen teknikupphandlingar är väl bra och TV drar ju en massa ström!? Jo men nu är det inte en teknikupphandling! Man försöker varken flytta fram teknikfronten eller finna nischmarknaderna som kan leda en marknadsomställning. Det är bara en lägesbestämning för existerande produkter. Det behövs också men motiverar inte tonläget. Det verkar snarare som om regeringen försöker dressa upp sig, men tyvärr i kejsarens nya kläder. Varför tar de inte istället itu med att genomföra förslaget till effektiviseringsdirektiv?

Från Energimyndigheten erfars att de förbereder teknikupphandlingar i spåren på den här tävlingen och att det kan komma att omfatta inte bara platt-TV utan även t.ex. elmotorer, PC och kommersiell kyla, och att de kommer att riktas mot nischmarknader. DET ser vi fram emot - DÅ finns det något att skriva hem om!

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det √§r emellertid inte bara produkter som b√∂r ges en ‚ÄĚdesign‚ÄĚ som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan √§ven g√§lla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som s√§tts in vid enstaka tillf√§llen utan snarare handlar om en process, en h√§ndelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla √•tg√§rder fr√•n flera leverant√∂rer under en l√§ngre tidsrymd och ocks√• se till om man kan underl√§tta f√∂r hur efterf√∂ljande steg skall kunna f√∂rberedas.  Ett k√§nt exempel √§r att man i Storbritannien √∂kat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighets√§garna vindsr√∂jning som en extra och kopplad tj√§nst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv